I bakgrunden belyses att ledarskap är en viktig aspekt i sjuksköterskans profession och i kommunal hälso-och sjukvård kommer den kompetensen vara av betydelse. Ledarskapet för sjuksköterskan grundar sig i teamarbetet kring patientens omvårdnad och patientsäkerheten. Med vårdvetenskapligt utgångsläge skapar möjlighet till vägledning för omvårdnad utifrån patientens helhet. Syftet är att belysa betydelsen av sjuksköterskans ledarskap för patientens omvårdnad inom kommunal hälso-och sjukvård. Metoden som använts för denna studie är en litteraturöversikt, med både kvalitativa och kvantitativa studier, för att skapa en överblick. Resultatet beskrivs utifrån de åtta artiklar om sjuksköterskans ledarskap, där tre huvudteman presenteras. Den första belyser teamarbetet för omvårdnaden. Sjuksköterskans roll att leda teamarbetet och samtidigt vara en förebild i gruppen. Den andra belyser patientens upplevelse av omvårdnaden. Hur patienterna upplever när sjuksköterskan leder omvårdnadspersonalen. Slutligen belyser den sista, vilka utmaningar det finns som sjuksköterska inom kommunal hälso-och sjukvård och vilka faktorer som styr utmaningen. I resultatdiskussionen kontras sjuksköterskans ledarskap med bakgrunden och resultat. Ihop med artiklarnas resultat upptäcktes att beskrivningen kring ledarskap behövs utvecklas. Metoddiskussionen beskriver författarnas upplevelser av utförandet.

Bakgrund: Empatisk omvårdnad (EO) är grundpelaren i sjuksköterskans yrkesroll och angerhur omvårdnaden ges, genom att känna medlidande, vara närvarande, äkta och vilja innerligtväl. EO är en förutsättning för att kunna ge god vård och utgör samtidigt en källa till kraft närsjuksköterskan upplever mening och tillfredsställelse av att bidra till medmänniskorsvälmående. EO utmanas av dagens ofta snabbt föränderliga och resultatorienteradevårdmiljöer och sjuksköterskestudenters exponering till dessa vårdmiljöer kan bli påfrestandenär verkligheten inte alltid avspeglar de egna värderingarna. En undran som uppstår är hursjuksköterskestudenter bättre kan förberedas på det kommande yrkeslivet. Syfte: Beskrivasjuksköterskestudenters erfarenheter av EO. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativansats. Resultatet från 13 vetenskapliga studier beskrevs i fyra teman. Resultat:Sjuksköterskestudenterna visade på god förståelse kring medlidandets betydelse föromvårdnad. EO uppfattades vara tidskrävande men väldigt givande för vårdaren. Även smågester kan förmedla medlidande. Överlag goda erfarenheter från praktikförlagd utbildning gavsjuksköterskestudenterna större förståelse för patienter och deras behov och stärkte viljan atthjälpa dem. Handledningen under utbildningen ansågs vara viktig. Slutsats: Utvecklingen avempatiska förmågan stöds av välstrukturerad introduktion till vårdmiljöer, kompetenta ochengagerade handledare, erfarna sjuksköterskor som förebilder samt mentorers ochmedarbetares stöd. / Background: Compassionate care (CC) is the cornerstone of the nurse's professional role andstates how nursing is given, by feeling compassion, being present, genuine and willingly well.CC is a prerequisite for providing good care and at the same time constitutes a source of energywhen the nurse experiences meaning and satisfaction from contributing to the well-being offellow human beings. CC is challenged by today's often rapidly changing and result-orientedcare environments and the nursing studens’ exposure to these care environments can becomestressful when reality does not always reflect their own values. A wonder that arises is hownursing students can be better prepared for the upcoming professional life. Purpose: Todescribe nursing students' experiences of CC. Method: General literature review withqualitative approach. The results from 13 scientific studies were described in four themes.Result: The nursing students showed good understanding of the importance of compassionfor nursing. CC was perceived to be time consuming but very rewarding for the carer. Evensmall gestures can convey compassion. Overall, good experience from clinical placementsprovided the nursing students with a greater understanding of patients and their needs andstrengthened their willingness to help them. The guidance during the training was consideredimportant. Conclusion: The development of empathic ability is supported by well-structuredintroduction to care environments, competent and committed supervisors, experienced nursesas role models as well as mentors and employees’ support.

La reconnaissance du christianisme comme religion de l’Empire romain eut pour conséquence, au début du Ve siècle, la suppression radicale du culte païen, tel que l’atteste la Constitution Sirmondienne 12 de l’empereur Honorius, datée du 25 décembre 407. La promulgation de cette loi provoqua de violentes émeutes de la part des païens de Calama. Ils s’insurgeaient contre une décision qui niait maintenant une tradition multiséculaire qui avait assuré jusque-là le salut et la prospérité de l’Empire. Prenant la défense de ses concitoyens, Nectarius s’adressa alors à Augustin pour que celui-ci intervienne auprès des autorités impériales afin d’obtenir l’atténuation de peines encourues par les coupables. Nectarius plaça sa démarche sous l’autorité de Cicéron, la justifia fondamentalement par son patriotisme municipal, et montra, au passage, la plus grande aptitude du paganisme à exprimer le lien traditionnel entre religion et devoir civique. Augustin qui entra volontiers dans ce débat, se référa lui aussi à Cicéron, à d’autres auteurs classiques et à la Bible. Cette démarche lui permit d’articuler exigences morales de sa foi et idéologie patriotique romaine, et de mettre aussi en évidence le loyalisme politique des chrétiens. Cet échange est original, car il constitue un véritable dialogue théologico-politique, rendu possible grâce au même univers culturel auquel appartenaient Nectarius et Augustin. / The recognition of Christianity as the official religion of the roman empire resulted, at the beginning of the fifth century, in the radical abolition of the pagan cult, as testified in the Sirmondian Constitution 12 of Emperor Honorius, dated 25th December 407.The promulgation of this law triggered violent riots by the pagans of Calama. They rebelled against a decision that denied a multi-secular tradition that brought, until then, peace and prosperity to the Empire. Defending his fellow citizens, Nectarius addressed Augustin so that he intervenes with the imperial authorities in order to obtain a reduction of punishment against the culprits. Nectarius put his action under the Cicero’s authority, justified it fundamentally by his municipal patriotism, and showed at this occasion, the better capacity of paganism to express the link between religion and civil duty. Augustin who willingly joined this debate, also referred to Cicero, to classic authors and to the Bible. This approach allowed him to articulate moral duties of his faith and the roman patriotic ideology, and to highlight the political loyalty of the Christians. This sparring match is unusual as it constitutes an authentic theological-political dialogue made possible thanks to the similar cultural environment where Nectarius and Augustin both belonged.

Univ., Diss.--Freiburg (Breisgau), 2003.

Background: Previous research shows that it is common for people with dementia to have sleep disturbances as a result of several different physical, mental, environmental and pharmacological factors that cause complex consequences for the person with dementia. These sleep disorders are for example, insomnia during the night, drowsiness during the day and circadian rhythm disorders. Sleep is a prerequisite for recovery and sleep disturbances lead to a disturbed sleep. Pharmacological treatments for dementia and sleep disturbances have a deficient effect and side effects. The nurse needs increased competence about which non-pharmacological nursing measures reduce sleep disorders and promote sleep for people with dementia. Aim: The aim is to create an overview of which nursing interventions promote sleep for people with dementia. Method: A literature review according to Friberg (2017) with six quantitative articles, five qualitative articles, and one article with mixed methods that constitute the result of this thesis. Results: The results show several nursing measures to promote sleep for people with dementia based on four categories; the importance of the environment to promote sleep, the importance of regular routines to promote sleep, promote sleep through physical activity and promote sleep through touch. Conclusion: The non-pharmacological nursing measures presented in the results are effective in promoting sleep for people with dementia. The nurse needs to be creative and open to new evidence-based nursing measures that promote sleep for people with dementia and to individualize nursing measures. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med demens har sömnstörningar till följd av flera olika fysiska, psykiska, miljömässiga och farmakologiska faktorer som orsakar komplexa konsekvenser för personen med demens. Dessa sömnstörningar är till exempel sömnlöshet under nattetid, dåsighet på dagen och dygnsrytmstörningar. Sömnen är en förutsättning för återhämtning och sömnstörningar leder till en störd sömn. Farmakologiska behandlingar mot demens och sömnstörningar harbristfällig effekt och biverkningar. Sjuksköterskan behöver en utökad kompetens om vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som minskar sömnstörningar och främjar sömnen för personer med demens. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över vilka omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för personer med demens. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) med sex kvantitativa artiklar, fem kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som utgör resultatet i detta examensarbete. Resultat: I resultatet framkommer flera omvårdnadsåtgärder för att främja sömnen för personer med demens utifrån fyra teman; miljöns betydelse för att främja sömnen, betydelsen av regelbundna rutiner för att främja sömnen, främja sömnen genom fysisk aktivitet och främja sömnen genom beröring. Slutsats: De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna som presenteras i resultatet är effektiva för att främja sömnen för personer med demens. Sjuksköterskan behöver vara kreativ och öppen för nya evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för personer med demens samt att individanpassa omvårdnadsåtgärder.

Thesis advisor: Lisa Sowle Cahill / In what sense is Catholic social teaching theological? Undoubtedly theology is a resource for ethical reflection but it can also be an outcome of it. This dissertation explores the theological contribution of post-Vatican II papal social encyclicals on development. Particular historical challenges and also specific worldviews adopted by the popes shape ethical reasoning and political priorities for action, but they do more. They stimulate theological thinking by making options among diverse theological frameworks, favoring certain concepts or symbols and downplaying others, and thus, they contribute to entering the mystery of God’s salvific love and allowing it to seize us. Chapter one offers some guidelines for a theological reading of social encyclicals. Vatican II with its “principle of pastorality” works as a compass. Karl Rahner, whose theology is always at the same time anthropology and Christology, is a privileged partner for the investigation. The history of half a century of debates on theories of development is the background. Chapters two to four analyze successively Paul VI’s Populorum progressio (PP), John Paul II’s Sollicitudo rei socialis (SRS), and Benedict XVI’s Caritas in veritate (CiV) by retrieving elements of context, highlighting the theological meaning of their methodological options, and exploring their insights about the mystery of being human and the mystery of “Jesus Christ for us.” In the 1960s, PP develops a theology which highlights incarnation and God’s grace at work in this world (neo-Thomist framework). Twenty years later, when early hopes about development have faded, SRS pursues this lead but also rebalances it with a greater concern for sin and redemption brought by Christ in the world (Augustinian framework). It also incorporates categories put forward by Latin American liberation theology such as structures of sin, liberation, and option for the poor which stress the structural dimension of sin and grace (Liberationist framework). At the dawn of the 21st century and showing concerns for growing secularization in Western countries, CiV insists on God’s transcendence (Augustinian framework) while still showing traces of the two other theological frameworks because of his addressing challenges of global justice. The final chapter offers three guidelines for theology which arise from the recognition of the theological nature of the church’s social teaching. (1) Without losing sight of its transcendental origin, theology ought to begin within history and with human experience. (2) A Christian anthropology ought to manifest the unity of the personal and social dimensions of being human which calls for both personal conversion and structural change. (3) Christologies can articulate approaches from above and from below in a variety of ways but the inescapability of the latter needs to be stressed in connection with taking seriously the option for the poor. / Thesis (STD) — Boston College, 2015. / Submitted to: Boston College. School of Theology and Ministry. / Discipline: Sacred Theology.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:27:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Carlos Augusto de Oliveira Camargo.pdf: 1662875 bytes, checksum: 0314431bceb49f4a4b7e961fff80d619 (MD5) Previous issue date: 2015-09-16 / The Industrial Revolution gave strength to the liberal capitalist economic system, which caused a strong social asymmetry between rich and poor. This separation is reinforced and maintained by social structures of injustice, based on greed for profit and the idolatry by goods materials. The Catholic Church has the sole mission of evangelization and offer their doctrine to social issues that afflict humanity. Caritas is the entity linked to Arquidiocese de São Paulo with a mission to animate the charitable service. We analyze the ethical Christian principles that guide the work of the Caritas Archdiocese of São Paulo and identify some interpellations of social injustice, from the contemporary context that stimulate effective action of the Church and society. We will see that solidarity and the welcoming gesture will always be needed. The dissertation will be seated in the literature and interviews with some people who are part of the history of the Archdiocesan Caritas / A Revolução Industrial deu força ao sistema econômico capitalista liberal, que provocou uma forte assimetria social entre ricos e pobres. Essa separação é reforçada e mantida por estruturas de injustiça social, fundamentadas na avidez pelo lucro e pela idolatria pelos bens matérias. A Igreja católica tem a missão precípua de evangelizar e indicar sua doutrina para as questões sociais que afligem a humanidade. A Caritas é a entidade vinculada à Arquidiocesede São Paulo com a missão de animar o serviço caritativo. Analisaremos os princípios éticos cristãos que orientam os trabalhos da Caritas Arquidiocesana de São Paulo e identificaremos algumas interpelações de injustiça social, a partir do contexto contemporâneo que estimulam uma ação efetiva da Igreja e da sociedade. Contataremos que a solidariedade e o gesto acolhedor serão sempre necessários. A dissertação será assentada na pesquisa bibliográfica e em entrevistas com algumas pessoas que fazem parte da história da Caritas Arquidiocesana de São Paulo

Socialinio darbo paslaugos Lietuvoje atsirado visai neseniai, kaip ir profesionalus darbas.Vyriausybės įstaigos ir organizacijos stengiasi gerinti žmonių, priklausančių rizikos grupėms, gyvenimo kokybę. Tokių socialinių paslaugų poreikis yra didelis, valstybinės socialinės tarnybos nepajėgia tenkinti esamus reikalavimus. Kaip tik dėl to nevyriausybinių organizacijų reikšmė socialinių paslaugų srityje ypač padidėjo. Savanoriškos organizacijos veikia įvairiose socialinės gerovės ir socialinių paslaugų srityse. Vis didesnis vaidmuo tenka vietos bendruomenei, kaip paslaugų organizatorei. Darbe pateikiamas ir analizuojamas socialinis Katalikų Bažnyčios mokymas, teisiniai, teoriniai ir praktiniai „trečiojo sektoriaus“ organizacijų aspektai Lietuvoje, socialinis darbas ir socialinės veiklos savitumai parapijos Carito organizacijoje, dalyvių (darbuotojų ir klientų) lūkesčiai, tyrimas buvo atliekamas 2007 metais, Šv. Vincento Pauliečio parapijoje. Socialins darbas – tai profesija, kurios atstovai padeda probleminėje situacijoje atsidūrusiems žmonėms, teikia paramą ieškant jų vietos bendruomenėje. Šie darbuotojai yra mokomi siekti teigiamų pokyčių asmeniniame, organizacijų ir bendruomenės lygmenyje. Apie žinių ir savanorystės esmę, žmonių krizių suvokimą, poreikius, vystymosi galimybes, apie Carito organizacijos misiją ir viziją, mokymą, socialinę ir karitatyvinę veiklą, bei tokių specialistų kaip psichologų, medikų, socialinių ir kitų darbuotojų konsultavimą. Carito... [toliau žr. visą tekstą] / There are widely spreadvoluntary organizations proceeding social work and social facilities spheres. Community occupies a considerable degree in the sphere of social facilities. Therefore, the work describes and analyses Catholic Church teaching, description of legal status of the third sector in Lithuania and discussion about theoretical and practicak problematique of the NGOs. Social work and social work specificallys of Charity in parish, xpectations of participans ( workers and clients), presentation and interpretation of the reseerch data on Charitas in St. Vincenta's Paolo parish, 2007. At the same time, social work is a profession that helps people in problematic situations and gives support in finding their personal attitude towards their way of life. And, by finding their way in community and giving attention to how we organize community, so working on changes is a substantial part of this profession. Social workers are educated to work on changes on personal level, on changes in organizations, and in relation to the community. Including knowledges and value based understanding of human crises, needs and possibility for implementation, about Charitas organization mission and vision, educational, social and charity, counseling of specialists, such as psychologist, medical, social workers and etc. Charity programs oriented to community help and community relations building, increasing professional, social personal competencies, the solidarity and subsidiary... [to full text]

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Freiburg, Univ., Diss., 2006/2007.