Background: Project-based organizations have become increasingly important in theory and practice. In these kinds of organizations core activities are performed by means of projects which offer advantages such as adaptability and flexibility. Yet, the project-based work context also bears risks for the mental health of the employees involved. Purpose: The research objective of this study is to enhance our holistic understanding of mental health promotion in project-based organizations from the perspective of individual project workers. The focus is on challenges that project workers face in their project-based work regarding mental health, how they cope with these challenges, and which organizational support mechanisms help them to cope with the challenges they face. Methodology: We chose a qualitative research approach with semi-structured interviews and participant observations. Ten project workers from different industries were interviewed. They worked in PBOs in Germany and Sweden. In addition, we talked to four mental health experts and participated in a workshop and three webinars on mental health at work. Findings: High and complex workload, difficulties in achieving work-life balance, and uncertainty regarding new projects were highlighted as main stressors. The project workers use individual coping strategies to deal with these challenges and they find themselves to be responsible for their mental health. Still, social and structural support mechanisms werefound to be crucial, since they serve as necessary preconditions to effectively make use of individual coping strategies.

There are around 90 000 deaths annually in Sweden, it is not unusual for nurses to encounter death in their work. Death can evoke many strong emotions; it is therefore of great importance that nurses’ can cope with their emotions. The aim of this study was to explore nurses' experiences in coping with their own emotions from patient deaths in inpatient care. The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. Ten articles from the databases Cinahl and PubMed, published 2013-2023 in English were included. The articles were analyzed using Friberg’s (2022) five step process. Two main themes were identified: coping strategies in case of death and aspects influencing the coping of emotions. The results showed that nurses coped with their emotions using different coping strategies which could be divided into three subthemes: coping with emotions through practical problem-solving, coping with emotions through distraction and coping with emotions by changing perspective. The results also showed that cultural and religious aspects affected the nurses coping, in both positive and negative ways. Some nurses found ways to cope with their emotions after they had gained experience within the field of deaths, while other nurses didn’t and expressed a feeling of not having enough knowledge about how to cope with their emotions. Therefore, nurses need education on how to cope with their feelings that occur in difficult situations such as deaths. / I Sverige dör omkring 90 000 personer årligen. Sjuksköterskor som jobbar inom slutenvården kan stöta på både oväntade och förväntade dödsfall i sitt arbete och behöver därför kunna hantera känslor som uppstår i samband med dödsfall. I studien beskrivs olika lagar och föreskrifter att förhålla sig till när ett dödsfall inträffar. För att hantera känslor som uppstår kan olika copingstrategier tillämpas, dessa kan delas in i tre grupper; problemfokuserade, emotionsfokuserade och meningsskapande copingstrategier. Sjuksköterskors ansvar kring dödsfall handlar om att respektfullt omhänderta patienten och anhöriga på ett professionellt sätt. Sjuksköterskor ska även förhålla sig till International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. ICN:s etiska kod beskriver principer och värderingar vilket sjuksköterskor bör följas för att främja hög kvalitet, säkerhet och omsorg i vården. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring hantering av egna känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Resultat visade att de flesta sjuksköterskor hanterade sina känslor genom att tillämpa olika copingstrategier, vilka var; att hantera känslor genom praktiska lösningar på problemet, att hantera känslor genom avledning och att hantera känslor genom att ändra perspektiv. Religiösa och kulturella aspekter visade sig påverka sjuksköterskors hantering av känslor, det underlättade för vissa och försvårade för andra. En annan aspekt som påverkade hanteringen var sjuksköterskors tidigare erfarenheter, där resultatet visade att en längre erfarenhet oftast underlättade för hanteringen. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskor uttryckte en känsla av att de inte hade nog med kunskap i hur de skulle hantera känslor som uppstod vid dödsfall. Detta examensarbete genomfördes som en litteraturbaserad studie med grund i befintlig kvalitativ forskning, där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Baserat på resultatet kunde slutsatsen dras om att det fanns en brist i sjuksköterskors kunskap om hur de skulle hantera sina egna känslor. Konsekvenserna av att detta kunde påverka patienters omvårdnad negativt och orsakade problem såsom utmattningssymtom för sjuksköterskor.

The purpose of this research is to evaluate the coping strategies of families and childbearing women after intrauterine fetal demise and early infant death. The secondary purpose is to examine the effect of grieving strategies after intrauterine fetal demise compared to early infant death on time until subsequent pregnancy in women of childbearing age. A literature review exploring parental grief and coping strategies to cope with loss and its effect on the subsequent pregnancy was conducted from various online databases. All reviewed articles in the analysis indicated that coping strategies consist of a diverse number of mechanisms during the bereavement process. Results show that positive mechanism such as talking about the experience of fetal and infant death was beneficial in the grieving journey and showed a positive correlation to a shorter time to subsequent pregnancy. Identification of strategies to improve mental health in women after fetal demise and early infant death are of value to pregnancy counseling following demise and improving time to conception outcomes after emotional trauma caused by perinatal loss. There is great value in understanding the connection between conception after the early death of an infant and intrauterine fetal demise in helping healthcare providers support family planning goals.

Studierelaterad stress är vanligt förekommande för många universitetsstudenter och för att hantera denna stress är effektiva copingstrategier fundamentalt. Syftet med studien var att undersöka studierelaterad stress och vilka copingstrategier universitetsstudenter använder sig av. I studien utforskades följande två frågeställningar: Hur upplever universitetsstudenter studierelaterad stress? och Vilka copingstrategier tillämpar universitetsstudenter vid hantering av studierelaterad stress? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och fyra män mellan 21-29 år. Två teman identifierades till första frågeställningen och de var höga krav och påverkan av studierelaterad stress på fysiska och psykiska hälsan. Två teman identifierades till andra frågeställningen och dessa var socialt stöd, prokrastinering, kontroll över situationen och återhämtning. Resultatet visade att studierelaterad stress påverkar deltagarnas fysiska och psykiska hälsa och deras akademiska prestationer negativt. Studierelaterad stress ökar genom att studenterna har brist på kontroll och för höga krav på sig själva. Socialt stöd, struktur och återhämtning diskuterades som betydelsefulla strategier för att minska stressen.

The aim of the thesis is to understand how investigative journalists in Sweden experience hostility, as well how they cope with hostility in their professional role and in their private lives. The work of investigative journalism aims to scrutinize those in power, politicians and organizations, to ensure that abuse of power doesn't go unnoticed. The revealing reportage is in many cases unfavorable to the ones being exposed. This can put investigative journalists at a higher risk for being victims of acts of hostility.  The theoretical framework draws upon Hanitsch and Vos (2017) conceptual framework of journalistic roles, as well as a theory by Ivask et al (2023) about journalistic approaches. These combined help to create a greater understanding of how the journalists are affected in different aspects. Methodologically, the research relies on semi-structured interviews with ten investigative journalists in Sweden, to reach a deeper understanding of their experiences and how they reflect on hostility. These interviews were conducted over a period spanning from October to December 2023. The findings of the study unveil the diverse ways in which hostility affects investigative journalists. While all journalists express a desire to remain unaffected by hostility, some individuals encounter psychological challenges that influence their editorial choices. In contrast, others demonstrate resilience by refusing to allow hostility to compromise the integrity of their work or instill fear in their professional pursuits. The provision of organizational support and the implementation of proactive measures to counteract hostility emerge as pivotal factors in mitigating the impact of such adversarial encounters.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Stress är ett återkommande dilemma inom hälso- och sjukvården. Stressreaktionens utveckling delas in i tre huvudfaser. Sjuksköterskeyrket är en stressfylld profession där stressupplevelsen är individuell. Copingstrategier inbegriper Problemfokuserad coping, Emotionsfokuserad coping samt Undvikandestrategier. Den legitimerade sjuksköterskans arbete ska oavsett vårdform och verksamhetsområde utmärkas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på evidens. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete innefattas kärnkompetensen Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling.Syfte: Att belysa vilka arbetsrelaterade stressorer och copingstrategier som förekommer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Metod: Litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databassökningen skedde genom en blocksökning i CINAHL, PsycINFO och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med hjälp av en av författarna modifierad granskningsmall utformad av Willman et al (2011). Analys av samtliga artiklar skedde utifrån Fribergs (2012) trestegsmodell.Resultat: De mest förekommande arbetsrelaterade stressorerna hos yrkesverksamma sjuksköterskor var arbetsbelastning, höga arbetskrav, konflikter samt död och att arbeta med patienter i livets slutskede. Vid hanteringen av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier, vilka var positiv omvärdering, emotionsfokuserad coping, problemfokuserad coping och undvikande/fly.Konklusion: Det förekom olika arbetsrelaterade stressorer inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Vid hantering av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier. / Background: Stress is recurring dilemma in the healthcare. The development of stressreaction is divided in three main phases. The nursing profession is stressful and the experience of stress is individual. Coping strategies includes Problemfocused coping, Emotionfocused coping and Avoidancestrategies. The registered nurse’s work should regardless of form of care and unit be characterized of ethical approach and built on evidence. The nursing care includes the core competence Inprovement knowledge for development of quality.Aim: To enlighten nurses’ workrelated stressors and coping strategies in the nursing care.Method: The literature review includes ten scientific articles with a quantitative approach. The database searches were conducted by building block strategy in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. The quality of the articles were appraised with a modified review by the authors, designed by Willman et al (2011). The analysis of the articles were conducted by Friberg’s (2012) three steps-model.Results: The most common work-related stressors among professional nurses was workload, high work demands, conflicts and death and dealing with patients that were dying. The handling of these work-related stressors where by using four various copingstrategies, which were positive revaluation, emotion focused coping, problem focused coping and avoid/escape. Conclusion: There were different work-related stressors in the nursing care work. When handling these work-related stressors, four different coping strategies occurred.