No description available.

This study is an attempt to examine the information needs and use in everyday tasks inthe work environment of community health nurses. The purpose of this paper is double toexamine the information need and use of the community health nurses and to test and validatea method and a theory for the studying of information need and use in workers everydaytasks adapted from Byström and Järvelin (1995). Most of the data were collected throughdiaries kept by the informants in close relationship to the problem situations and were analysedqualitatively. Furthermore a literature survey was made in nursing infomatics and informationscience and it showed that there is no absolute common ground between the disciplinesin the way they use the information concept.The theory and method were validated in a broad outline and were very useful in the study ofcommunity health nurses' information needs and use. The study also shows that the contextof community health nurses plays an important role in the nurses information behaviour.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem. Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör. Informanterna har inga formella riktlinjer utan känsloreglerna förhandlas istället fram dels kollegor emellan, dels gentemot låntagarna och professionella normer. Dessa förhandlingar sker utifrån såväl en marknadsmodell som bibliotekets offentliga och sociala roll. Marknadsmodellen kan leda till att låntagaren kan kräva mer, såväl social stimulans som att flörtande från kvinnliga bibliotekarier ska ingå i servicen. Det sistnämnda är dock inget som biblioteket kräver, det enda iscensättande av kön som erbjuds inom servicerollen är viss homosocialitet. Det är främst känsloarbete av typen som Hochschild tror att kvinnor fått med sig som krävs av samtliga bibliotekarier, såsom relationshantering och att se andras behov. Bibliotekarierna praktiserar såväl ytligt som djupt agerande. Det som upplevs negativt är främst känsloarbetet att behöva trycka undan känslor eller åsikter och ett misslyckande ses som en personlig brist. Ett ökat ytligt agerande verkar komma med yrkeserfarenheten för att skydda sig. Bibliotekarierna säger sig vara noga med gränsen mellan yrkesroll och privat jag, samtidigt kan de bli svåra att hålla isär. Lojalitet till biblioteket och ett stort intresse för arbetsuppgifterna bäddar för sammansmältning genom performativa handlingar.

Studien har för avsikt att undersöka äldres känslor inför användning av digitala nyhetsmedier samt hur en interaktionsdesigner kan arbeta proaktivt för delaktighet i samhällsdebatten, när fysisk nyhetsdistribution fasas ut och digital distribution är det som kvarstår. En utgångspunkt i studien är att äldre individer ofta besitter förmågan att använda digitala medier, men har låg motivation. För att utforska mer kring detta används Foggs beteendemodell (2009) och dess tre beståndsdelar för förändring av ett beteende - förmåga, motivation och triggers. Modellen är utformad för att ringa in mönster, attityder och beteenden i digitala miljöer. Datainsamling i studien sker genom strukturerade dagböcker, vilka genomförs som en kvalitativ metod under en längre tidsperiod. Dagböckerna bygger på uppgifter som ska genomföras i den digitala nyhetsaggregatorn Omni (2022). Respondenterna för dagböckerna är sex till antalet och är individer i 60-årsåldern som har en smartphone och tar del av nyheter regelbundet. Resultat från dagböckerna visar att alla tre beståndsdelar i Foggs beteendemodell (2009) är betydande, men att det främst är triggers som är avgörande för en beteendeförändring. Det framkommer även att tidigare erfarenheter, förväntningar samt pragmatiska och hedoniska aspekter har betydelse. Avslutningsvis presenterar studien förslag på hur en interaktionsdesigner kan arbeta för att involvera äldre individer i en digital nyhetsdistribution, för att i en förlängning minska klyftor mellan generationer samt bevara medborgarnas rättigheter att ta del av samhällsinformation. / This study aims to examine older people's feelings about using digital news media and how an interaction designer can work proactively for older people’s participation in the public debate, when physical news distribution is phased out and digital distribution is what remains. A starting point of the study is that older individuals often possess the ability to use digital media, but have low motivation. To explore more about this, the study uses Fogg's behavior model (2009), which contains three components of changing a behavior - ability, motivation and triggers. The model is designed to capture patterns, attitudes and behaviors in digital environments. Data collection in the study takes place through structured user diaries, which are implemented as a qualitative method through a longer period of time. The user diaries are based on tasks to be performed in the digital news aggregator Omni (2022). The number of respondents for the diary is six and they are individuals in their 60s who have a smartphone and receive news regularly. Results from the diaries show that all three components of Fogg's behavior model (2009) are significant, but it is primarily triggers that are crucial for a behavioral change. It also appears that previous experiences, expectations and pragmatic and hedonic aspects are of importance. Finally, the study presents suggestions on how an interaction designer can work to involve older individuals in digital news distribution, in order to reduce gaps between generations and protect citizens' rights to access civic information.

This essay examines the final part of the life of former volunteer foreign legionary Sven Blom, and is part of a project which started in 2017 with my first essay: Red Trousers and Watery Mud. : Sven Blom’s Experience of the First World War: a Case-study, which explores the Swedish volunteer Sven Bloms’ experience of the First World War in the French foreign legion. My second essay: Dear Mr. Blom: Swedish Voices from the Western Front (2019), widens the scope to the other Swedish volunteers which served in the French foreign legion through their letters sent to Sven.In this final essay, I examine Sven Bloms life after the war through the source material in his archive. The overarching question posed to the material is: How does Sven Bloms thoughts, literary texts, letters and life compare and connect with the mentality and discourses present in France and Paris after Sven’s involvement in the First World War? Based on the use of Microhistorical theory, several parts of Sven’s life are examined in order to answer the large question through the small life that was Sven’s: How did he lead his life to his death in 1931, and what part did he play in the social circles which he took part in? How did he remember his fallen comrades and the war which claimed their lives? And how does his own writings, letters and diaries reflect on his view on life, and the war? Through the obituaries of Sven Blom, how is he remembered by his friends? And how does previously unexplored source material about Sven Bloms early life and demobilization help explain his agency?Through Sven Bloms eyes we are given a window into a postwar France and Paris torn by war and filled with a desire for life, having experienced want and death. Sven lived through these “Les années folles”, “the roaring twenties” of French society. Through Sven we are given access to the French process of healing, and through his experiences and thoughts, shared by many, he gives an account of a nation, a city and a people moving forward.