<p>Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.</p>

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.

<p>Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004.</p><p>Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv.</p><p>Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.</p>

I denna uppsats har vi undersökt hur elever använder cyberspråket och om det påverkar skriftspråket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cyberspråket i skolan? Vårt syfte med undersökningen är att se om elever är medvetna om båda språkstilarna. Vi har även undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och flickor när det gäller deras bruk av cyberspråk. Till grund för resultatet i vår undersökning har vi använt enkäter, gruppintervjuer och elevtexter. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs fem och är från två olika grundskolor.Det har visat sig att barn använder cyberspråket för en snabbare och smidigare kommunikation. Vi fann skillnader i hur pojkar och flickor använder sig av chattspråket, då flickor chattar med varandra medan pojkar mestadels använder sig av chattspråket i spelforum. Det fanns även likheter mellan flickor och pojkar som exempelvis i användandet av smileys, som används för att uttrycka känslor och sinnesstämning.Resultatet av vår undersökning visar att pojkar och flickor är medvetna om skillnaden mellan cyberspråket och standardskriftspråket. De kan skifta mellan de olika språkstilarna beroende på situationen, om det är skolarbete eller en text de producerat på sin fritid.

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av sms-och chattspråk i elevers skriftspråk genom att undersöka 28 berättelser skriva av elever i sjätte klass. Berättelserna har analyserat utifrån bedömningsmatrisen som är kopplat till nationella provet i svenska för årskurs 6. Det har även genomförts intervjuer med grundskolelärare i svenska med lång erfarenhet för att ge en kunskap om hur elevers skriftspråk har förändrats över tid. Resultatet visar i de genomgångna berättelserna att eleverna sällan använder sig sms- och chattspråk i sin textproduktion utan det som framträder är användningen av talspråk.

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.</p></strong></p>

Abstract Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.

Talar du LunarStormska? är en sociolingvistisk C-uppsats av Alexandra Ohlén vid Karlstads universitets lärarprogram med inriktning gymnasiet, höstterminen 2004. Uppsatsen beskriver Internet-fenomenet chattande och dess historiska bakgrund, identifierar och definierar olika typer av chattande och beskriver de forum för chattande som är populära bland svenska ungdomar år 2004. Mot bakgrund av de farhågor som i många sammanhang framkommit om att användande av Internet och chattande kan påverka ungdomars skriftspråk negativt diskuteras chattspråket ur ett lingvistiskt perspektiv. Med hjälp av en enkätundersökning genomförd i en gymnasieskola under hösten 2004 och en tidigare enkät med delvis samma innehåll från 2002 beskrivs ungdomarnas chattvanor med hänseende till omfattning, syfte etc. Genom att jämföra elevernas resultat vid de senaste nationella proven i svenska med den tid de uppger sig lägga ner på chattande undersöks huruvida chattande påverkar elevernas förmåga att hantera svenska språket.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares och elevers attityder till cybersvenskans förekomst och funktion i skolmiljö - det vill säga hur lärare och elever ser på användandet av cybersvenska i det skrivande som försiggår i skolan samt i vilka skolsammanhang de anser att cybersvenskan har en funktion. Begreppet cybersvenska innefattar det kommunikationsspråk som ofta används i samband med chattande via Internet och SMS-kommunikation via mobiltelefon. Underlaget är insamlat genom intervjuer med tre lärare med olika ämneskompetens samt fyra elever, två i år 6 och två i år 9, på en och samma skola. Intervjuerna kompletterades med observationer för att ge kontext till intervjuerna men också för att se vilka spår av IT-teknik som var synliga i skolmiljön. Resultaten visar att både lärare och elevers syn på cybersvenska i skolan är varierande beroende på den individuella erfarenhet, kunskap och relation respondenten har till cybersvenskan. Resultaten visar också varietet gällande respondenternas syn på cybersvenskans funktion i skolsammanhang.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne. Därefter fick eleverna delta i en chatt-dialog med oss för att vi skulle få tillgång till deras chatt-texter. Empirin i vår undersökning består därmed av tio återberättande skrivna texter och tio chatt-texter. Utifrån dessa 20 texter genomför vi sedan en textanalys utifrån specifika analysmallar. För att kunna göra en tillförlitlig analys av texterna användes bland annat kursplanen i svenska för skolans tidigare åldrar.Studien motiveras mot bakgrund av skolans styrdokument där elevers förmåga att arbeta med olika slags texter och förstå skillnader i språkanvändning ses som viktiga mål. Vår analys av elevernas texter indikerar att elevgruppen inte behärskar båda registren eller kan kodväxla mellan registren på ett medvetet plan. Endast en elev behärskade, sett utifrån våra analysmallar, båda registren och kunde på ett medvetet plan kodväxla mellan de samt hålla de isär. Vidare hade fem av tio elever tillgång till skriftspråket och fyra av tio elever tillgång till chattspråket. Värt att nämna är att det fanns två elever som varken behärskade skrift- eller chattspråket. Uppsatsen diskuterar slutligen resultatet och menar att det är viktigt att elever lär sig om olika språkliga genren och att skolan verkar för att elever kan använda olika slags språkregister och växla mellan registren.