Syfte: Platsbyggd byggnadsproduktion är en komplicerad process. En tillfällig fabrik, med nya materialupplag och nytt arbetsplatsområde upprättas vid varje enskilt projekt, vilket komplicerar processen ytterligare. Materialhanteringen utgör en stor besparingsmöjlighet i byggnadsprojekt och 40 % av tiden som förloras på en byggarbetsplats kan tillskrivas materialhantering. För att få bukt med slöseri kopplat till materialhantering krävs en väl bearbetad logistikplanering, fungerande kommunikation samt kunskapsbeaktning från tidigare genomförda projekt. Studiens mål är därför att identifiera förbättringsåtgärder gällande användning av materialrutor och gångstråk, samt skapa en kommunikationsmodell för arbetsplatsdispositionsplanen (APD-planen) som stödjer erfarenhetsåterföring. Metod: Studien har utfört fallstudier på två projekt inom NCC:s organisation. Kvalitativ datainsamling i form av litteraturstudie, intervjuer, dokumentanalys och observation har använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts och innefattar sju respondenter med olika befattningar inom byggbranschen. Resultat: Studien har tagit fram faktorer som bör beaktas vid planeringen av materialrutor och gångstråk. Vidare visar resultatet att det krävs resurser och strukturerade processer för att erfarenhetsåterföring i byggnadsprojekt skall fungera. För att lyckas med användningen av materialrutor och gångstråk krävs god kommunikation av APD-planen. I studien har även en kommunikationsmodell av APDplanen som stödjer erfarenhetsåterföring tagits fram. Konsekvenser: Det är under inköps- och leveransplaneringen som förutsättningarna för materialrutor och gångstråk sätts, därför bör APD-planen vara mer i fokus under detta skede. En förutsättning för att användningen av materialrutor och gångstråk skall fungera är att det finns resurser som stödjer platsledningen vid planering och utförandet. Genom att använda sig av logistikresurser inom organisationen underlättas planering och hantering av material på byggarbetsplatsen och insamlade erfarenheter kan förmedlas mellan projekt. Ute i produktionen bör det finnas en ansvarig godsmottagare som är extra insatt i APD-planen och materialrutor, genom kontinuerlig kommunikation med platsledning och logistikresurs. Begränsningar: Eftersom arbetet endast omfattar studie av två byggnadsprojekt finns det en begränsning i vilka faktorer och resonemang som lyfts fram. Även om resultatet grundas från två byggnadsprojekt är de grundläggande processerna och händelseförloppen vid uppförande av byggnader likartade och resultatet kan därför tillämpas på liknande byggnadsprojekt. / Purpose: On-site construction is a complicated process. A temporary factory, with new zones for materials and workplace area must be established for each new project, which complicates the process further. Material management stands for a big saving opportunity in building projects and 40 % of the time lost on a construction site can be attributed to material management.  To overcome this waste connected to material management a well-processed logistics planning, god communication as well as experience feedback from previous projects is required. The aim for this thesis is therefore to identify improvement measure regarding the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, and as well as create a model of communication that supports experience feedback. Method The thesis is a case study on two projects within the organization of NCC.  A qualitative data collection with literature review, interviews, document analysis and observation has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted and includes seven respondents with different position within the construction industry. Findings: The thesis has produced factors that should be taken into consideration when material zones and walking paths are planned. The result shows that resources and structured processes are required if experience feedback should work during the construction project. To succeed with the use of material-dedicated buffer zones and walking paths, good communication of the construction site plan is needed. Furthermore, the thesis has resulted in a model of communication that supports experience feedback.   Implications: It’s during the purchase and delivery planning that the conditions for the material-dedicated buffer zones and walking paths are set, therefore the construction site planning should be involved more in this phase. A prerequisite for using dedicated material zones and walking paths are resources which supports the construction management with planning and performance. By using logistic resources within the organization facilitates planning and management of material at the construction site, enables that collected experience can be conveyed between projects. In the production there should be a responsible receiver of material deliveries, who is extra briefed in the constructions site plan and the material-dedicated buffer zones through continuous communication with the construction management and logistic resource. Limitations: Since the thesis only includes two building projects, there is a limitation of the factors and arguments that are treated. Although the result is based on two building projects the fundamental processes and course of events are similar and can therefore be applied on other building projects.

Purpose: Continously growing cities and increasing population sets new demands inthe building industry. Contractors are facing new challenges regarding constructionsite-logistics in densely populated areas where the use of large transports is limited.Many of the actors involved in construction logistics don’t seem to recognize thepotential in early-stage cooperation and sharing of information. Large improvementsare available in the construction logistics which seem to lack structure and goodplanning. Large demands are going to be put on contractor corporations where smartlogisticsolutions can be a deciding factor for competition and thus, important toidentify. Method: In order to supply answer to this thesis question formulation a case study wasperformed at Skanska AB Sverige. The methods used are literature-review, documentanalysisand interviews. The literature-review helped gathering knowledge in the fieldas well as providing a framework in chapter four. The document-analysis where usedto identify the guidelines and tools that Skanska AB Sverige uses today. The interviewstook place at Skanska AB Sverige where employees on influential positions suppliedtheir view on the construction logistics. Findings: The thesis examined four problem areas within construction logistics:material flow issues, internal communication, external communication and complexity.The study showed that the largest problem was material flow issues in citylogisticswhere it was shown that the problems included was uncertainty of time of delivery,transport issues, uncertainty of space requirement and space for waste storage. Theproblems may be solved through thorough planning and inclusion of more actors in theplanning. An increased use of join-distribution may also prove beneficial to the projectsas more space and time is created. Implications: The thesis conclude that information of solutions exist today but that itmust find a way to reach the project in a better way. Problems regarding the externalcommunication with subcontractors was found in the interviews which could beprevented through a better understanding between different actors through inclusion inthe early stage planning and continuous involvement. As a recommendation to furtherresearch we recommend to examine the profitability of joint-distribution and supplychain management. Limitations: The the thesis is limited to construction enterprise where logistics isexamined where it is in direct contact with the construction site. The supply chain ofsubcontractors and their handling of materials is not studied in this report. / Syfte: Ständigt växande stadskärnor och ökad befolkning ställer nya krav påbyggmarknaden. Entreprenörer ställs inför nya utmaningar gällandearbetsplatslogistiken på trånga innerstadprojekt där stora transporter är begränsade.Många inblandade som berörs av logistikfrågor ser inte den stora potentialen isamarbete och utbyte av information. Stora förbättringsmöjligheter finns gällandelogistiken inom byggbranschen vilken saknar struktur och bra planering. Stora kravkommer ställas på entreprenadföretag där smarta logistiklösningar kan vara enavgörande konkurrensfaktor därför är det viktigt att identifiera dessa möjligheter. Metod: För att besvara rapporten frågeställningar utgick examensarbetet från enfallstudie. Metoderna som användes för datainsamling var litteraturstudie,dokumentanalys och intervjuer. Litteraturstudier hjälpte med att införskaffa kunskap iämnet samt gav grund i empirikapitlet. Därefter gjordes dokumentanalys för attidentifiera Skanskas Sverige AB riktlinjer och hjälpmedel som finns idag.Avslutningsvis intervjuades personer på företaget för att se deras syn kringlogistiksituationen. Resultat: Rapporten undersökte fyra problematiska områden inom bygglogistiken:materialflöde, intern och extern kommunikation samt komplexitet. Studien visade attproblem kring materialflöde var största bekymmer utifrån logistiksynpunkt. Inom detområdet fastställdes problematik kring leveransreliabilitet, transportproblem påbyggarbetsplats, osäkerhet om utrymmeskrav och hantering av avfall. Problemen kanlösas genom noggrannare planering och inkludering av flera aktörer i planeringen.Ökning av samlastning tycks också gynna projekten där mer plats och tid skapas.Medarbetarnas okunskap gällande samlastning skapar rädslan för extra kostnaderistället för att se möjligheter. Konsekvenser: Rapportens slutsats är att information kring lösningar som finnstillgängliga i dagsläge måste nå projekten på ett bättre sätt. Problem kring den externakommunikationen med underentreprenörer konstaterades. Bättre förståelse förvarandras arbetssätt kan skapas genom täta avstämningar och bättre involvering. Somförslag till vidare studier kan lönsamhet av samlastning respektive supply chainmanagement för olika typer entreprenader undersökas. Begränsningar: Studien är avgränsad till ett byggentreprenadföretag på husbyggnaddär logistiken undersöks endast i direktkontakt med byggarbetsplats.Underentreprenörernas leveranskedja och hantering av material beaktas inte i dettaarbete.

Purpose: The problem with the construction industry is inefficient material handling that creates waste in form of unnecessary activities that do not increase the value of the product. The construction industry is accused of production delays, exceedance of budget and difficulties in having a high quality. The aim is to find opportunities for improvements to make the material handling on a construction site at deliveries, material storage and material transports more efficient. Method: A qualitative case study of an organisation was carried out to achieve the aim of the report. The methods used in this study was unstructured observations, semi structured interviews and document analysis. Findings: A checklist for material handling based on the theories of Muda, 5S and JIT within Lean has been designed as an improvement and is intended to be used at a construction site. The checklist is based on the collected empirical study and consists of three parts, based on the issues of the study, which were deliveries, material storage and material transport. The purpose of the checklist is to improve the material handling at a construction site by identifying and eliminating wastes in terms of waiting, transport, storage and defects. Implications: By using the checklist, follow the delivery plan, improve the construction site plan and improve the contract between the suppliers and the company that have been concluded from the study result, waste in deliveries, material storage and material transport can be reduced. The recommendation is to follow the suggestions for improvement to make the material handling more efficient and reduce waste on a construction site. Limitations: The limitations that have been made in the study is to identify the wastes in the material handling moments that have been used in the study during the different material handling processes. The communication between workers, in what way the company plans their work activities, work environment and quality of work is not included in the study. / Syfte: Problemet i byggbranschen är ineffektiv materialhantering som skapar slöserier av resurser i form av onödiga aktiviteter som inte ökar värdet på slutprodukten. Byggnadssektorn anklagas för förseningar, budgetöverskridande och svårigheter att hålla en hög kvalitet. Målet är att hitta förbättringsmöjligheter för att effektivisera materialhantering på en byggarbetsplats vid leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie av en organisation genomförts. De datainsamlingsmetoder som har använts är strukturerade observationer, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Resultat: En checklista för materialhantering baserad på teorierna Muda, 5S och JIT inom Lean har utformats som ett förbättringsförslag och är tänkt att användas på en byggarbetsplats. Checklistan är gjord utifrån studiens insamlade empiri och består av tre delar som utgår från studiens frågeställningar leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttningen. Syftet med checklistan är att effektivisera materialhanteringen på en byggarbetsplats genom att identifiera och eliminera slöserierna i form av väntan, transport, lager och defekter. Konsekvenser: Genom att använda checklistan, följa leveransplanen, uppdatera APD-planen och förbättra kontraktet mellan leverantörer och företag som har framtagits i studiens resultat kan slöserier inom leveransmottagning, materiallagring och materialförflyttning minskas. Rekommendationerna blir att följa förbättringsförslagen för att effektivisera materialhanteringen och reducera slöserier på byggarbetsplatsen. Begränsningar: De avgränsningar som har gjorts i studien är att identifiera de valda slöserier inom Muda som behandlades i studien under olika materialhanteringsmoment. Kommunikationen mellan arbetarna, på vilket sätt företaget jobbar med att planera olika arbetsmoment, arbetsmiljö och arbetskvalitet ingår inte studien.