Syftet med denna studie är att få en inblick i gymnasieungdomars upplevda engagemang i samhällsfrågor och hurdetta engagemang kan komma till uttryck. Det empiriska materialet i studien är baserat på kvalitativa intervjuer med13 gymnasieelever. Som bakgrund till ämnet presenterar jag; vad de nationella styrdokumenten säger omsamhällsfrågor, en liten fördjupning om sociala rörelser samt aktuell forskning gällande ungdomars intresse församhällsfrågor och politik. Resultatet av min undersökning visar på ett svagt intresse för samhällsfrågor blandeleverna i stort men att miljöfrågor tycks ha en särställning vad gäller ungdomarnas intresse. Att rösta menade enmajoritet av respondenterna var en självklarhet medan partipolitik eller andra handlingar utav politisk karaktär ejansågs vara så viktiga för dem. De sätt som de intervjuades engagemang främst kom till uttryck på var viadiskussioner om samhällsfrågor i hemmet eller genom att skänka pengar till välgörande ändamål. Mitt resultat pekaräven på att ungdomar kan tänka sig att gå med i någon social rörelse eller bryta mot lagen om de blir engagerade inågon fråga men att gränsen går vid att fysiskt skada en annan människa.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar  ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för  flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur  människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror  att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om  människor som inte är engagerade i detta.  Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att  begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna  ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar  om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor  och församhälleligande (vergesellschaftung).  Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju.  Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med  hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av  informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på  studiens frågor. Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta  åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill  ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna  att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två  delar. En del som gäller myndigheter, där informanterna har svårt att förstå hur de som  arbetar med dessa frågor kan rättfärdiga/legitimera sina handlingar. Samtidigt tror de  också att det går att förändra dem, genom att hjälpa dessa att tänka kritiskt. När det  gäller den andra delen, andra i samhället, är de övertygade om att fler i samhället skulle  bli aktiva om de faktiskt blev tillfrågade.

The purpose of this study is to investigate what underlying causes drive people to take part in the Swedish autonomous left-wing movement. The autonomous left-wing movement is an extraparliamentary mob, in Sweden often attributed in negative terms, considered as extremists. Interviewing six activists has given me the chance to better understand the movement in terms of ideology as well as understanding their lack of reliability in the Swedish government and other social structures. The study also shows a complexity in the relationship between the interviewees and fascists, as well as in the Swedish police and the Swedish migration office, which is based on a combination of ideological values as well as a lack of trust to the Swedish system as a whole.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande. Slutsatsersom dras i denna studie är att respondenternas arbete skulle kunna ses som en form avpåverkansarbete för icke nationsbunden solidaritet med utsatta människor, någonting som skullekunna inkluderas i socialt arbete. Respondenternas arbete skulle också, i en mycket vidbemärkelse, kunna ses som en form av socialt arbete i icke statlig regi. Delar av deras arbete ärdock olagligt och således inte förenligt med traditionellt socialt arbete i Sverige som det ser utidag. / The purpose of this essay is to accomplish a descriptive study of two networks in the Swedishpeace movement and their work together with a study of how they stand in relation to socialjustice and social work. The method used is qualitative and the collection of data has been donevia qualitative interviews with four responders. It comes through in these interviews that therespondents are organized in networks and a part of the Swedish peace movement. Theysometimes work with civil disobedience in a symbolic purpose to stimulate a dialogueconcerning questions such as weapon export and disarmament. The respondents stand in theirwork for equality, solidarity and participation. Conclusions of the thesis are that the work of ourrespondents could possibly be a form of advocacy work concerning non national boundsolidarity with vulnerable people, something which could be incorporated in social work. Therespondents work could also, in a broad sense, be seen as a form of non-governmental socialwork. Part of their work is illegal though and because of that not consistent with traditionalsocial work in Sweden as it is functioning today.

I det här arbetet behandlas den oskrivna ansvarsfrihetsgrunden social adekvans. Begreppet och dess tillämpningsområden beskrivs och analyseras sedan ur olika aspekter. Framställningen inleds med en beskrivning av brottsbegreppet. Här förklaras att brottsbegreppet har en objektiv sida som innefattar begrepp som rekvisit, effekt, adekvat kausalitet och gärningsculpa, vilka förklaras översiktligt. Brottsbegreppets subjektiva sida innehållande olika typer av uppsåt och oaktsamhet förklaras också. Framställningen fortsätter med att beskriva de skrivna ansvarsfrihetsgrunderna. De viktigaste bestämmelserna angående dessa finnes i BrB:s 24 kapitel och i Polislagen. Ansvarsfrihetsgrunderna skall i princip läsas in i alla brottsbeskrivningar och kan ses som ett negativt element i brottsbegreppet. Det finns objektiva och subjektiva ansvarsfrihetsgrunder. Huvudregeln är att de objektiva ansvarsfrihetsgrunderna friar från ansvar även då gärningsmannen inte visste att någon av dessa var tillämplig. Härefter kommer ett kapitel där en grundläggande beskrivning av social adekvans ges. Här fastslås bland annat att social adekvans är en så kallad oskriven ansvarsfrihetsgrund som i doktrinen kallats för en ”dogmatisk slasktratt”, eller en ”säkerhetsventil” för det straffrättsliga systemet. Social adekvans kan ses som ett samlingsnamn för ett antal icke kodifierade undantagsregler som på objektiv grund friar från ansvar. Domstolarna har alltså en viss möjlighet att anse en straffbelagd gärning vara laglig, trots att lagstöd för detta saknas. Exempel på hur social adekvans har använts i praxis ges, och likaså synen på begreppet i den något äldre doktrinen. Social adekvans viktigaste tillämpningsområden gås sedan igenom och förklaras. Idrott och lek, medicinska ingrepp och åtgärder, angrepp på egen rättssfär, rättslig nöd, handlande i annans intresse och lärares rätt till visst våld är de områden som behandlas. Institutet social adekvans analyseras sedan ur ett antal aspekter. Först diskuteras några begreppsliga frågor. En uppfattning som presenteras och undersöks är den att beteckningen social adekvans står för en juridisk slutsats och inte för ett argument eller skäl för att inte anse brott föreligga. En av övriga frågor som är föremål för diskussion är vilken syn HD tycks ha på begreppet. I det följande avsnittet analyseras institutets vaga och uttunnade relation till det rättsliga systemet och institutet jämförs också med det liknande institutet nåd. Social adekvans karaktär som objektiv ansvarsfrihetsgrund undersöks härnäst. Bland annat presenteras argument för att ett subjektivt moment, likt det som i vissa situationer kan finnas i samtycke, kan läsas in i social adekvans. Slutligen undersöks huruvida det är lämpligt och möjligt att kodifiera social adekvans. Detta synes vara mycket svårt då man på straffrättens område vill undvika generalklausuler.

The study aims to investigate how activists using civil disobedience strategically use the legal system to legitimize and raise awareness of their causes. The study will also examine how individual activists are affected and how they create long-term and sustainable activism. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how activists relate to the legal system, as well as to explore deeper understanding of the individual impact of the activists. The methodology underlying the study is a qualitative interview where four informants have been interviewed about their experiences and impressions of legal systems as individual influences. The theories that form the basis for the study are legal strategies by Thomas Mathiesen, legal pluralism by Håkan Gustafsson and Stellan Vinthagen with additions from Jan Svanberg and Stellan Vinthagens theory about normative regulation. The study's results show that there are several tools that activists can use to create better conditions for long-term and sustainable activism. It appears that the legal system and the extraparliamentary movements have different ways of interpreting the laws and the extra-parliamentary movements rely their pluralistic normative formation upon historical absolutions. Activists form well-planned legal strategies to achieve their long-term goals. Then the purpose of working emancipatory is to morally disconnect the monistic definition of the legal system and the hegemonic social norms. It is important to create solidarity between each other and provide opportunities for dealing with the possible traumatic situations that arise in the context of action.

Previous research has found that civil resistance has a positive impact on democratic development. Still, despite increased academic attention to how civil resistance affects democratization and democracy, no systematic study has yet examined how the nature of inclusion in a civil resistance impacts various elements of democracy. This study addresses this research gap by comparing how inclusive civil resistance and non-fully inclusive civil resistance uprisings between 1943-2013 affected the development of liberal, egalitarian, participatory, and deliberative democracy. Two theoretical arguments are presented for how the nature of inclusion in civil resistance affect its impact on democracy: one arguing that inclusion should generate higher levels of participatory democracy and another underlining how the nature of inclusion in civil resistance generates higher levels of deliberative democracy. The arguments are tested with a quasi-experimental difference-in-difference measure combined with a nearest neighbour matching propensity score method. The results give tentative support for that inclusive civil resistance compared to non-fully inclusive civil resistance increase democracy in general and deliberative democracy in particular up to five years after civil resistance ended. The impact of inclusion in civil resistance does however vary considerably, and further research is needed to strengthen the theory and generate more statistically significant results.

The study “The Mobilization of Civil Disobedience” intends to shed light on how environmental movements frame climate change issues, present solutions and mobilize climate action through their communication on the social media platform Instagram. This study will examine the case of Återställ våtmarker (Restore wetlands), a Swedish movement known for its civil disobedience protests. The study’s theoretical framework consists of Collective action frames, Core framing tasks, and Emotional frames. The qualitative content analysis method is used to analyze the content together with the multimodal analysis tools of modality, lexical choices, denotation, and connotation to analyze both textual and visual modes.   The analysis showed that the organization makes a unique case by communicating strong emotions and opinions through its Instagram content. The main issue is explained as excavated wetlands that produce huge amounts of anthropogenic greenhouse gases. The cause of the issue was claimed to be the lack of action from the Swedish government, and they are also argued to be responsible for restoring the wetlands and saving the climate. However, the organization strongly emphasizes the Swedish citizens' democratic and civil responsibility to fight climate change and engage in protests. Occasionally, the organization even blames individual citizens for not prioritizing climate change or saving their children’s futures. The motivational reasons to act are made by an apocalyptic doom narrative, where the climate crisis is explained as urgent and as an ongoing catastrophe or a future “climate hell”. Despite the presence of moral emotions, such as guilt and shame, the organization sometimes offers a more hopeful motivational framing that citizens' collective action is a powerful and successful way to pressure politicians to act.

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka vilka diskurser, perspektiv och aktörer som speglas i media kring ämnet klimataktivism. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys i vilken tematisk analys har använts för att analysera 193 stycken medieartiklar från de fyra mest lästa svenska tidningarna. Studien har utförts i en svensk kontext och begränsats till ett tidsspann mellan 2018-2023. Ytterligare presenteras tidigare forskning inom ämnet för ny klimataktivism samt klimataktivism och media. För analysen av resultatet har Foucaults (2003, 2009) teorier kring disciplin, makt och kunskap, ideologi, diskurser, den reglerande apparaten samt olydnad använts som ett övergripande ramverk, vilka kompletteras med begrepp från Mathiesen (1982). Utöver detta har Becks (2009, 2012) teorier om risksamhälle och hot använts, vilka kompletteras med begrepp från Altheide (2013), för att kunna analysera resultatet på omfattande och djupgående sätt, anpassat till det moderna samhället. Medelst detta visar undersökningen en djupgående och omfattande bild genom att rama in mediers speglande av ämnet klimataktivismen i samtiden. Det visades olika, delvis motstridiga, diskurser: ”kampen för klimatet”, ”klimataktivismen som hot” samt ”politiken som hot”, vilka också innefattar olika mindre diskurser om exempelvis ”domedagen” och ”civil olydnad”. Vidare framkom att alla diskurser innefattar positiva och negativa diskursiva aspekter, där dock alla diskurser och aspekter ramas in av en allomfattande ”riskdiskurs” som uttrycks genom de olika perspektiven inom ämnet klimataktivism. Sist förs en avslutande diskussion om konsekvenserna och utkomsterna av denna diskursiva framställning av klimataktivism; en reflektion kring vad som sker och kan ske genom mediers porträttering och vilken vikt media har för produktionen av upplevelser i samhället. / This qualitative study aims to analyse discourses, perspectives and actors which are represented in media within the topic: climate activism. The study was implemented through critical discourse analysis (CDA) in which thematic analysis was used to analyse the material of 193 news articles from the four most read Swedish newspapers. Furthermore, the study was delimited to Sweden and in a timeframe from 2018-2023. Also, previous research about today’s climate activism and climate activism and media is represented. For the analysis of the results, Foucault’s (2009, 2003) theories about discipline, power and knowledge, ideology, discourse, the ruling apparatus, and disobedience have been used. These theories have been completed by concepts from Mathiesen (1982). Moreover Beck’s (2009, 2012) theories of risk society and threat have been used and completed by concepts from Altheide (2013), to be able to analyse the results in an extensive and profound way which fits today’s modern society. Through that, the study shows a deep and including picture that frames how media portraits the topic: climate activism. The study has shown discourses, that in some ways are contradictory: “fight for the climate”, “climate activists as threat” and “politics as threat”. These discourses include several smaller discourses, for instance “doomsday” and “civil disobedience”. Also, it has been shown that all discourses include positive and negative aspects, yet all discourses and aspects of them set in an all-encompassing “risk-discourse”, which takes form through the different perspectives that are included in the subject of climate activism. Lastly, a final discussion is held about the consequences and outcomes of the discursive representation of climate activism; a reflection about what is and what can be happening because of the representation through media and what significance media has in the production of experience in society. / <p>2024-05-30</p>

<p>The aim of this study was to examine how the social services could investigate and support children of irregular immigrants within the boundaries of the law. More specifically it aimed to examine the legal possibilities and obstacles for the social services to support irregular immigrants, how the officials at the social services act considering the legal aspects, and how they reason morally and ethically when dealing with irregular immigrants. To answer the aim of the study the theory of positive law was used combined with qualitative interviews with two officials at the social services. Moreover a small quantitative telephone study with officials in the social services and with voluntary organizations was made. The study has used theories of sociology of law, law and ethics, and professional (civil) disobedience. The conclusions were that children of irregular immigrants are included by the Swedish law for social services, but are hindered from getting support by the legal obligation to inform the police authorities when the social services are dealing with foreigners who did not apply for a residence permit. There is a need for the officials to be extra committed in such cases and they break the obligation to inform to be able to support the children.</p>