Malmö stad har idag som mål att öka cykelanvändningen till att 30% av alla resor som genomförs ska göras med cykel. Vi vill således ta reda på vad en kommun kan göra för att stärka och bibehålla ett stort antal cyklister. Denna studie handlar om cykelkultur, cykelplanering samt cykelfrämjande åtgärder med ett huvudfokus på Malmö stads arbete. Studiens syfte och fokus är att analysera Malmö stads strategier för ett ökat cyklande och hur de relaterar till verkligheten. Vidare kommer studien att använda Köpenhamn som referens för en god planering då staden toppar världsrankningen när det gäller världens bästa cykelstäder. Studien är baserad på insamlat material och kunskap från Malmö och Köpenhamn som samlats in med hjälp av dokumentstudier, etnografiska cykelstudier samt intervjustudier. Det huvudsakliga fokuset kommer att ligga på att analysera olika kommunala dokument och se hur de förhåller sig till den tidigare forskningen inom området för cykelplanering. Uppsatsen kommer exempelvis att diskutera hårda infrastrukturella åtgärder men även mjuka åtgärder såsom marknadsföring. Dessutom behandlas begreppet cykelkultur som belyser hur kulturen kan påverka cyklingenanvändningen i en stad. Därutöver tas även transporträttviseperspektiv upp, där cykeln ställs i relation till bilen. / The municipality of Malmö currently has a goal of increasing bicycle use to 30% of all trips made by bicycle. We thus want to find out what a municipality can do to strengthen and maintain a large number of cyclists. This study deals with bicycle culture, bicycle planning and bicycle promotion measures with a main focus on the work of the city of Malmö. The purpose and focus of the study is to analyze Malmö's strategies for increased cycling and how they relate to reality. Furthermore, the study will use Copenhagen as a reference for good planning as the city tops the world ranking when it comes to the world's best cycling cities. The study is based on collected material and knowledge from Malmö and Copenhagen, gathered through document studies, ethnographic cycling studies and interview studies. The main focus will be to analyze different municipal documents and see how they relate to the previous research in the field of bicycle planning. The paper will for example discuss hard infrastructural measures but also soft measures such as marketing. In addition, the concept of cycling culture is treated, which highlights how culture can affect cycling use in a city. In addition, the transport justice perspective is also addressed, where the bicycle is placed in relation to the car.

I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.   Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande.  Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.