European competition law originated after the end of the Second World War as a part of treaties instrumental to the European integration process and it evolved through secondary law and jurisprudence of the European Court of Justice from an international trade provision into its modern and truly general form. European Commission in it its endeavor to modernize competition law presents a review of the application of Article 82. The goal of the review is to base the policy on a sound economic framework, to aim on effects of abusive conduct rather than on its form and finally to focus mainly on the most important competition problems. This thesis advocates the necessity of an economic analysis while assessing the possible abuse of dominant position in concrete cases and therefore welcomes proclaimed goals of the review. Conversely it criticizes the insufficient fulfillment of these goals, which is in our view, mainly due to misunderstanding of the operation of market mechanism. Economics is in its most generalized form a complex science of purposeful human action. It is therefore not a toolbox, from which one could ad hoc take models or theories in order to assess the abuse of dominant position in real-world cases. This naive approach often leads authorities to make unsound or paradox rulings. We demonstrate the indispensability of correctly understanding the market mechanism in referencing the famous Microsoft case. Industries of the New Economy are characterized by strong network effects and a high portion of fixed costs, which makes the firms often compete "for the market" instead of "on the market". The corollary high market share is not in our view a manifestation of a monopoly position, which could be exploited using monopoly price. Modern economy explains how potential competition forces these highly efficient firms to continuously invest into new technologies and how it pushes down the price of final products. On the other hand, recourse to ad hoc doctrines or non adequate economic models may lead to erroneous assessment of abuse of dominant position.

<p>I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.</p><p>De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen.</p>

<p>Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.</p><p>Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.</p><p>Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).</p><p>Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering.</p><p>Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.</p>

I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet. De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen.

This paper analyses the effects of tying arrangements involving IP rights on innovation. Tying, with its ability to temporarily exclude others from the potential benefits deriving from innovation, is pro-innovative by providing firms the incentive to allocate resources to realize newer and better products. However, when tying is used with or in place of IP rights to only help protect entry or growth into a market, it could discourage innovation. Market dominance, especially coupled with technological tying can create a barrier towards competition. It is shown that most pro-competitive effects of tying can also be seen as pro-innovatory as intense competition in the marketplace is shown to lead to innovation. In more competitive markets firms are pushed to innovate in order to maintain or improve their positioning for their products. The courts are faced with a difficult balancing judgment regarding product tying involving IP.

This paper analyses the effects of tying arrangements involving IP rights on innovation. Tying, with its ability to temporarily exclude others from the potential benefits deriving from innovation, is pro-innovative by providing firms the incentive to allocate resources to realize newer and better products. However, when tying is used with or in place of IP rights to only help protect entry or growth into a market, it could discourage innovation. Market dominance, especially coupled with technological tying can create a barrier towards competition. It is shown that most pro-competitive effects of tying can also be seen as pro-innovatory as intense competition in the marketplace is shown to lead to innovation. In more competitive markets firms are pushed to innovate in order to maintain or improve their positioning for their products. The courts are faced with a difficult balancing judgment regarding product tying involving IP.

Under senare år har prisjämförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna använder sig av prisjämförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar också arbeta med prisjämförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och på många sätt kan tänkas bidra till en ökad konkurrens på marknaden, kan dock också användas som verktyg för att begränsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjämförelsesajterna samordnar sig om ett visst uppträdande på marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser fastställs eller att marknaden uppdelas. Sådant agerande är förbjudet i svensk rätt jämte konkurrenslagen 2008:579 2 kap 1 §. Företrädesvis kan detta ske via automatiserade prissättningssystem, där två eller flera konkurrenter kan skapa artificiella sänkningar och höjningar i prisbilden, alternativt skapa en låst prisbild. I vilken utsträckning detta sker i praktiken – om alls - är ännu inte klarlagt. Inget fall har heller blivit föremål för prövning i Marknadsdomstolen eller hos Konkurrensverket. Därför är denna utredning till stor del hypotetisk. Utredningen påvisar att ”normal medverkan” (publicering av pris- och produktinformation) på prisjämförelsesajt i sig inte bör träffas av förbudet. Inte heller bör det vara förbjudet att agera självständigt men influeras av informationen på prisjämförelsesajten såsom information från marknaden. Däremot talar mycket för att bruket av vissa automatiska prissättningssystem kan få till resultat att priser fastställs eller marknader delas upp genom ett samordnat förfarande, vilket är förbjudet. Detta utesluter dock inte att även manuella prissättningsmetoder kan omfattas av förbudet under vissa omständigheter.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna? Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet. Vi intervjuade sedan våra respondenter i semi-strukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide där ordningen var flexibel. Efter varje intervju fick vi en ökad insikt i problematiken, som vi sökte förankra i litteraturen. Och den fördjupade kunskapen tog vi sedan med oss det till nästa intervju. Därmed ökade vi vår förståelse enligt en hermeneutisk spiral. Intervjuerna har gjorts via mail och personligt möte, några intervjuer har inte kunnat genomföras då respondenterna inte haft tid. Lyckligtvis har dessa respondenters tankar i ämnet publicerats och därför har vi istället refererat till dem där vi ansett det behövas. Vi insåg att vi inte skulle kunna få fram "en sanning" i vår studie, därför har vårt förhållningssätt varit ifrågasättande men med ett försök att förstå helheten. Och att det finns flera perspektiv att se patenträttsproblematiken ur. Resultat &amp; slutsats: Vi har undersökt Lego:s patentstrategier, och fört ett resonemang om att förändra i patenträtten för att effektivisera marknaden, samt diskuterat om Lego med sin ensamrätt nischat sig mot målgruppen pojkar och därmed diskriminerat flickor. Vi har hittat ett antal rättsfall där Lego varit inblandat rörande immaterialrätt, och även artiklar och litteratur som vi finner intressanta. Vi har sedan intervjuat olika professioner som vi anser kan öka vår förståelse i ämnet. Vi får i vissa delar stöd i vårt resonemang kring effektiva marknader, tvångslicenser och reducering av transaktionskostnader. Dock säger alla tre respondenterna att det är svårt att komma till rätta med marknadsmisslyckandena som patentsystemet skapar då inget bättre alternativ finns som kan ersätta dagens system i belöningen av FoU (Forskning och Utveckling). Slutsatsen av vårt resonemang kring patenträtten är att patenträtten borde ses över, vi tror att en förändring kommer att ske i framtiden när Kinas patentmattor skapar problem för Europas företag. Vårt andra resonemang, om Lego diskriminerat konsumentgruppen flickor, fick vi inget gehör för hos våra respondenter, och Lego ville inte uttala sig om det. Men vår slutsats är att diskriminering har förekommit i en dold form. Förslag till fortsatt forskning: I vår undersökning har vi begränsat oss till en intervju via mail med Lego. Det skulle vara intressant att göra en fallstudie av Lego för att ta del av deras kundanalys, vad som påverkat valet av kundsegment samt målgruppen för Legos marknadsföring, och hur valet sedan påverkat deras konkurrensstrategier. Men vi förstår att det kan vara svårt att beviljas tillträde till de strategiska och säkert hemliga analyserna. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning som vi varit inne på lite i uppsatsen, men som skulle kunna fördjupas mer handlar om hur Legos ensamrätt påverkat Lego och dess konkurrenters position på den aktuella marknaden, har det lett till dominans på bekostnad av diskriminering (av konkurrenter)? Uppsatsens bidrag: Vi har funnit uppsatser i ämnet vilka valt att behandla missbruk av dominerande ställning med hjälp av immaterialrättsligt skydd, ur ett juridiskt perspektiv. Vi har i vår uppsats valt att se företeelsen även ur ett marknadsföringsperspektiv med inriktning på affärsstrategier och även ur ett föräldraperspektiv. När affärsjuridiska vapen används som konkurrensstrategi för att diskriminera andra företag, eller diskriminera konsumentgrupper på marknaden, så får det oss att fundera över dagens patenträtts legitimitet på en effektiv marknad. Vi har haft intressanta diskussioner med respondenter som fördjupat vår förståelse för problematiken kring patentstrategier, detta är vårt bidrag till debatten om patenträtten.

No description available.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner. Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett. Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL. De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är: Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i. Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren. Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig. Huruvida anknytningen även är otillbörlig. Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada. Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras. Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.