"Huset i slänten" växer upp likt en stor trädkoja i kullen vid Kvarnängens idrottshall. Här finns café, ateljé och coworking space och alla boende och besökare i Nynäshamns är välkomna in. Byggnaden önskar bidra till en mer mångsidig plats då det tidigare utbudet av aktivitet i Kvarnängen till största del är idrottsinriktad. Då offentliga idrottsplatser till 80% brukas av män och unga kvinnor ofta efterfrågar platser att umgås, samtala och utföra en icke-tävlingsinriktad aktivitet väljs café och ateljé som del av byggnadens hybridprogram, vilket bidrar till ett större utbud av verksamhet i området. Nynäshamns gymnasieskola som är belägen 800 meter från byggnaden har i dagsläget ett sjunkande elevantal och en ojämn könsfördelning bland eleverna med 63% killar och 37% tjejer på skolan, vilket även tyder på att gymnasiet och området runtomkring behöver bli mer attraktivt för unga kvinnor.  Del två av byggnadens hybridprogram består av ett coworking space, en plats som verkar för att göra Nynäshamn till en mer attraktiv plats att arbeta på. Nynäshamns kommun är idag i behov av högutbildad arbetskraft och ligger efter rikssnittet i andel högutbildade med 18,3% i kommunen i jämförelse med snittet i landet på 30,3%. Ett coworking space i Kvarnängen erbjuder en naturnära arbetsplats i närhet till Nynäshamn centrum med stort utbud av rörelse och utomhusvistelse under dagen. Byggnadens grupper av besökare möts naturligt i de öppna och gemensamma ytorna som caféet och utomhusplatserna. Gymnasieelever, arbetande och företagare kan gynnas av att komma i kontakt med, och inspireras av, varandra.  Byggnaden växer upp för den backiga terrängen likt en stor trädkoja för folket med sin öppna och inbjudande fasad. Det bärande limträpelarna och takbalkarna är synliga och blir även till ett ornament i huset. Med hänsyn till platsen placeras byggnaden upplyft på pelare för att undvika att spränga i berget under den. Detta skapar även ett utomhusrum nedanför byggnadens undersida. Huset önskar uppmuntra till rörelse och kopplar an till dess olika delar, samt backen på ett flertal punkter med hjälp av träbryggor. Besökare kan även interagera med och påverka huset genom att reglera byggnadens vinkelbara träraster för att påverka ljusinsläpp och uttryck. / The "House on the hillside” grows up like a large treehouse on the hill by Kvarnängen's sports hall. There is a café, studio and coworking space here, and all residents and visitors to Nynäshamn are welcome to enter. The building wishes to contribute to a more versatile place, as the previous range of activities in Kvarnängen was mostly sports-oriented. As public sports fields to 80% are used by men and young women often request places to hang out, talk and perform a non-competitive activity, a café and studio are chosen as part of the building's hybrid program, which contributes to a greater range of activities in the area. Nynäshamn's high school, which is located 800 meters from the building, currently has a declining number of students and an uneven gender distribution among the students with 63% boys and 37% girls at the school, which also indicates that the high school and the surrounding area need to become more attractive to young women. Part two of the building's hybrid program consists of a coworking space, a place that strives to make Nynäshamn into a more popular area to work. The municipality of Nynäshamn is today in need of highly educated labor and is running behind the national average in the percentage of highly educated with 18.3% in the municipality compared to the national average of 30.3%. A coworking space in Kvarnängen offers a workplace close to nature and the center of Nynäshamn, with a wide range of possibilities to move and participate in outdoor activities during the day. The building's groups of visitors meet naturally in the open and common areas such as the café and outdoor spaces. High school students, workers and entrepreneurs can benefit from coming into contact with, and being inspired by, each other. The building rises above the hilly terrain like a large tree house for the people with its open and inviting facade. The load-bearing wooden pillars and roof beams are visible and become an ornament in the house. Considering the location, the building is placed elevated on pillars to avoid blasting into the rock below it. This also creates an outdoor space below the building. The house wishes to encourage movement and connects to its various parts, as well as the hill at several points with the help of wooden bridges. Visitors can also interact with and influence the house facade by adjusting the building's angled wooden grids to influence light admission and expression.

El presente documento presenta un Plan de Negocios para la implementación de un Coworking space con Maker spaces, ubicado en el distrito de Jesús María en una zona bien ubicada, teniendo en cuenta el grupo objetivo al que va dirigido. Los cambios en el estilo de trabajo de las empresas y en la forma en la que los alumnos de universidades estudian, genera una necesidad de espacio adecuado en el que puedan trabajar o estudiar de manera grupal como individual, y con el beneficio de que puedan conocer a otros alumnos o profesionales con los que intercambien ideas, hagan networking y hasta puedan desarrollar proyectos en conjunto. La propuesta de valor de GreenHub incorpora este espacio ideal y se diferencia de la competencia en la gestión de experiencia del usuario, la cultura de servicio y la oferta de comodidad y de productos diseñados para satisfacer las necesidades particulares del grupo. La inversión inicial se estima en 200,000 soles aproximadamente, que incluyen gastos de puesta en marcha, capital de trabajo e inversión en activos fijos. De acuerdo con el análisis financiero, se evidencia un VAN positivo que supera los 70,000 soles con una tasa de descuento del 15.37%. Los márgenes brutos que resultan son positivos desde el primer año, lo que permite afirmar que el proyecto es viable. / The following document features a Business Plan to implement a Coworking Space with Maker Spaces, which will be located in the Jesus Maria District. It is a strategically located area considering the target groups which it is aimed toward. Both the changes in working styles in the current companies and the way in which college students study, create a need for an appropriate space where companies and students can perform as a group as well as individually. Furthermore, there is the benefit of meeting professionals and students in order to exchange ideas, do networking and even develop projects together. GreenHub´s value proposition is to bring this ideal space and differentiate itself from its competitors. These differentiations come in the form of managing customer experience, service related to company culture, the offering of comfort and products designed to satisfy the specific needs of the group. The starting investment would start at approximately 200,000 soles, which includes the cost of starting operations, working capital and investment in fixed assets. Based on the financial analysis, there is a positive NPV which surpasses 70,000 soles with a discount rate of 15.37%. It is estimated that the gross margins will result in positive outcomes the first year, which proves that the project is feasible. / Trabajo de investigación

Background: Coworking is an office-environment where you share a common space with other companies and entrepreneurs, it encourage to cooperation and social interaction. The concept has grown the past few years and this way of working is mainly appreciated among small businesses and entrepreneurs. Coworking as a workspace concept is a new phenomenon which makes existing research limited. Therefore this study hopes to fill some existing information gaps concerning Coworking. Purpose: The purpose with this report is to contribute with more knowledge to the subject and identify the most common target groups using Coworking in the area of Stockholm. The research also seeks to compare thoughts with Coworking-operators and their members, to find out if this new concept is a trend or something that will prevail. Method: Both a qualitative and a quantitative research approach has been used to obtain the results. The methods used are semi-structured interviews with five Coworking-operators and a survey with closed questions addressed to members of the workspaces. By using both qualitative and quantitative methods, called triangulation, it enhances the reliability and validity of the study. Delimitation: The study is limited geographical to Stockholm city. Results and conclusion: Both members and operators within Coworking have a positive attitude towards these types of offices. They feel that the environment increases their productivity and their social contact. It is widely spoken about the network and its importance for Coworking, but from the results members value location and interior standard higher. Future studies: It would be interesting to make a similar study in a few years when the market is more established and see if the operators think different about Coworking. Studies that compare Coworking members with workers who use more traditional office spaces are also of interest in order to see how they look at productivity and office space, and the connection between them. / Bakgrund: Coworking är en typ av kontorsmiljö där man delar samma utrymme med andra företag och entreprenörer, vilket uppmuntrar till samarbete och social interaktion. Det har på den senaste tiden vuxit fram som ett alternativ till de traditionella kontorslösningarna och har framförallt uppskattats av entreprenörer och små företag. Coworking är som kontorslösning ett nytt fenomen vilket betyder att det finns begränsat med forskning. Denna studie hoppas att fylla igen några existerande informationsluckor gällande Coworking. Syfte: Syftet med rapporten har varit att inbringa större kunskap om ämnet och identifiera den huvudsakliga målgruppen som utnyttjar detta sätt att arbete i Stockholm. Undersökningen vill även jämföra tankarna angående Coworking mellan Coworking-operatörerna och deras medlemmar för att finna ifall Coworking är en trend eller ej. Metod: Både ett kvalitativt och ett kvantitativt tillvägagångssätt har använts för att erhålla rapportens resultat. De använda metoderna är semistrukturerade intervjuer med fem Coworking-operatörer och en enkätstudie med stängda frågor riktad till Coworking-medlemmar. Genom att använda både kvalitativa och kvantitativa metoder, en så kallad triangulering, förstärks studiens tillförlitlighet och validitet. Avgränsning: Studien är avgränsad geografiskt till Stockholms stad. Resultat och slutsats: Både medlemmar och coworkingoperatörer har en positiv inställning till denna typ av kontorslösning. De känner att denna arbetsmiljö bidrar till en ökad produktivitet och även ökad social kontakt. De pratas mycket om nätverket och dess betydelse för Coworking, men av resultaten att döma så är medlemmarnas värderingar generellt mer fokuserade på traditionellt viktiga attribut som läge och standard. Framtida forskning: Att genomföra en liknande studie om några år då marknaden har hunnit etablera sig och fått mer uppmärksamhet av allmänheten vore intressant för att se om företag har ändrat sitt tänk gällande Coworking. Även undersökningar som jämför företag som arbetar i Coworking-miljöer med de som inte gör det i fråga om produktivitet och utveckling vore värt att undersöka vidare.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

Coworking Spaces represent a global fast-growing trend which was able to gain momentum in research and academia, yet until now the fundamental role of IT within the coworking space ecosystem proves to be a rather unexplored topic for researchers and academia. Therefore, this research is about the role of space and information technologies (such as software, hardware, and more IT-related services) within CWSs; hence about the relation and interplay among those technologies, the involved actors and the physical environment in which the act of coworking takes place.

Effekterna av covid-19 pandemin har ytterligare accelererat den utveckling som skett i samhället under en längre tid. Allt mer av den privata och yrkesmässiga vardagen sker numera digitalt, där distansarbete blivit normen för många. Arbetslivet är möjligen det område som har påverkats allra mest av pandemin och medfört att en stor del av företagen tvingats ställa om sin verksamhet. Den ökade digitaliseringen har gjort att människor kan arbeta från i stort sett var som helst i världen och att en fysisk arbetsplats inte längre är fullkomligt nödvändig. När många företag skär ned på sina kontorslokaler och uppmanar till ökad flexibilitet, så kvarstår dock fortfarande behovet av att ha en fast punkt och en plats där socialt utbyte sker. Coworking spaces är en kontorsform som växt sig allt starkare i takt med detta eftersom det möjliggör både flexibilitet och social interaktion i ett paket. Flera undersökningar pekar nu mot att efterfrågan och tillväxten på coworking spaces kommer att vara hög framöver. Samtidigt är detta ett relativt outforskat fenomen och det saknas studier om vad som gör dessa framgångsrika. Syftet med denna studie är därför att öka förståelsen för hur coworking spaces kan stärka sitt värdeerbjudande, och därigenom attrahera fler användare. Mer specifikt är studien avgränsad till att studera coworking spaces i Västerbotten, vilket bidrar till att nytt geografiskt område undersöks. Genom kvalitativa intervjuer med såväl användare som värdar, ämnar studien bidra med stöd och vägledning för coworkingföretagen. Resultatet visar att företagens nuvarande värdeerbjudande till viss del skiljer sig från användarnas preferenser, vilket kan vara både intressant och insiktsfullt för företagen. Vidare visar resultatet att flertalet aspekter värdesätts annorlunda i jämförelse med tidigare studier, vilket tyder på att användarnas preferenser kan skilja sig världen över. För coworkingföretagen blir det därför viktigt att fortsätta studera användarnas preferenser i den miljön de verkar i, för att på så sätt utveckla sitt värdeerbjudande än mer framöver. En del i utvecklingen bör vara att sprida konceptet coworking och medvetengöra fler personer om dess värde och aktualitet i den allt mer flexibla verkligheten. Genom att göra detta finns det goda möjligheter till att fler personer väljer att gå den vägen och göra coworking spaces till sin arbetsplats i framtiden.

This thesis aims to analyze how members of a coworking space create a Sense of Community through the different types of social interactions that occur. Furthermore, it is investigated how the Sense of Community contributes to Word of Mouth. The authors conducted a qualitative case study of Norrsken House where members and managers of the coworking space were interviewed. The results of the study reveal that a Sense of Community is created through various interactions and occurrences. Additionally, it is stated that the creation of a Sense of Community for members is complex, where different experiences trigger different social elements. Even though there are similarities identified among the interviewed members, the evidence shows that the reality of each individual is based on previous experiences. Moreover, the authors show that the perceived Sense of Community could result in both positive and negative Word of Mouth activities between members and peers outside of the community. Based on the results, the authors elucidate how managers can design strategies to make the product offering more attractive.

As working arrangements become more flexible and many people work remotely, the risk of social isolation rises. Coworking spaces try to prevent this by offering not only a workplace, but also a community. Adopting a person-environment fit perspective, we examined how the congruence between workers’ needs and supplies by coworking spaces relate to job satisfaction and intent to leave. We identified five needs (i.e., community, collaboration, amenities, location, and cost), of which community was expected to be the central need. An online questionnaire was distributed among coworkers in Germany and Austria, resulting in a sample of 181 coworkers. Results showed that needs-supplies fit regarding community was related to job satisfaction and intent to leave in coworking spaces. Findings for the other needs, however, did not show that congruence is associated with outcomes. Overall, the findings highlight the importance of community fit in coworking and offer insights for workers and entrepreneurs in this area.

This thesis deals with an architectural case study of the urban block in the Svitava industrial zone bordered by the Svitava River in the east, Ring Road in the west, Milady Horákové Street in the north and Zvonařka Street in the south. Špitálka Smart City has been designed to be in this area. The thesis is modelled on the Špitálka Smart City urban study, that was the outcome of the pre-thesis seminar in the winter term 2020/21. The urban study objective was the urban renewal of the Brno teplárny (heating plant) area and its surroundings as well as a design of a new urban boulevard. The thesis focuses on a design of a selected urban block in the Smart City Špitálka. This mixed-use development provides commercial, administrative and residential functions. The block is divided into two parts; either part consists of three sections. Two underground storeys providing parking space and space for building services are intended for the whole block. The case study further develops only the section that is labeled Coworking offering six floors for coworking spaces. On the ground floor there are spaces for a café, commerce and also the main entry to the co-working offices. A sky-office and a venue for rent are located on the seventh floor. The venue can be used for a wide range of events from smaller conferences, through corporate meetings & teambuildings to private parties. Both the sky-office and the venue have access to the rooftop terrace. The design creates a modern office building concept in the former industrial zone.