Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s work at an emergency department trough a perspective of caring. Method: A literature review has been made of twelve studies published between the years of 2002 – 2012. The focus of all the studies was on Swedish emergency departments.   Results: The researchers found four themes that they choose to use as a way of describing the nurses work in the emergency room as detailed as possible. These themes were: ‘The emergency room’, ‘the nurse’s job assignments at an emergency department’, ‘the patient’s experiences’ and ‘lifeworld and communication’. This study shows that it is problematic for the nurses to give a caring nursing. The emergency department is more focused on medicine than caring, as there are certain parameters to follow as a nurse at an emergency department.  Lack of time and manpower has been a consistent factor in this study to explain the inability to give good caring at the emergency department. Conclusion: High workload leads to short time with each patient. This leads to a lack of patient care in the emergency room. In the short meetings with patients, important information could get lost and this could lead to inferior nursing. This study shows that some nurses developed strategies to make a fast and correct assessment of the patient. Other nurses developed strategies to make the patients feel more comfortable. Examples were to make eye contact, touch the patient in a comforting way and take the time to really listen to the patient during the short time they had with each patient.

Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life. Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.   Methods: The work is a systematic literature review based on ten scientific articles. Both qualitative and quantitative articles are used. Meaningful units in relation to the aim of the study were identified in the result of the articles and  analyzed. New themes and subthemes were formed. In the discussion the result is discussed with Orem self-care deficit nursing theory. Results: The results identified various self-care actions aimed at enhancing the quality of life. Two themes were identified, one theme was to live until death and describes various self-care strategies, where the aim is to maintain normatility and identity. The second theme was to be within the sick body and consisted of strategies related to the disease from which the person suffered. Discussions: The discussion discussed and strengthened the results by linking to literature in other contexts, and Orem´s self-care deficit nursing theory. We argue for the importance of self-care for the whole person and supports this with the reasoning of Orem.

No description available.

Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet. Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att identifiera och förbereda sina egna känslor.

I och med ökade krav för sjuksköterskor i ambulans de senaste åren är det av stor vikt att ambulanssjuksköterskorna hela tiden håller sig uppdaterade med den senaste kunskapen inom medcin, omvårdnad, etik med mera. Ambulanssjuksköterskans arbetsuppgifter har utvecklats och blivit fler och de har även fått ta ett större ansvar. Syftet med studien var att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar etiska problem då de bedömt att patienten inte har behov av ambulanssjukvård samt deras uppfattningar om hur de etiska problemen kan undvikas. Metoden var kvalitativ intervju med tre ambulanssjuksköterskor. Resultatet visade att etik diskuterades även om många inte använde begreppet etik. Ambulanssjuksköterskorna upplevde att det var svårt att ge råd till patienten och vara ärlig i vårdrelationen. Ambulanssjuksköterskorna ansåg att larmcentralens utlarmning kunde vara en källa till etiska problem på grund av felaktiga bedömningar och felprioriteringar. Slutsatsen är att varje patient har rätt att få komma till rätt vårdnivå, något som kan underlättas om ambulanssjuksköterskan får rätt stöd och råd för att i framtiden lättare kunna hjälpa varje individ till den vård som är mest lämplig för just den patienten.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. Slutsatser: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.

Sammanfattning: Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.

Bakgrund: Alkoholberoende skapar stor makt över en människas liv och kan beskrivas som en ond accelererande spiral. Smärtsamma känslor dövas med alkohol men ger på sikt ett ökat lidande och personen kan inte längre kontrollera sin situation. Den alkoholberoende flyr in i en förnekelse inför sig själv och andra vilket skapar än mer lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den alkoholberoendes upplevelser av sin livsvärld. Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats och som datamaterial användes fyra självbiografier. Dessa analyserades utifrån en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman med tillhörande subteman. Studien visar att de alkoholberoende känner ett stort lidande genom sitt drickande. Beroendet var så starkt och det fanns inte längre något val att dricka, det blev ett måste. Känslor som kontrollförlust, förnekelse, skam och skuld beskrevs av de alkoholberoende som en följd av sin situation. Slutsats: Studien ger en ökad förståelse för den alkoholberoendes livsvärld och kan ge goda möjligheter för en god vårdrelation.

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants’ reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation. It also asked about their methods to prevent constipation and if they thought anything could be done better in the future. The method used was a qualitative interview study. The study included eight nurse assistants who worked in municipal nursing homes for people with dementia. The interviews where tape recorded, then written and analysed with a phenomenological method. The result illustrate how the nurse assistants used their sense for observing and their personal feelings to share the experience with the person. This gave trust and renders possibility to get knowledge and also gave opportunity to prevent problems and give help, in a way that not reduced dignity for the person. Bowel control, fluid, food and the possibility to get out for a walk was important. It was also important to have enough time for sharing reflections. Small units gave possibility to personal knowledge.