No abstract was provided. / Thesis / Master of Arts (MA)

This thesis attempts to perform a comprehensive review on central place theory, a theory which describes the formation and distribution of cities and other settlements in the modern urban world. / Thesis / Bachelor of Arts (BA)

Providing a nation’s citizens with timely and effective police services is a complex task, particularly in rural areas where limited resources must be allocated across vast, sparsely populated areas—to date, little research has sought to understand this process. The aim of this thesis is to assess the accessibility of police services in Sweden. Central place theory (CPT) serves as a theoretical framework for understanding how police services are spatially arranged. Differences in accessibility are evaluated with respect to two low-mobility groups—older adults, and women. This thesis employs open data provided by the Swedish police, Statistics Sweden (SCB), and Eurostat. Geographic information systems (GIS) are used to perform network analyses by which drive-times to police stations are calculated. Group differences in accessibility are examined by comparing average drive-times between areas where standardized population ratios (SPR) reveal differences in group representation. Results show that the spatial structure of police services resembles CPT’s prediction in that important services are widely distributed, whereas specialized services are found in more central cities. However, the observations do not perfectly adhere to the theoretical structure, implying that factors exogenous to CPT have some role in determining service point locations. Regarding accessibility, older adults tend to be overrepresented in areas far from police stations, suggesting lower levels of access to the services they offer. Sex was not found to be a significant factor influencing access, except in that men tend to be overrepresented in remote parts of northern Sweden. / Att tillhandahålla effektiva och lägliga polistjänster är en komplex uppgift för ett lands medborgare, särskilt på landsbygden där begränsade resurser måste tilldelas över omfattande och glesbefolkade områden— hittills har lite forskning eftersträvat att förstå denna process. Målet av denna avhandling är att bedöma den rumsliga strukturen och tillgängligheten av polistjänster i Sverige. Teorin känd som "Central place theory (CPT)" fungerar som en teoretisk ram för att förstå hur polistjänster är rumsligt anordnade. Skillnader i tillgänglighet bedöms med avseende på två grupper med låg rörlighet- äldre vuxna och kvinnor. Denna avhandling använder öppna data tillhandahållna av svensk polis, Statistiska Centralbyrån (SCB), och Eurostat. Geografiska informationssystem (GIS) används för att utföra nätverksanalyser genom vilka körtider till polisstationer beräknas. Gruppskillnader i tillgänglighet utvärderas genom att jämföra genomsnittliga körtider mellan områden där standardiserade befolkningsförhållanden, eller "standardized population ratios", (SPR), avslöjar skillnader i grupprepresentation. Resultat visar att den rumsliga strukturen av polistjänster liknar CPTs förutsägelse att viktiga tjänster är allmänt fördelade, medan specialiserade tjänster kan hittas i mer centrala städer. Däremot håller inte observationerna helt fast vid den teoretiska strukturen, vilket innebär att faktorer som är exogena till CPT har en viss roll i att bestämma tjänstlägen. När det gäller tillgänglighet, brukar äldre vuxna vara överrepresenterade i områden långt från polisstationer, vilket tyder på lägre nivåer av tillgänglighet till tjänsterna de erbjuder. Kön befanns inte vara en betydande faktor som påverkar tillgänglighet, förutom att män tenderar att vara överrepresenterade i avlägsna norra områden.

The patterns of certain groups of urban places, selected on the basis of population size and area location, in southern Saskatchewan are classified by the use of the nearest neighbour technique. Through a study of the variations within the overall pattern, which are revealed by differences in the derived pattern statistic, a partial contribution is made to the understanding of the distributive process that underlies the observed settlement pattern. Explanations for the variations in the nature of the spatial arrangement of the various groups of places are suggested through the use of multivariate analysis, and by reference to theoretical and empirical works in the field of Central Place Theory. / Thesis / Master of Arts (MA)

No description available.

No description available.

The recurring debate on regional administration and what responsibilities it should have has in a Swedish context been discussed in media and committees over the years. Little has been discussed around the possibilities of strengthening pre-existing interregional cooperation even though there is a scholarly thought of soft space as a definition to describe these types of cooperation and how they might evolve.   A case study has been performed on the interregional health care agency Södra Sjukvårdsregionen (SSR) which is one of six Swedish regional health care agencies (sjukvårdsregioner). SSR serves the regions Scania, Blekinge, Kronoberg and southern Halland and was constituted in 1960 based on central place theory to resolve spatial planning problems in the context of regional public health.   In the analytical context of soft space and central place theory, results have been provided by interviewing representatives working within SSR and examining documents. SSR has been defined as a structure of governance which consists of formal government actors.    The results indicate that the concept of soft space as described in literature supports spatial planning of specialized regional health care. However, the concept of soft space has little impact on spatial planning with respect to comprehensive planning (Översiktsplan) as illustrated by documentation from Västra Sjukvårdsregionen and the case of Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). / Debatten om svenska regionindelningar och vilken rådighet regionerna borde ha har diskuterats i medier och statliga utredningar genom åren. Däremot har möjligheterna att stärka befintliga interregionala samarbeten diskuterats mycket lite, även om det finns ett vetenskapligt underlag för soft space som ett samlande begrepp för att beskriva dessa typer av samarbeten och hur de vidareutvecklas. En fallstudie har genomförts på Södra Sjukvårdsregionen (SSR), som är en av Sveriges sex sjukvårdsregioner. SSR betjänar regionerna Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland och bildades 1960 baserat på centralortsteorin som ett sätt att lösa problem med fysisk planering i samband med regional sjuk- och hälsovård. Representanter som arbetar inom ramen för SSR:s verksamhet har intervjuats och dokument har granskats i termer av soft space och centralortsteorin. SSR har definierats som en struktur som bereder ärenden rörande fysisk planering som är de ingående regionernas rådighet. Resultaten indikerar att konceptet soft space som beskrivs i litteraturen stöder fysisk planering av specialiserad regional hälsovård. Konceptet soft space har dock liten inverkan på fysisk planering av omfattande skala (Översiktsplan), vilket belyses av dokumentationen från Västra Sjukvårdsregionen och fallet med Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL).