The study was to investigate the relationship among the students¡¦ perception of teacher caring, caring needs, learning motivation and self-concept for elementary school students. Survey study was conducted on sample consisted of 667 Taiwanese elementary school students with instruments including scales of teacher caring, self-concept, learning motivation. The results of this study were as follows: A. Students¡¦ perception of teacher caring are above average. In addition, perception of teacher safe caring is the highest and belongingness & love caring is the lowest. B. Both the 5th and 6th grade students need more teachers¡¦ esteem and self-actualization caring. Comparing with 6th grade student, the 5th students need more teacher caring. C. No difference between boys¡¦ and girls¡¦ perception of caring and caring needs . Both of them perceive more caring from women teachers. D. Students hope teachers give more belongingness & love, esteem, self-actualization and the whole caring in the future. E. The students who need more teachers caring have more positive self-concept and learning motivation.

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt och fetma hos barn ökar dramatiskt framförallt i västvärlden. Barn som blivit överviktiga i tidig ålder har tecken på sjukdom i många organ och har större risk att förbli överviktiga och sjuka som äldre. Fetma hos barn påverkar livskvaliteten. <strong>Syfte:</strong> Utifrån aktuell forskning undersöka om sjuksköterskan kan hjälpa överviktiga barn och deras familjer. <strong>Metod: </strong>Uppsatsen är en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar som främst söktes i databaserna Cinahl och Medline. Data materialet analyserades enligt Fribergs analysförfarande. Fokus lades vid artiklarnas resultat, diskussioner och konklusioner. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskans uppgift är att ta upp problem om barns övervikt med föräldrar. Det känsliga ämnet får inte hindra att vården erbjuder hjälp. Sjuksköterskan kan guida familjen med överviktsproblematik och föra en dialog med motiverande samtal för att familjen skall hitta sin egen väg. Sjuksköterskan kan också diskutera strategier och ge förslag på beteendeförändring. Föräldrar spelar en central roll i barns viktnedgång. Att utbilda och uppmuntra föräldrar påverkar indirekt barnet. <strong>Diskussion:</strong> Det kan vara svårt för sjuksköterskan att ta upp frågan om övervikt, men då hon gör det skall hon börja att prata med föräldrarna. För att familjen skall kunna göra en positiv beteendeförändring behövs det utbildning inom kost och motion.</p></p>

<p>Idag är hot och våld mot äldre ett tabubelagt ämne både i samhället och i hälso- och sjukvården. Hot och våld mot äldre orsakar onödigt lidande och ska inte förekomma inom vården. Studier har ändå visat att missförhållanden är vanligt förekommande i äldrevården. Syftet var att beskriva hot och våld i relation till vård av äldre. För att besvara syftet gjordes en artikelgranskning med kvalitativ ansats. Resultatet visade på att vårdpersonalens människosyn till stor del utgjorde vad som kännetecknade hot och våld mot äldre. Den äldre kunde ses både som ett offer och som delaktig förövare i våldssituationer. Äldre tog ofta själva på sig skulden för det som hänt vilket var en del av att våld inte uppmärksammades och anmäldes. Vårdpersonal upplevde även att yttre omständigheter kunde ha en negativ påverkan på hur deras vård av den äldre blev. Denna studie visade på att hot och våld fortfarande är ett dolt problem. Vårdpersonal bör reflektera över hur deras handlingar upplevs av de äldre. Genom att uppmärksamma och få mer kunskap kring ämnet kan problemet bli synliggjort. Vår studie kan vara en vägledning för att nå ökad kunskap och förståelse om vad som kännetecknar hot och våld mot äldre.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan</p><p>hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att</p><p>beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång</p><p>ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv</p><p>karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I</p><p>resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande</p><p>samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en</p><p>optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid</p><p>medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet.</p><p>Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte</p><p>behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när</p><p>sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det</p><p>framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha</p><p>arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl</p><p>blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att</p><p>identifiera och förbereda sina egna känslor.</p>

<p>Syren, Susanne (2008). I ett gränsland mellan vanlighet och ovanlighet – En fenomenologisk studie om långvarig psykossjukdom. Avhandling för licentiatexamen.</p><p>Syftet med denna avhandling är att beskriva hur det är att leva med långvarig psykossjukdom och hur det är att leva som närstående till en person med sjukdomen. Två empiriska studier är genomförda med intervjuer av personer med långvarig psykossjukdom och närstående. Analysen är utförd utifrån en reflekterande livsvärldsansats på fenomenologisk grund och omfattar innebördsanalyser med beskrivningar av essens och konstituenter.</p><p>Att leva med långvarig psykossjukdom visar sig ha sitt ursprung i ofattbara upplevelser som av att vara i tättruppen i ett krig om egna, närståendes och mänsklighetens villkor och existens. Djävulska och mänskliga fiender hotar, invaderar och ockuperar såväl</p><p>kroppen som omgivningen. En underkastelse till fienden och/eller till dem som har makt över vårdens utformning är nödvändig. En motsättning mellan eget och andras perspektiv på verkligheten innebär insnärjdhet i tvivel om vad som är verkligt eller overkligt och sig själv som frisk och ansatt av fiender eller psykiskt sjuk. Detta lidande är outsagt och konfronteras i ensamhet och levs som i ett tomrum mellan en outtalad ovanlighet och en ouppnåbar vanlighet.</p><p>Att leva som närstående innebär att vara förbunden att förbättra för och lindra för den sjuke. En motsägelsefullhet i den sjukes sätt att vara både frisk och sjuk och barn och vuxen, är central för den närståendes svårigheter att finna gränser för sitt ansvar och för</p><p>vad som är möjligt eller omöjligt. Kraften att bära ansvaret finns i en balansakt mellan närhet och distans till sig själv och den sjuke. Rop om hjälp för den sjuke och sig själv hörsammas inte, en resignation framträder och med den också en viss lättnad i det</p><p>ovillkorliga ansvar som erfars.</p><p>Personer med långvarig psykossjukdom och deras närstående är i flera avseenden utestängda från en gemensam livsvärld, både med varandra och med andra. Innebörderna av sjukdomen och av att vara närstående behöver delas med andra för att välbefinnande ska bli möjligt. Andras acceptans för, och intresse av skillnader och likheter, mellan det</p><p>som visar sig i livsvärlden för personen med psykossjukdom och den andres livsvärld, kan möjliggöra ett återinträde i den gemensamma världen för personen med psykossjukdom. Andras bekräftelse, uppskattning och förståelse för vad de närstående</p><p>genomlider och för det ansvar de tar, innebär en hjälp för den närstående att rättfärdiga sig själv och sina handlingar.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.<strong> Resultat</strong>: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. <strong>Slutsatser</strong>: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.</p>

<p>Att drabbas av schizofreni kan leda till konsekvenser som innebär att upplevelsen av livskvalitet drastiskt förändras. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet bland personer som drabbats av schizofreni, och som vårdas inom en öppenvård. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades och granskades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade på fyra faktorer som kan påverka den drabbades upplevelse av livskvalitet: <em>Sjukdomens uttryck och behandling, Stigma, Social förlust </em>och <em>Stöd.</em> Många av sjukdomens symtom är skrämmande, obehagliga och svåra för den drabbade att hantera själv. Samhällets stigmatiserande syn på psykiskt sjuka orsakar ett stort lidande för de drabbade. Förlust av sociala relationer är en av sjukdomens många konsekvenser som ofta leder till ensamhet och isolering. För att kunna acceptera och hantera sjukdomen behöver personer drabbade av schizofreni ett stort stöd från både vårdpersonal och andra personer i deras omgivning. Resultatet ger vägledning, för vårdpersonal, om faktorer som kan påverka livskvaliteten bland personer drabbade av schizofreni.</p>

The purpose of this study is to describe how nurses in Kerala experience the caring of terminally ill patients and how the nurses provide care to promote the wellbeing among these patients. Being terminally ill is threatening for the quality of life and palliative care is important to promote the wellbeing of the patient. The number of immigrants in Sweden is increasing which makes it relevant to study various cultures to acknowledge patients’ different needs and wishes. Six registered nurses in one hospital in Kerala, India, were interviewed. All the nurses had experience of palliative care. The interviews were recorded and analyzed using an inductive approach. Three categories emerged from the analyzed material and they were; loneliness, wellbeing and dealing with work related emotions. It was evident in the result that the nurses found it important to care for the patient’s physical and psychological needs to promote the wellbeing. The result also showed that encountering patients like a fellow human being is essential when treating terminally ill patients, which is especially important to prevent feelings of loneliness. It is important to care for the patient’s emotional and basic needs. To care with a holistic perspective it is essential treat the patient like a fellow human being.

This dissertation consists of three distinct yet inter-related research papers in labor economics, each with relevance for public policy. The first chapter examines the role of wage differentials for caring work in explaining the gender wage gap. We find that both women and men face caring penalties that are small, about 2% for one standard deviation difference in caring. While women disproportionately work in caring jobs, it is unlikely that policies governing wages in the care sector could achieve pay equity between men and women. The second chapter evaluates the impact of state legislation on bullying in schools. I employ a difference-in-differences approach exploiting variation across states in the timing and type of law adopted using nationally representative surveys at the student and school levels. While I find no impact of the laws on bullying in high schools, bullying occurs most often in middle school. And impacts might vary by school type and legislation type. I also discuss current challenges to evaluating bullying legislation and provide recommendations for facilitating a conclusive assessment of whether state bullying laws work. The third chapter uses a field experiment to evaluate an intervention aimed at increasing participation in an academic assistance program. Supplemental Instruction (SI) is a widely used, but poorly evaluated, peer-tutoring program with low participation rates. We randomize encouragements to attend SI across a large student population. The resulting boost in participation allows us to estimate the per-session average causal impact of SI on grades for a subpopulation under certain assumptions.

“Too often we underestimate the power of a touch, a smile, a kind word, a listening ear, an honest compliment, or the smallest act of caring, all of which have the potential to turn life around,” (Leo F Buscaglia 1924-1998). Caring is a universal phenomenon (Leininger, 1988a, 1991) that influences the way we think, feel and act and is the focus of debate worldwide. Studied since the days of Florence Nightingale and reflected in the literature are numerous theoretical opinions in the search for a comprehensive understanding of caring in the health experience of human beings (Newman et al., 1991). This ethnographic thesis has a caring science perspective (caring in orthopaedics) with the aim of acquiring a greater understanding of perceptions of caring in an orthopaedic clinical setting from both patient and health care professional perspectives. There is a wealth of literature relating to caring which attempts to define and interpret its meaning from several theoretical perspectives. In respect of institutional or professional caring, nursing has historically been synonymous with the notion of care and caring, modest research has been attributed to caring amongst other health care professionals in the wider context. The study used a sequential exploratory mixed methods design and was underpinned by Watson’s Theory of Transpersonal Care in order to discover and illuminate the essential caring behaviours valued by both care givers and care recipients. A total of 30 patients and 53 health care professionals consisting of doctors, nurses, physiotherapists and occupational therapists participated in the study through a three stage approach consisting of questionnaires, observation and semi-structured interviews. The findings revealed both similarities and differences between patients and health care professionals relating to the importance of positive caring behaviours revealed during caring interactions. The questionnaires disclosed that patients statistically rated caring behaviours demonstrated by health care professionals lower than the professionals rated themselves. The data analysis from the participant observation and semi-structured interviews established that although all of the caring caratives according to Watson’s Theory of Care were evident in caring interactions they varied as to the number of times they were exhibited by the respected health care professional groups. Overall patient perception of caring focused upon behaviours related to the caring carative ‘assurance of human presence’ whilst health care professionals considered caring behaviours relating to the caring carative ‘respectful deference’ as the most important. This thesis highlights the need of the patient to feel ‘cared for’ and ‘cared about’ and in today’s modern health care system caring should not be monopolised by one profession but instead the caring concept embraced and the caring dais shared by other professions.