Spelling suggestions: "subject:"civil lydnad"" "subject:"zivil lydnad""
1 |
Olydnad : civil olydnad som demokratiskt problem /Månsson, Tomas, January 2004 (has links)
Diss. Stockholm : Univ., 2004.
|
2 |
Anonymous ansikten : En undersökningar av några svenska dagstidningars konstruktioner av hackernätverket Anonymous / Anonymous ansikten : En undersökning av några svenska dagstidningars konstruktioner av hackernätverket AnonymousÅkerman, Emelie January 2012 (has links)
This study examines how a couple of Swedish daily newspapers construct the hacker network Anonymous, with an aim to discuss its possible effects. The question was: In which ways is the network Anonymous constructed in a few Swedish newspapers? 26 articles from four chosen newspaper were analysed, but because of many similarities in content, only 10 were chosen for deep analysis. With Fairclough's model of critical discourse analysis as chosen method, constructions varying from the images of heroes to villains were found as a result. The most common construction was that of Anonymous as a threat, which was most often exaggerated compared to what actions were actually described in the texts. In the secondly most common discourse, "guilty by association", Anonymous would be mentioned in a context, like in the report of a crime, without any apparent reason. Though labelled with other words, what the texts often described were actions that lived up to the criteria of civil disobedience, but in a digital context. Some texts described a protest movement that might get more legitimized, or continue as a guerrilla group. In some cases Anonymous were given power by getting their messages repeated without criticism, most likely accidentally since their usual silence might make the journalist jump when suddenly contacted directly. In other cases they were deliberately smeared, and constructed as a mischievous and powerless bunch of nerds. Opinions differed, but from the texts could be concluded that Anonymous is the first Internet based protest movement of its kind. How their identity develops may make or break the possibilities for future online protest movements and civil disobedience acts. In which direction they progress isn't the topic of this study. But what possible effects the newspapers constructions of Anonymous might have on that progress is of high interest. The discussion's theoretical base is that the journalistic content has an effect on its audience, and an effect on the construction of identity, both collective and individual. The media further have power, to some extent, over their audience as well as over their subjects.
|
3 |
Civil olydnad som politiskt verktyg : En intervjustudie om unga vuxnas syn på civil olydnadBourdette, Joakim January 2024 (has links)
No description available.
|
4 |
Demokratin utmanas : almstriden och det politiska etablissemanget /Helldén, Daniel, January 2005 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.
|
5 |
Plikten att skydda sitt barn : En undersökning av ansökningarna om undantag från det svenska vaccinationsobligatoriet 1917-1920Sandberg, Hugo January 2016 (has links)
Denna uppsats undersöker ansökningar från 1917-1920 som föräldrar gjorde för att undanta sina barn från den obligatoriska smittkoppsvaccinationen. Dessa ansökningar var en del av den vaccinkritiska debatten och rörelsen som var stark kring sekelskiftet 1900. Genom att undersöka dessa ansökningar framträder en bild av de individer som motsatte sig myndigheterna och stora delar av läkarkåren. De ansökande kom från varierande bakgrund men vissa grupper och geografiska regioner är överrepresenterade. I undersökningsmaterialet framträder prästerskapet och de frikyrkliga områdena runt Jönköping som särskilt benägna att vilja undanta sina barn från vaccinationen. Myndigheterna kom att avslå 54 av de 58 undersökta ansökningarna. Den gemensamma nämnaren för de ansökningar som vann bifall var att de alla presenterade vaccinskadefall som överensstämde med de krav som 1917 års samvetsklausul ställde. Som teoretiskt hjälpmedel har uppsatsen använt John Rawls lagkritiska handlingar civil olydnad och samvetsvägran. Dessa har också fått var sin kompletterande icke-lagbrytande motsvarighet. Undersökningen visar att majoriteten av ansökningarna primärt var handlingar av samvetsvägran, en opolitisk handling som också kunde vara lagbrytande om den inte vann bifall. Det var föräldrar som ville skydda sina barn mot något de ansåg vara skadligt.
|
6 |
"Världen kommer inte bli bättre av sig själv" : En kvalitativ studie om civil olydnad och identitet / "The world is not going to get better on its own" : A study on civil disobedience and indentityPersson, Jessica January 2019 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur personer genom berättelser om sin civila olydnad skapar mening och identitet. Jag har även intresserat mig för deras motiv och drivkrafter, samt hur de rättfärdigar genomförandet av aktioner som innefattar lagbrott. För att nå denna kunskap har jag använt mig av intervjuer som metod för materialinsamling. Jag har haft möjlighet att intervjua fem individer som genomfört olika former av civila olydnadsaktioner. Jag har intresserat mig för hur de ser på sig själva, samhället och sitt handlande. Hur informanterna positionerar sig är kopplat till hur de vill framstå. I vissa fall blir det extra viktigt att ta avstånd från en viss subjektsposition, eftersom de svarar mot föreställningar och stereotyper som de inte önskar associeras med. De viktigaste egenskaperna att inte bli associerad med var våldsamhet och passivitet. Samtliga informanter handlar utifrån diskurser som skapar mening och orienterar deras handlande. Deras sätt att rättfärdiga och legitimera sina handlingar är nära kopplat till hur de ser på sig själva och vilka dikurser som är aktiva. Den mest närvarande och naturaliserade diskursen som jag identifierade hos mina informanter var en diskurs om individuellt ansvar. Vad som möjliggjorde aktionerna var en ideologisk övertygelse, att känna ett ansvar att agera moraliskt korrekt och slutligen att tro på att förändring är möjlig genom ens handlande. Föregångare blev en tydlig subjektsposition hos informanterna.
|
7 |
Civil olydnad i Sverige : - Går det att rättfärdiga? / Civil Disobediance in Sweden : - When is it justified?Domeij, Laura January 2020 (has links)
John Rawls defines civil disobediance as a ”public, nonviolent, conscientious yet political act contrary to law usually done with the aim of bringing about a change in the law or policies of the government.” (Rawls, 1999:320). Rawls has developed a theory of civil disobediance that has been widely discussed (Månsson, 2004:153). His theory explains when one can break the law and what has to be taken into consideration (Rawls, 1996:345-346). The theory is designed only for the special case of a nearly just society where the members of the community are rational beings. Rawls has a democratic and constitutional perspective that cares for a stable state power. The theory has been criticized by philosophers such as Kimberley Browlee and Tomas Månsson that claim that it is too narrow (Månsson, 2004:157-159, Brownlee 2012:2). The Swedish legal system does not regulate civil disobediance in any particulary law, rather it is the criminal acts that are connected to the civil disobediance that are prohibited. A dilemma for the criminal law is the amount of tolerance that should be allowed for criminal acts that we morally can understand (Asp & Ulväng, 2019:13). In common practice there has been a very low acceptence of civil disobediance. There has not been any case of discharge and the court has expressed a concern in judging these acts too light (NJA 1982 s. 376).
|
8 |
Ickevåldsremix : En dröm om hur ett samarbete mellan Moder Teresa och The Knife skulle upplevas.Nygren, Gustaf January 2014 (has links)
This is an art-remix project that focuses on a dream about art and music remixed and made within a context of nonviolence. The goal is to create temporary (and in the long term hopefully stabile) spaces of peace. It will be done within places where change needs to come, where it needs to be heard/seen/experienced. Weapon exports from Sweden are increasing even though there is research showing that nonviolent resistance in conflict is more effective. In this essay I discuss nonviolence and how I can implement that in my work to find a meaningful work for both me and my neighbours. The name of the project is Civil Oljudnad (= Civil Noise of Disobedience). / Civil Oljudnad
|
9 |
MeToo – rättfärdigad civil olydnad? : En idékritisk fallstudie av MeToo-rörelsens uthängningar utifrån kontraktsteori och feminismHörnell, Lovisa January 2019 (has links)
The study examines if methods used by MeToo-movement can be justified as civil disobedience, using contract theories formulated by John Rawls and Ronald Dworkin. The study aims at two things. Firstly, to explore the justification of public accusations in order to give new perspectives on the contemporary debate on the Swedish MeToo-movement. Three cases are examined, all in which profiles names and pictures have been published in media due to accusations of sexual harassments. Secondly, the study aims to examine and evaluate the normative standpoints behind the contractarian approach to civil disobedience from a feminist perspective. By applying feminist critic of contract theory, carried out by Carole Pateman, Susan Moller Okin and Jean Hampton, I hope to contribute to a more sustainable theory on civil disobedience as a tool for fighting structural injustice. The analysis shows that the contractarian way of defining and justifying civil disobedience is founded on assumptions that are unacceptable from a feminist point of view. Amongst other things, I find that Rawls definition of political consciousness ignores the structural subordination and discrimination of women, by paying attention only to the public sphere and its political institutions. As a result of this, although some aspects of the methods used by the MeToo-movement fits in to the contractarian definition of civil disobedience, the theories prove unable to justify our cases. In the conclusion, I argue that the MeToo-movement broadens our understanding of civil disobedience by challenging the boundaries of how injustices are created, defined and remediated.
|
10 |
Social adekvansÅberg, Olof January 2010 (has links)
<p>I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter.</p><p>Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också.</p><p>Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen. Ansvarsfrihetsgrunderna skall i princip läsas in i alla brottsbeskrivningar och kan ses som ett negativt element i brottsbegreppet. Det finns objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. Huvudregeln är att de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna friar från ansvar även då gärningsmannen inte visste att någon av dessa var tillämplig.</p><p>Härefter kommer ett kapitel där en grundläggande beskrivning av social adekvans ges. Här fastslås bland annat att social adekvans är en så kallad oskriven ansvarsfrihetsgrund som i doktrinen kallats för en ”dogmatisk slasktratt”, eller en ”säkerhetsventil” för det straffrättsliga systemet. Social adekvans kan ses som ett samlingsnamn för ett antal icke kodifierade undantagsregler som på objektiv grund friar från ansvar. Domstolarna har alltså en viss möjlighet att anse en straffbelagd gärning vara laglig, trots att lagstöd för detta saknas. Exempel på hur social adekvans har använts i praxis ges, och likaså synen på begreppet i den något äldre doktrinen.</p><p>Social adekvans viktigaste tillämpningsområden gås sedan igenom och förklaras. Idrott och lek, medicinska ingrepp och åtgärder,<strong> </strong>angrepp på egen rättssfär, rättslig nöd, handlande i annans intresse och lärares rätt till visst våld är de områden som behandlas.</p><p>Institutet social adekvans analyseras sedan ur ett antal aspekter. Först diskuteras några begreppsliga frågor. En uppfattning som presenteras och undersöks är den att beteckningen social adekvans står för en juridisk slutsats och inte för ett argument eller skäl för att inte anse brott föreligga. En av övriga frågor som är föremål för diskussion är vilken syn HD tycks ha på begreppet. I det följande avsnittet analyseras institutets vaga och uttunnade relation till det rättsliga systemet och institutet jämförs också med det liknande institutet nåd. Social adekvans karaktär som objektiv ansvarsfrihetsgrund undersöks härnäst. Bland annat presenteras argument för att ett subjektivt moment, likt det som i vissa situationer kan finnas i samtycke, kan läsas in i social adekvans. Slutligen undersöks huruvida det är lämpligt och möjligt att kodifiera social adekvans. Detta synes vara mycket svårt då man på straffrättens område vill undvika generalklausuler.</p>
|
Page generated in 0.0376 seconds