Background: Communication allows people to gain understanding of themselves and their surroundings, which is a prerequisite for good health. The nurse may in her communication help patients develop a feeling that they are not alone in their situation. If the patients cannot express themselves and make themselves understood, it can lead the patients to feel left out which emphasizes the suffering at having aphasia. Aim: The aim of this study was to identify the components which affect nurse’s communication with patients with aphasia. Analysis method: A literature review was made based on eleven scientific articles in which similarities were pointed out. Results: The result of this study is presented in three main categories: Time, Environment and Strategies. Eighth subcategory emerged: Knowledge and patient under Time; Physical and psychosocial under Environment; and Verbal, Nonverbal, Augmentative and Alternative Communication (AAC) and Individual Care under Strategies. Conclusion: This study reveals how nurses can provide the opportunity for patients to increase self-confidence. The result suggests that a person-centered communication care plan as a basic instrument to facilitate patient and caregiver interaction is needed.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva vad som gör att kvinnor fortsätter röka under graviditeten. Metod: Litteraturöversikt med en beskrivande design av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Nio faktorer som påverkar kvinnans fortsatta rökbeteende under graviditeten har hittats. Faktorerna är: nikotinberoende, relationsrelaterade problem, stress, behov av egentid och avslappning, partnern, brist på kunskap och motivation, sociala nätverk, förträngning samt bristande stöd från vårdgivaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan förstår varför en kvinna väljer att röka under graviditetsperioden. Förstår sjuksköterskan vad som ligger bakom rökbeteendet hos den gravida kvinnan kan det bli lättare för hen att erbjuda rätt vård. / <p>+</p>

Bakgrund: Patientcentrerad vård är ett viktigt begrepp i den svenska hälso- och sjukvården. Begreppet patientcentrerad vård innehåller olika delar som autonomi, integritet, empowerment och patientdelaktighet. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsen beskriver att dessa delar är viktiga för sjuksköterskor att följa. Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjusköterskors erfarenheter av patientcentrerad vård. Metod: En kvalitativ metod användes tillsammans med ett sjuksköterskeperspektiv. Insamlingen av data gjordes med kvalitativa enkäter med öppna frågor. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras med sex  teman; Att visa respekt för patientens autonomi och integritet, Att förstå patientens livsvärld, Att göra patienten delaktig, Att kunna kommunicera med patienten samt Att inte ha tid att lyssna på patienten. Dessa teman beskriver vikten av en god kommunikation och patientdelaktighet. Resultatet beskriver även hur sjuksköterskor kan visa hänsyn och respekt för patienten. Det framkom även att det ibland kan vara svårt att följa en patientcentrerad vård. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskors erfarenheter av patientcentrerad vård främst är god. Faktorer som exempelvis stress kan dock påverka den patientcentrerade vården negativt. / Background: Patient-centered care is an important concept in Swedish healthcare. The concept of patient-centered care contains of different parts as autonomy, integrity, empowerment and patient participation. Hälso- och sjukvårdslagen and Socialstyrelsen is describing that these parts is important for nurses to follow. Aim: The aim of this study is to describe nurses' experiences of patient-centered care. Method: A qualitative method was used with a nursing perspective. To collect data qualitative questionnaires with open-ended questions was used. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results is presented with six themes; To show respect for the patients autonomy and integrity, To understands the patients lifeworld, To make the patient participating, To communicate with the patient and Not having time to listen to the patient. Those themes describes the importance of a good communication and patient participation. The results also describes how nurses can show consideration and respect for the patient. It also emerged that it sometimes can be difficult to follow a patient-centered care. Conclusion: The study shows that nurses' experiences of patient-centered care is mainly good, but that factors such as stress can affect the patient-centered care negatively.

OBJECTIVE: This study investigated how upper limb post-operative patients defined quality care. We specifically assessed the following three aims: (1) determining patient expectations following upper limb surgery, (2) identifying patient recognized barriers to receiving quality care, and (3) analyzing patient identified areas of improvement in patient education. METHOD: In total, 52 patients, aged 19 – 89 years (mean age: 48 years) who received upper limb surgery were surveyed with an open-ended questionnaire during their six to eight week post-operative visit at Stanford Medicine Outpatient Center in Redwood City or Stanford Orthopaedic Surgery Clinic in Los Gatos. Responses were electronically transcribed to REDcap, Research Electronic Data Capture System, for analysis of responses to demographic questions. Open-ended questions were evaluated by thematic analysis until data saturation was reached. RESULTS: Thematic analysis of open-ended responses revealed three main themes: (1) Pain, (2) Function; and (3) Patient Unpreparedness. Both pain and function involved pre- and post-operative factors. Of our three identified themes, elimination of pain and regaining function were the two main health-outcomes that upper limb patients identified as successful treatments of their condition. Patient unpreparedness was recognized as a main barrier in patients receiving quality care and an important area to improve patient education about their problem and treatment. CONCLUSION: By understanding the desired health outcomes and limitations in achieving those outcomes for post-operative upper limb patients, we can improve how medical care is practiced. Our results highlighted that both process and outcome domains of care are important elements in patients’ definition of quality care when seeking medical treatment for their upper limb problems. Specifically, patients identified that elimination of pain and regaining function were important health outcomes during their care. In order to achieve those desired health-outcomes, we recognized that improvements need to be made with regard to patient education about their health condition and treatment process, in order to foster better physician-patient communication. Overall, our findings support the need for continued focus on patient-centered care to ensure the delivery of quality healthcare to all patients.

Background: There are around 150.000 people with dementia in Sweden. It is common to suffer from BPSD sometime during the course of the disease, which adversely affects the quality of life. Symptoms cause impairment to varying degrees, making everyday life difficult to handle independently. Person-centered care means seeing the person behind the disease and it is necessary to find the cause of behavior and to compensate for loss of function. Knowledge of experience of working person-centered is a prerequisite for being able to provide staff with necessary support. Aim: To highlight healthcare professionals' experiences of person-centered care in BPSD. Method: This is a qualitative literature study based on 12 scientific articles. Result: The main themes that emerged were: Own conditions and obstacles, External conditions and obstacles and Contradictory feelings at work. With associated subthemes: Seeing the person behind the disease, To balance between strategies and routines,To take personal responsibility, To have knowledge and experience, Being in need of support and cooperation, To meet organizational / environmental factors, To have access to background information, To feel success and satisfaction and To feel insufficient and powerless. Conclusion: Several conditions that favor dementia care emerged from the results, but there were also factors and obstacles that hampered nursing work. Person-centered work practices increase the possibility of well-being for all involved. In order to care for people with dementia with a person-centered approach, more research in the subject, more resources and in-depth education is required. / Demenssjukdom är ett växande problem inom såväl hälso- och sjukvården som för samhället i stort. Det finns tillgång till symtomlindrande behandling men demenssjukdomar går idag inte att bota utan kan innebära ett stort livslångt lidande för de drabbade men även för deras anhöriga samt en ständig utmaning för vårdpersonal. De flesta drabbas någon gång under sin sjukdomsperiod av beteendemässiga eller psykiska symptom, som till exempel utmanande eller avvikande beteende. Det är viktigt att komma på vad som orsakar symtomen för att kunna lindra, förebygga eller minska lidandet. Syftet med denna studie är att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av personcentrerad vård vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) och studiens resultat baseras på en sammanställning av 12 kvalitativa artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal beskrev egna och yttre förutsättningar och hinder och motstridiga känslor i arbetet. Att ha helhetssyn, förståelse och kunskap gentemot personer med demenssjukdom underlättar omvårdnaden. Vårdpersonal strävar efter att behandla personer med demenssjukdom utifrån det som passar personen och situationen bäst. Att anpassa mötet och se människan bortom sjukdomen är en viktig utgångspunkt som resulterar i bättre vårdkvalitet. Kunskap och kännedom om tidigare livshistoria är en förutsättning för att lära känna och förstå personen och arbeta personcentrerat vid BPSD. Olika strategier och rutiner används som redskap för att skapa kontakt och tillgodose behov. Vårdpersonal har erfarenhet och medvetenhet om att omvårdnaden av personer med demenssjukdom är komplex och kräver kunskap och tålamod. Det ställs stora krav på vårdpersonalens anpassningsförmåga då det som fungerar ena gången, kanske inte fungerar gången därpå. Vårdpersonalens erfarenheter handlade även om behovet av stöd och samarbete, att möta organisatoriska miljöfaktorer och ha tillgång till bakgrundsinformation om patienten. Samarbete mellan kollegor främjar personcentreringen och bidrar till en förbättrad arbetssituation. Svårigheten i att påverka organisatoriska beslut är märkbar och brist på resurser, samarbete och förståelse från organisationens sida bidrar till att vårdpersonal får svårt att arbeta personcentrerat. Detta tillsammans med vårdpersonalens erfarenheter av hur välfungerande personcentrerad vård gynnar arbetet med personer med BPSD skapar motstridiga känslor i arbetet. Vårdpersonalen kände sig ibland otillräcklig och maktlös men kunde även känna framgång och tillfredsställelse

Abstract Keywords: elderly people, dementia, person-centered care and relatives. Title: To visit someone who is no longer there Author: Ulrika Stenmarck As the number of elderly people increase, the amount of people suffering from age-related illnesses is growing. Such a disease is dementia, which today is a priority research area, both nationally and internationally. It has been found that working in a person-centered way and involving the patient’s relative’s is important for the people cared for by the dementia departments. Despite this, research has shown that the support for relatives is inadequate. The purpose of this study is to identify how individual support, in the field of nursing for dementia patients, can be better adapted to support relatives. By interviewing five relatives and four staff members in a nursing home for dementia patients, answers were sought for regarding; what kind of support the relatives need and how staff work to support relatives. The relatives´ responses were analyzed based on the theories concerning crisis processing related to their relatives´ dementia diagnoses. The answers given from the staff were analyzed based on the theories concerning organizational culture The analysis indicates that the goal of crisis processing for relatives should be to “create their new life”, which seems to be a challenge for a staff that is already carrying a large workload. The results indicate that the staff have succeeded in creating a foundation of values that relatives seem to experience as a safe atmosphere. This atmosphere can be interpreted as the most important support for relatives and a necessity for progress in their crisis processing. As a complement to the unit’s staff, external support for the families can be a solution.

No description available.

No description available.

Background: Every year, 480 families in Sweden are informed that their child is diagnosed with an incurable disease. Everyone involved is affected by the death of a child. When a familymember becomes incurably ill it affects the entire family. The family's commitment is vital in pediatric care, as the family is the child's greatest source of security. It is of great importance that the nurse who works in palliative care, has to be person oriented and family centered to meet the needs of the whole family. Aim: The aim of this study was to highlight parents’ experiences of having a child in palliative care. Method: A literature study based on 11 qualitative articles is performed. The analysis of these articles resulted in three main themes and seven sub themes. Results: Parents wanted, as far as possible, to be involved in their child’s care. They perceived a high quality of care when the care was provided with continuity and when a trustful relationship was created. A sense of security was experienced when the staff were compassionate and were able to take care of the whole family. The family also strived for a sense of normality in family life. Conclusion: Parents experienced that they were in an increased need of support from healthcare both during the palliative process but also after death. It was supportive and appreciated when the nurse encouraged the parents to take a more active role in their child’s care. / Syftet med detta examensarbete var att belysa föräldrars erfarenheter av vård av sitt palliativt sjuka barn. Barn som drabbas av en obotlig sjukdom och är i behov av vård som inte längre har ett botande syfte uppgår till en procent av den palliativa vården i Sverige. Palliativ vård av barn syftar till en vård som skall lindra symtom och skapa bästa möjliga förutsättningar för en god livskvalitet för barnet med en livsavgörande sjukdom. I examensarbetes resultat påvisades att familjen var betydelsefull och väsentlig i vården av det sjuka barnet och skulle ses som en enhet. Föräldrarna till ett döende barn gick igenom en känslomässig berg- och dalbana där känslor pendlade stundvis av optimism, hopp och perioder av ångest, skuld, stress, förlust och sorg upplevdes dagligen. Att ett barn dör är onaturligt och alla involverade påverkas av den betungande situationen. Sjuksköterskan möter ofta svårigheter i att stödja familjerna i sjukdomsprocessen av det sjuka barnet. Sorgen och kampen familjen går igenom i samband med deras barns sjukdomsprocess var genomgående i resultatet. Föräldrar beskrev sina erfarenheter av livet med det sjuka barnet som utmattande både fysiskt och psykiskt. Känslomässiga behov som föräldrarna upplevde var att känna tillit till och delaktighet i vården relaterat till barnets behandling och omvårdnadsåtgärder. Detta var faktorer som ledde till en ökad trygghet för familjen. Föräldrarna känner sitt barn bäst och har det fulla ansvaret för barnet och det var därför av yttersta vikt att sjuksköterskan hade förståelse för hur stöd och kommunikation kunde påverka föräldrarna till att fortsätta känna hopp och mening i en påfrestande livssituation. För att kunna belysa föräldrars erfarenheter har en kvalitativ litteraturstudie utförts i detta examensarbete där resultatet av 11 vetenskapliga artiklar har analyserats och nyckelfynden har skapat tre teman och sju underteman. Litteraturstudien beskriver två vårdvetenskapliga begrepp, lidande och hälsa, som är centrala i omvårdnad och är relevanta för syftet. I examensarbetes diskussionsdel lyfts diskussioner kring sjuksköterskans funktion i lindrandet av föräldrars lidande kring den förväntade och upplevda förlusten av sitt barn. Hinder som kan uppstå och förhindra att föräldrars förväntningar uppfylls, könsnormer och social hållbarhet lyfts också. Diskussionen behandlar begreppen familjecentrerad vård, hälsa och lidande som genomsyrar studien.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Cognitive changes associated with cancer and its treatment have been well documented. However, the majority of research on cognitive symptoms in cancer has been conducted with early-stage breast cancer patients or survivors in remission. Little is known about cognitive symptoms in patients with late-stage or metastatic cancers. To address this gap in the literature, this study examines cognitive and related symptoms among metastatic breast cancer patients enrolled in a parent study of perceptions of symptom importance and interference. Eighty metastatic breast cancer patients were recruited from the Indiana University Simon Cancer Center to participate in this cross-sectional telephone interview study. The interview consisted of self-report measures, including measures of symptom severity, distress, and the importance of seeing improvement in specific symptoms post-treatment. I hypothesized that cognitive complaints would cluster with fatigue, sleep disturbance, depressive symptoms, anxiety, and pain. This hypothesis was tested using cluster analysis and was partially supported. Cognitive complaints were found to cluster with fatigue, sleep disturbance, depressive symptoms, and anxiety, but not pain. In addition, the extent to which ratings of symptom importance for cognitive symptoms differed from those of other symptoms (i.e., pain, fatigue, sleep problems, depressive symptoms, anxiety, nausea, lymphedema, hot flashes, and neuropathy) was explored using ANOVA and Tukey’s HSD tests. Cognitive complaints were rated as significantly more important than anxiety, depressive symptoms, neuropathy, swelling, nausea, and hot flashes. Importance ratings for cognitive complaints, pain, fatigue, and sleep problems were not significantly different. Developing patient-centered treatment approaches that take into account symptom clustering and patients’ treatment priorities may increase treatment adherence and optimize healthcare quality.