Cancer blir vanligare bland människor världen över och flera miljoner insjuknar varje år. En behandling som vanligtvis används vid cancer är cytostatika. Denna typ av behandling medför ofta symtom av olika slag, symtom som interagerar med varandra och på så sätt kan bilda kluster. Syfte: Att undersöka symtomkluster bland cancerpatienter som behandlats med cytostatika. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i tre databaser; CINAHL, PubMed, PsycInfo. Artiklarna granskades kritiskt utefter dess syfte och metod, varpå tio artiklar behölls. Dessa sorterades och organiserades till två teman. Resultat: Baserades på nio artiklar med kvantitativ metod och en med kvalitativ metod. Första temat i resultatet blev psykologiskt, kognitivt tema, det andra blev fysiskt tema. Totalt fann författarna 26 symtomkluster som placerades in i respektive teman och bildade underkategorier. I Psykologiskt, kognitivt tema: Fysiska symtom som påverkade psykiskt lidande, samt ångest- och depressiva besvär. I fysiskt tema: gastrointestinala symtom och smärtrelaterade symtom. Slutsats: I det psykologiska temat sågs främst symtom som sömnsvårigheter, depressiva besvär och fatigue som mest framträdande och dessa återfinns ofta i kluster med andra symtom, ensamt eller tillsammans. I det fysiska temat sågs främst illamående, sömnsvårigheter, smärta och fatigue som de mest återkommande och de symtom som mest påverkade patienternas vardag.

Introduktion: På barnonkologen på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala finns det idag ett antal cytostatika som inte är tillgängliga i lämpliga beredningsformer eller doseringar. Vårdpersonal måste därför omformulera dessa läkemedel på ett sätt så det passar barn. Syfte: Syftet med detta arbete var att öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön på barnonkologen i Uppsala. Skriftliga beredningsinstruktioner skulle arbetas fram där det på ett tydligt och pedagogiskt sätt kunde utläsas hur cytostatikatabletter och kapslar bör hanteras på bästa möjliga sätt när de administreras via sond eller gastrostomi. Fokus låg på följande cytostatika: Puri-Nethol, Methotrexate, Lanvis, Lomustine, Temodal, Natulan och Lysodren. Material och metoder: Beredningsinstruktioner utarbetades genom samtal med övriga sjukhus i Sverige, litteratursökning och samtal med övriga sakkunniga. Två enkätundersökningar skickades ut till sjuksköterskor och till anhöriga till barn med cancer, en före och en efter det att beredningsinstruktionerna tillkommit. Svarsfrekvensen för sjuksköterskorna på första enkäten var 15/17 och på andra enkäten 11/20. Svarsfrekvensen för anhöriga på första enkäten var 6/6 och på andra enkäten 3/6. Resultat: Efter att tagit del av beredningsinstruktionerna svarade över 90% av sjuksköterskorna att de ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för deras egen del och över 70% av sjuksköterskorna ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare för patienternas skull. Vad de anhöriga ansåg om instruktionerna var svårt att dra slutsats om. Två av dessa ansåg dock att det blev mer besvärligt med instruktionerna än utan. Konklusion: Sjuksköterskorna var positivt inställda till dessa instruktioner och de flesta ansåg att cytostatikahanteringen kändes säkrare både för sin egen räkning och för patientens skull. Anhöriga hade en mer splittrad åsikt och det krävs med information och arbete kring hur dessa bör skyddas på bästa sätt.

Nowadays, a wide range of nanoparticles is used in different fields of human acti-vities. These relatively are well-researched. However, with the development of new nanomaterials, new possibilities for their use both in nanomedicine and in other fields are possible. This phenomenon is accompanied by potential toxic risks of these mate-rials. The presented thesis deals with the extensive topic of cytotoxicity of both nanoma-terials and their modification for better binding of cytostatics to increase their effi-cacy. Experimental work is focused on the interaction of nanomaterials with the cells and their environment, the determination of the toxicity of nanomaterials and their potential use in nanomedicine. The main aim of my thesis was to prepare a comprehensive summary about nano-materials, their physico-chemical properties, to modify nanoparticles surface to provi-de an entity for targeted drug delivery and to test cytotoxicity on selected cell lines.

Leukemi är en cancerform som påverkar kroppens bildning av vita blodkroppar. En vanlig behandling är cytostatika som kan medföra många besvärande biverkningar för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med leukemis erfarenheter av sjukdom och cytostatikabehandling från behandlingsstart till ett år efter avslutad behandling. Metod: En litteraturstudie som är baserad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Sökningen genomfördes i två databaser; CINAHL och PubMed. Granskning av artiklarna gjordes utifrån deras syfte och metod, nio artiklar redovisas i resultatet. Resultatet är uppbyggt av fyra kategorier. Resultat: Baserat på två kvalitativa och sju kvantitativa studier. Kategorierna var, erfarenheter utifrån kognitiva funktioner, erfarenheter utifrån fysiska funktioner, erfarenheter utifrån emotionella funktioner och erfarenheter utifrån psykiska funktioner. Slutstats: Trots att majoriteten av patienterna hade erfarenheter som var negativa så ansåg en stor andel av patienterna att de hade en god livskvalitet och att med tiden kom en känsla av acceptans.

Bakgrund: En av de vanligaste behandlingarna mot bröstcancer är cytostatika. Denna behandling upplevs som påfrestande då det ger biverkningar i form av illamående, trötthet, smärta och håravfall. Yngre kvinnor som ej genomgått menopaus och insjuknar i bröstcancer är i en annan period i livet jämfört med de i genomsnittsåldern (60+). Det är därför viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna bemöta dessa kvinnor under deras behandling med cytostatika och hur det kan påverka deras dagliga liv. Personcentrerad omvårdnad utgår ifrån deras livssituation och bidrar förhoppningsvis till ett minskat lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa yngre kvinnors upplevelser av cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans sammanställning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysförfarandet resulterade i tre kategorier: Kroppsliga förändringar, Emotionella reaktioner och Längtan till ett vanligt liv. Kroppsliga förändringar har underkategorin: Att förlora sitt hår. Resultatet indikerar på att cytostatikans effekter påverkade kvinnorna negativt. Håravfallet gav en förändrad självbild och framkallade en känslostorm där ångest och rädsla var mest framträdande. Trots cytostatikabehandlingens effekter kände kvinnorna hopp och en längtan att få återgå till sitt vanliga liv. Slutsats: Det var när cytostatikabehandlingen påbörjades som kvinnorna i studien upplevde att de blev sjuka. Cytostatikabehandlingen medförde en insikt av allvaret i situationen när effekten av cytostatikan främst gav kvinnorna kroppslig påverkan. En fördjupad förståelse för dessa kvinnors situation ger sjuksköterskan större möjlighet att skapa ett bättre möte och ge personcentrerad omvårdnad utifrån deras individuella förutsättningar. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan påverka yngre kvinnors livssituation.

No description available.

No description available.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling. Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes. Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. Alla omvårdnadsåtgärder visade på en effekt på illamåendet i positiv riktning. Dock var resultaten motsägande inom vissa interventioner. Slutsats: Progressiv muskelavslappning, ingefära, druvjuice och musik och bildspråk kan eventuellt, som ett komplement till antiemetika, reducera illamående orsakat av cytostatikabehandling ytterligare. Dock krävs ytterligare forskning inom alla omvårdnadsåtgärder, då befintlig forskning ger otillräckliga eller motsägande resultat. Klinisk betydelse: Då antiemetika inte ger en fullgod effekt mot illamående kan omvårdnadsåtgärder fungera som ett komplement för att minska illamåendet ytterligare. / Background: There are many things that can cause nausea. One of these is chemotherapy. One of the most feared side-effects of chemotherapy is nausea. Untreated, nausea may give rise to consequences such as malnutrition, electrolyte imbalance and in some cases the patient might want to terminate their treatment because the nausea is unbearable. Nausea is a known side-effect to chemotherapy, and patients receive prophylactic antiemetic drugs. Even though patients receive antiemetic drugs, nausea keeps on being a problem while undergoing chemotherapy. Aim: The aim of this study was to describe different nursing interventions which can be used as a complement to antiemetic drugs. Method: A literature review with a basis in quantitative analyses was conducted. Results: Searches resulted in five nursing interventions: progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery. All of the five nursing interventions pointed towards a positive effect on nausea. But for some interventions contradictory studies were found that wasn’t as positive of the studied intervention. Conclusion: Progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery, might, as a complement to antiemetic drugs, reduce chemotherapy induced nausea even further than just antiemetic drugs. But more research in this area is needed, while existing research is insufficient. Clinical significance: While antiemetic drugs aren’t sufficient in treating chemotherapy induced nausea, nursing interventions can serve as a complement to reduce nausea even further.

No description available.