In this article, we analyse similarities and differences in and between two very topical issues in today's learning disabilities, namely dyscalculia and dyslexia. More precisely, we introduce the nature of mathematics as science, which - of course - is the essence of the matter. From this, we will try to prove that dyscalculia is not a concept by itself, but merely yet another one of the sad guises of dyslexia. This will completely answer the question given by the title of the thesis.

No description available.

Fem till åtta procent av Sveriges befolkning är diagnostiserade med dyslexi och nästan tjugofem procent har läs- och skrivsvårigheter. Nittiofyra procent av Sveriges befolkning använder internet inom alla områden i vardagen, allt från utbildning och arbete till att läsa nyhetstidningar och söka information i uppslagsverk.Från tidigare forskning är det känt att kunskap om att tillgänglighet på webben är ett problem för personer med dyslexi, men inte tillräckligt många människor tar ansvar för att det ska förändras. Vår värld går från analog till digital i dagens digitalisering, därför är det viktigt att göra digitalt innehåll tillgängligt för alla typer av människor, oavsett funktionsnedsättning eller inte.Denna studie syftar till att få en djupare förståelse, genom ett frågeformulär, angående hur människor med dyslexi och/eller läs och skrivsvårigheter upplever tillgängligheten på webben idag. Studien identifierar vilka hinder dessa människor står inför när de försöker få ta del av information på webben och analyserar hur de identifierade och analyserade hindren kan användas för att skapa en ”easy-to-use-and-implement” verktygslåda. För att validera om verktygslådan hade kunnat användas på webbplatser för att anpassa hur informationen visas och därmed öka tillgängligheten, genomfördes ett användbarhetstest. När användaren inkluderas tidigt i processen är det möjligt att förbättra prototypen innan den släpps live och görs tillgänglig för utvecklare. Användbarhetstestet genomfördes i form av ett Think Aloud protocol och syftade till att koppla samman både slutanvändarens tankar med beteendet under tiden verktygslådan användes.Resultatet av studien visar att majoriteten av deltagarna inte tycker att speciellt många webbplatser idag är anpassade för personer med dyslexi. De tycker också att webbplatser borde erbjuda möjlighet att anpassa hur innehållet visas på webbsidor utan att behöva använda webbläsartillägg. Resultatet visar på att prototypen innehåller funktionalitet som minskar dessa hinder för personer med dyslexi. Man kan också se att den tidigare forskning av färger, teckensnitt, textstorlek och radavstånd är fyra av sex kategorier som deltagarna i denna studien anger som de största hindren när man försöker ta del av information på webbplatser idag. Vad deltagarna också upplevde, var att verktygsfältet hade kunnat innehålla fler val inom de utvalda kategorierna för att anpassa verktygsfältet för den enskilda personen istället för en stor grupp människor. Det är också ett av förslagen för framtida forskning. / Five to eight percent of Sweden's population is diagnosed with dyslexia and almost twenty-five percent experience reading and writing difficulties. Ninety-four percent of Sweden's population uses the internet in all areas of life, from education and work to reading newspapers and gathering information from encyclopedias. From previous research, it is known that web accessibility is a problem for people with dyslexia, but not enough people take action. The world goes from analog to digital in today's digitalization, therefore it is important to make the digital content available and accessible for all kinds of people, regardless of disability or not.This study aims to get a deeper understanding, through a questionnaire, of how people with dyslexia and/or reading and writing disabilities experience the accessibility on websites today. The study identifies what obstacles these people face when they try to access information on websites and how the identified and analyzed obstacles could be used to create an easy-to-use-and-implement toolbar to help people overcome these obstacles.. To validate if the toolbar could be used on websites to customize how the information is displayed and thereby access the information easier, a usability test was conducted. When the user is included early in the process, it is possible to improve the prototype before it is released live and available for developers to implement on their websites. The usability test was conducted through a Think Aloud protocol and aimed to connect the end-users thoughts with their behavior while using the component. The result of the study shows that the majority of the participants do not think that many websites today are adapted for people with dyslexia and think websites should offer the ability to customize how the content is displayed on web pages without having to use browser extensions. The result also shows that the easy-to-use-and-implement toolbar includes functionality that will decrease these obstacles for people with dyslexia. You can also see that the previous research on colors, font style, font size, and line spacing is four of six categories the participants in this study see, as the biggest obstacles when they try to access information on websites today. What they also experienced was that the toolbar should include more choices within these categories to customize the toolbar for the individual person instead of a large group of people, which also is one of the suggestions for future research.

Passed in 1985, the Texas Education Code (TEC) §38.003, Screening and Treatment of Dyslexia and Related Disorders, required public school districts and charters to identify and provide remediation services for students with dyslexia. While Texas was the first state to pass such a requirement, the question remains: What is the prevalence and proportionality of dyslexia in Texas public school districts and charters? In Phase 1 of this study, a secondary analysis using point prevalence and disproportionality calculations was conducted to analyze the impact of this more than 30-year-old law. In order to better help understand these findings, semi-structured interviews with district leaders were conducted in Phase 2 to gain insight on how students were identified with dyslexia across the state. The results of Phase 1 showed the estimated prevalence of dyslexia in Texas public school districts and charters to be low in comparison to the literature. Additionally, the findings suggested a discrepancy in identifications between gender and district type (public school versus charter) and across racial and ethnic groups. Meanwhile, the results of Phase 2 revealed that leadership, support, funding, and accountability impact dyslexia identifications. This study emphasizes the need to further explore and analyze how to best identify and service all students with dyslexia, regardless of gender, race and ethnicity, district type, and geographical location.

In a democratic school system, all students should be included regardless of their individual differences. However, dyslexic students run the risk of being left behind in the process of becoming an independent reader. Being an independent reader facilitates further academic endeavors, helps the individual navigate the globalized world and invites the individual to read for pleasure. Due to a deficit in phonological awareness, dyslexic L2 English students face obstacles in reading tasks which they could overcome with the help of auditory aid. This study aims to investigate in what ways auditory aid can aid Swedish dyslexic L2 English students in secondary school, and what obstacles said group face with regard to the classroom environment, teaching methods and didactical considerations that language and special teachers apply. A survey was constructed to collect data regarding language and special teachers didactical choices. The results show that a majority of the participants use some kind of auditory aid in reading tasks when teaching dyslexic L2 students. However, the results also suggest that a number of language and special teachers do not incorporate individualized learner profiles and programs which are specifically designed to aid dyslexic students. This implies that language and special teachers may be unsure of the actual role of such programs. In addition, the effectiveness of auditory aid in individualized programs needs to be investigated further.

No description available.

No description available.

AbstractDenna uppsats handlar om att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utreds på en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartläggningarna på elever med misstänkt dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsområde som speciallärare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar på att tillängliga diagnosverktyg på undersökt skola inte är anpassade för att kunna säkerställa en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmål än svenska.

Denna kunskapsöversikt tar del av 8 utvalda källor för att ta reda på vad forskningen säger om de olika didaktiska metoder som används för att arbeta förebyggande mot dyslexi samt inkludera eleverna i samhällskunskapsundervisning. Resultatet av kunskapsöversikten är att genom att arbeta förebyggande med olika didaktiska metoder samt digitala hjälpmedel mot de läs och skrivsvårigheter som dyslektiker besitter, kan man motverka att elever som ligger i riskzonen för dessa läs och skrivsvårigheter utvecklar dessa förmågor, samt att elever som redan har läs och skrivsvårigheter med hjälp av de olika metoder denna kunskapsöversikten tar del av avsevärt kan förbättra sina förmågor gällande läs och skrivförståelse. Något som många källor hade gemensamt under denna studie, var att oavsett vilka didaktiska val man som lärare gör för att främja elevers läs och skrivförståelse eller vilka metoder man använder sig av för att inkludera dessa elever i ordinarie undervisning blir resultaten bättre desto tidigare man börjar.

Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.