No description available.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete. Men även vilka roller som externa aktörer tar på sig när de ger sig in och påverkar fredsskapandet. Här ges exempel från Balkan. Vad gäller den kvalitativa studien ser man att det interreligiösa fredssamarbetet kan ta sig olika form. Exempel ges på ett gemensamt bönehus och mötesplats som finns i Fisksätra. Men även studie och föreläsningsprojektet Saalams vänner beskrivs. Den teori som används utgår från Ruth Illmans tolkning av filsofen Martin Buber. Illman söker genom Buber att förklara hur mötet med Den Andre också är ett möte med sig själv. Ett möte som när det är ärligt kan skapa respekt och förståelse trots skillnader. Dessa skillnader blir då sekundära.

Uppsatsen undersöker huruvida freds- och konfliktvetenskapliga teorier kan kopplas till freds- respektive försvarsmuseer. Tidigare forskning som kopplar dessa två tvärvetenskapliga ämnesområden till varandra är ytterst bristfällig, vilket kan ge negativa konsekvenser på det museer förmedlar till sina besökare. Är freds- och försvarsmuseerna inte medvetna om vilka teoretiska utgångspunkter de faktiskt har kan de omedvetet ge besökarna en snedvriden och ensidig bild av verkligheten. I uppsatsens undersökning beskrivs Fredens Hus och Armémuseum utifrån ett freds- och konfliktvetenskapligt analysverktyg för att utröna hur de tolkar och förmedlar säkerhet. De två freds- och konfliktvetenskapliga teorierna realism och feminism används sedan för att se om endera museum faktiskt förmedlar en verklighetsuppfattning baserad på någon av dessa teorier. I slutsatsen redogörs att Fredens Hus förmedlar en verklighetssyn som sammanfaller med det kritiska perspektivet feminism och att Armémuseum förmedlar ett perspektiv som sammanfaller med det traditionella perspektivet realism. / The thesis explores wether peace- and conflict studies theories can be linked to peace and war museums. Previous research on these multidisciplinary subject areas merged together is deficient, a situation which could be an adverse impact on what the museums conveys to their visitors. If the peace and war museums aren’t consciously choosing either peace- and conflict studies theory to base their work on, they could inadvertency give their visitors an one-sided and skewed view of the world. The thesis analysis describes Fredens Hus  and Armémuseum from a peace- and conflict studies analysis tool set, designed to determine how they interpret and convey security. The two theoretical perspectives, the traditional perspective realism and the critical perspective feminism, is then used to analyse wether either museum actually conveys either two theories. In the conclusion of the thesis it is apparent that Fredens Hus conveys a perspective that coincides with feminism and that Armémuseum coincides with realism.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande. Slutsatsersom dras i denna studie är att respondenternas arbete skulle kunna ses som en form avpåverkansarbete för icke nationsbunden solidaritet med utsatta människor, någonting som skullekunna inkluderas i socialt arbete. Respondenternas arbete skulle också, i en mycket vidbemärkelse, kunna ses som en form av socialt arbete i icke statlig regi. Delar av deras arbete ärdock olagligt och således inte förenligt med traditionellt socialt arbete i Sverige som det ser utidag. / The purpose of this essay is to accomplish a descriptive study of two networks in the Swedishpeace movement and their work together with a study of how they stand in relation to socialjustice and social work. The method used is qualitative and the collection of data has been donevia qualitative interviews with four responders. It comes through in these interviews that therespondents are organized in networks and a part of the Swedish peace movement. Theysometimes work with civil disobedience in a symbolic purpose to stimulate a dialogueconcerning questions such as weapon export and disarmament. The respondents stand in theirwork for equality, solidarity and participation. Conclusions of the thesis are that the work of ourrespondents could possibly be a form of advocacy work concerning non national boundsolidarity with vulnerable people, something which could be incorporated in social work. Therespondents work could also, in a broad sense, be seen as a form of non-governmental socialwork. Part of their work is illegal though and because of that not consistent with traditionalsocial work in Sweden as it is functioning today.

Nepal’s history is full of civil turbulence and the socio-economic development has been slow, however the last decade the social changes have been rapid. Some of the social changes include the profession of social work and peace initiative through inter-faith. The aim of this paper is to explore the role of social workers in peace-building in order to promote wellbeing and work-life in Nepal. This paper gives an insight into the life and relationship among the community members in Nepal, and an insight of how culture, religion, and history may impact people’s everyday-life. The data collection of this study was carried out through a field visit, with semi-structured interviews with twenty-five different key informants, during the period of February to May of 2018. The interviewees include grass-root to national level faith-leaders as well as social work academics. The result of this study indicates that there is a lack of trust among the community members, between government and its people, and government and its external influences, which effect community’s socio-economical standard. The findings also conclude that Nepali society lacks adequate and effective information-sharing, which seems to impact the community’s health and work-life. his study gives social workers an insight on how social bonds and trust among groups could be established, which could increase the well-being of the people in rural area of Nepal.

Abstract This microhistorical study examines the local circle of Women’s International League for Peace and Freedom in Växjö during the years 1935 to 1967. The purpose of the essay is to contribute to research in women’s history by describing and analyzing some of the association’s members and activities. The unprinted source material consisting of the association’s protocol books provides the basis for this study.  The theoretical basis is a gender perspective and a microhistorical perspective. Short biographies highlight the background and roles of the individual members in the association. The association’s organization and activities are described too. The analysis shows the members’ solidarity with other women, for instance through helping refugees. It also shows how the members used their economic, social and cultural capital in their peace efforts, and in forming networks both among themselves and with other organisations. In short, the members’ economic, social and cultural capital enabled them to work for peace. In their efforts they both came to challenge and maintain the gender system of their time.