<p><p>Syftet med denna C-uppsats är att beskriva den redaktionella bloggens format med hjälp av tre huvudfrågor. Fråga ett rör innehåll och ämne i redaktionellt anknutna bloggar, fråga två hur dagstidningar förhåller sig till bloggformatet som en del av utbudet på den egna webbsidan och fråga tre hur bloggen används av och påverkar den journalistiska yrkesrollen.</p><p>För att besvara fråga ett och tre har jag utfört en kvantitativ innehållsanalys av totalt 30 blogginlägg från tio redaktionellt anknutna bloggar. För att besvara fråga två har jag gått igenom 60 dagstidningars webbsidor och antecknat deras förhållningssätt till bloggar som en del av utbudet.</p><p>Min undersökning visar att bloggen är en ny typ av genre med outnyttjad potential inom den traditionella journalistiken. Ämnesvalen i blogginläggen rör nöje, sport, spel och ledare. Ett normaliserande av bloggen går att se med exempel där enskilda bloggförfattare håller kvar vid ett traditionellt refererande i skildrandet samt medieföretagens förhållningssätt till bloggen som en del av utbudet på webbsidan. Huruvida bloggen kommer att utvecklas hänger på hur den används av producent och läsare. Bloggformatet kommer, av resultatet i den här studien att döma, inte att ersätta de traditionella uttrycksformerna för media. Bloggen som fenomen ifrågasätter journalistiken som profession, men exakt hur den journalistiska yrkesrollen kommer att förändras är svårt att uttala sig om. Beroende på hur bloggens möjligheter tas till vara, kan den fungera som ett både bra och dåligt komplement till den traditionella journalistiken.</p></p>

<p>Varje år bidrar mörkret till att nästan varannan person i norra Europa mår sämre. Det slår oftast till i november och varar tills det blir ljusare i mars. Vissa är känsligare för mörkret än andra och drabbas av Seasonal Affective Syndrome, SAD. Orsaker och behandlingsmetoder till SAD tas upp i den här artikelserien om vinterdepression.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar – Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009. För att kunna bedöma om mängden förändrats under det senaste decenniet, har vi jämfört materialet i samma tidningar 1999. Den kvalitativa delen av studien består av intervjuer med featureansvariga på respektive tidning. Vår teoretiska ram bygger bland annat på forskning vid Oslo universitet som visar att featurejournalistiken tycks bli viktigare för papperstidningar. Detta är ett resultat av att tidningarna konkurrerar med webbredaktionerna som kan uppdatera sina nyheter i realtid, en egenskap som papperstidningen saknar.</p><p>Undersökningen visar att den allmänna tendensen är att feature har ökat i mängd samtidigt som längre nyhetsartiklar har minskat. De vi intervjuat anser att feature är viktigt för att konkurrera med tidningar på Internet och behålla attraktionsvärdet hos prenumeranterna.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.</p><p>För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.</p><p>Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine a possible process of professionalization within the network for Informatutors in Värmland. The network, which consists of 117 active Informatutors in Värmland, functions as a forum for competence-development in the region, and its object is to focus on the occupation Informatutor as a profession.</p><p>To address our research questions we chose to use a quantitative method in the form of an electronic inquiry. The population selected comprised all the members of the network for Informatutors in Värmland.</p><p>Based on the research, we came to the conclusion that the network is in fact a social world where a professionalization process of the profession Informatutor does occur; both on a conscious and a subconscious plane. The results from the inquiry show that social closure takes place through a common use of language and a common apprehension of the occupation Informatutor as a profession.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på Harry</p><p>Potter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, som</p><p>en motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernas</p><p>betydelse inom medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av den</p><p>transmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsen</p><p>presenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna och</p><p>dessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikterna</p><p>gäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför;</p><p>den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och två</p><p>flickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa. I sammandrag tycker de att kritiken är överdriven</p><p>men de har alla en förståelse för att böckerna kan bli kritiserade. De uttrycker alla en oro för att</p><p>barn kan bli negativt påverkade av böckerna, men tycker samtidigt att de själva inte blivit påverkade,</p><p>trots att de själva började läsa böckerna då de var barn. Slutsatsen för arbetet är i korthet att</p><p>kritik gentemot Harry Potter-böckerna inte påverkar hur dessa ungdomar betraktar dem, och de</p><p>anser att kritik mot böckerna snarare ökar intresset för böckerna än motsatsen.</p> / <p>The main purpose of the study is by doing four interviews looking at some young people’s views</p><p>of Harry Potter and the criticism that has been brought up against the phenomenon. In doing so,</p><p>attention is called to the voice of the young people as an antipole to the adults that have been criticizing</p><p>the books. Another purpose is to bring forward the importance of books in media-education,</p><p>because of the fact that today books are not only books and often a part of media phenomena expanding</p><p>over different kinds of media, where books become movies and where books do not sell</p><p>without support from the media. In the composition four of the many critical opinions against the</p><p>Harry Potter-books are presented and these are commented and discussed by four seventeen year</p><p>olds. The four critical opinions are about; the magical aspects of the books; fear that the ones not</p><p>reading the books will be outsiders; the askew family images; and the stereotypical gender roles.</p><p>All four informants, two boys and two girls, react basically in the same way against these criticisms.</p><p>To sum up, they all feel that the criticism is exaggerated but still they all have an understanding</p><p>of why the books might be criticized. They all express worry over the fact that children</p><p>might be affected negatively, even though they themselves were children when they started reading</p><p>the books. The conclusion is, in short, that criticism against the Harry Potter-books does not affect</p><p>how these young people look at them, and they think that criticism against the books rather increases</p><p>the interest for them, than the opposite.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Medieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning.</p><p>Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ”Medieboken” genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt. Kategorierna har jag i sin tur fört över i diagram för att illustrera de olika arbetssätten. Slutligen har jag diskuterat de olika kategorierna som växte fram utifrån John Steinbergs tre pedagogiska huvudinriktningar Förmedlingspedagogik, Motivationspedagogik och Processpedagogik och prövat min hypotes som tog utgångspunkt i att det skulle vara elevaktiva arbetssätt som skulle dominera uppgifterna i böckerna. Studien visar att den mediedidaktik som formuleras i läromedelsserien ”Medieboken” överensstämmer till stor del med Steinbergs Motivationspedagogik.</p>

<p>Usability is a way to study how good a website is which is what our research builds upon. On a mission from Liseberg our purpose is to find out if their website liseberg.se is good from a user’s perspective. Our way of carrying this out where grounded upon a qualitative study through observations and following interviews with a number of participants. By compositing tools of method we have started with the theories descriptions of usability tests and we have also used the theories to be able to reflect around and to understand the results from the tests. To be able to get the best use of the theories we have put together a frame with important concepts which describes usability in a structure and concrete way. These concepts works as a starting point of our data collection. In observations and the following interviews certain usability problems with liseberg.se appear. These results then are put to analysis based upon theories and our own understanding of the subject. To sum up a description of what should be reflected upon and changed on a website, with liseberg.se as an example, is presented. We want to show what makes the good website.</p> / <p>Användbarhet är ett sätt att studera hur bra en webbplats är vilket är vad vår undersökning bygger på. På uppdrag av Liseberg har vi som syfte att ta reda på om deras webbplats liseberg.se är bra ur ett användbarhetsperspektiv. Vårt sätt att genomföra detta grundar sig på en kvalitativ studie genom observationer och efterföljande intervjuer med ett antal testdeltagare. I framtagning av metodverktyg så har vi utgått från teoriernas beskrivning av användbarhetstest och vi har även använt teorierna för att kunna reflektera kring och utläsa resultat från undersökningar. För att kunna få störst användning av teorierna har vi sammanställt en ram med viktiga begrepp som beskriver användbarhet på ett strukturerat och konkret sätt. Dessa begrepp fungerar som utgångspunkt för vår datainsamling. I observationer och efterföljande intervjuer framkommer vissa användbarhetsproblem med liseberg.se. Dessa resultat analyseras sedan utifrån teorier och vår egen förståelse i ämnet. Sammanfattningsvis beskrivs vad som bör reflekteras kring och förändras på en webbplats, med liseberg.se som exempel. Vi vill visa vad som utgör den goda webbplatsen.</p>

<p>Internet är idag en naturlig del av större delen av den svenska befolkningens vardag. I och med detta har allt fler tillgång till och konsumerar allt mer medier i olika former. Musikindustrin hävdar samtidigt att de förlorar allt mer pengar vilket motiveras med den ökade piratkopieringen. Detta är en kvalitativ studie ur användarnas perspektiv där syftet är att ta reda på hur musikindustrin kan göra sina lagliga tjänster för nedladdning av musik mer attraktiva för konsumenterna. Vi undersöker således potentiella kunders erfarenheter och attityder till dessa tjänster. Detta görs genom intervjuer utifrån frågeställningen ”Vad skulle göra en tjänst för nedladdningsbar musik mer attraktiv för konsumenterna.”.</p><p>Efter att ha genomfört en analys av det insamlade materialet har vi funnit ett antal tendenser bland respondenterna. Dessa säger något om hur de använder Internet för att hitta musik idag och vad de har för tankar kring framtida tjänster för nedladdning av musik. De mest avgörande faktorerna är enligt respondenterna prissättning, användbarhet och utbud. De anser alltså att priserna på nedladdningsbar musik är för höga och att det högsta rimliga priset skulle vara 2-3 kronor per musikstycke. Samtliga respondenter tycker dock att nedladdningsbar musik ska vara gratis. En framtida tjänst måste vara enkel att använda och utbudet måste vara stort nog för att användarna inte ska behöva alternativa källor för att hitta den musik de letar efter.</p> / <p>Today, the Internet is a natural part of the majority of the Swedish population’s everyday life. This fact has led to an increase in the number of people having access to, and consuming media in different forms. At the same time, the music industry is claiming a loss of profit, which is ascribed to the increasing music piracy. This is a qualitative study from the users’ perspective, where the objective is to find out how the music industry can make their legal services for downloadable music more attractive for the consumers. We are looking at the experiences of potential customers and what attitudes they have towards these kinds of services. Our primary question is “What would make a service for downloadable music more attractive for the consumers?”.</p><p>After completing the analysis of the collected data, we found a number of tendencies among the respondents. The tendecies portray the way internet is used by the respondents to find music, and what they think a future service for downloadable music should be like. The strongest factors according to the respondents are price, usability and product range. The common feeling is that the price for downloadable music is too high, and that the highest price for a song should be about 2-3 Swedish kronor. All of our respondents, however, feel that music should be free by some means. A future service for downloadable music should be easy to use and the product range must be extensive enough to satisfy its customer’s needs.</p>