Det utförs ca 2 250 amputationer i Sverige årligen, dock är ej amputation av tå eller genom foten inräknat i den siffran. Att genomgå en amputation medför en betydande funktionsnedsättning som inte bara påverkar rörelseförmågan och aktiviteter i det dagliga livet utan även den psykosociala anpassningen, kroppsuppfattning och sociala relationer. Att genomgå amputation är inte smärtfritt och kan komma med kvarvarande smärta i nedre extremiteterna. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha genomgått en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar analyserade utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrån perspektiv och manifest ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra slutkategorier; att ha svårt att acceptera att inte kunna leva som tidigare, att känna sig annorlunda och möta svårigheter i vardagen, att vilja vara oberoende men samtidigt vilja få stöd och att det går att leva ett bra liv trots amputation. Slutsats: Resultatet visar vikten av att som vårdpersonal arbeta personcentrerat och att inte glömma bort att stötta även emotionella behov. Den sexuella hälsan efter amputation upplevdes viktig att få prata om men vårdpersonal behöver bli bättre på att lyfta ämnet. Att få möta och prata med andra som också genomgått amputation av nedre extremitet väckte tankar om hinder samt möjligheter och detta upplevdes stöttande och uppmuntrande.

Lindkvist, R & Persson, E. Att leva med reumatoid artrit och dess påverkan på dagligt liv. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: reumatoid artrit, som förkortas RA, är en kronisk och inflammatorisk ledsjukdom. Sjukdomen som också kallas för ledgångsreumatism angriper de perifera lederna i kroppen. De mest berörda områdena i kroppen är lederna i händer och fötter men sjukdomen kan även yttra sig extraartikulärt vilket innebär att andra system och vävnader kan angripas av RA. En vanlig följdsjukdom till RA är kardiovaskulära sjukdomar som exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Utan läkemedelsbehandling kan RA även leda till ledförstörelse. Sjuksköterskans uppgift i farmakologisk behandling är att dämpa smärtan och inflammationen enligt ordination. Personcentrerad omvårdnad där samspel mellan patient, sjuksköterska och andra personer som är viktiga i patientens liv är grundläggande i beslutfattande av vård. Modellen dagligt liv <--> funktionellt hälsotillstånd av Carnevali finns som ett stöd för sjuksköterskan att identifiera omvårdnadsproblem och fastställa behov och resurser till individen för att bibehålla livskvalitet i det dagliga livet. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med RA upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metod: litteraturstudien är skriven i kvalitativ ansats. Totalt valdes 11 artiklar efter relevans bedömningen. De 11 artiklarna gick vidare till kvalitetsbedömning som granskades av författarna som var oberoende av varandra. Resultat: Tre teman framgick efter författarnas tolkning av artiklarnas resultat. De tre teman som svarade på litteraturstudien syfte var: Fysisk påverkan på dagligt liv, psykisk påverkan på dagligt liv och social påverkan på dagligt liv. Konklusion: Det dagliga livet med RA påverkas av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Dessa tre teman integrerar med varandra och bildar en helhet som påverkar individen som lever med RA i varierande grad. Nyckelord: dagligt liv, kvalitativ litteraturstudie, omvårdnad, påverkan, reumatoid artrit. / Lindkvist, R & Persson, E. Living with rheumatoid arthritis and the impact on daily life. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: rheumatoid arthritis, abbreviated in RA, is a chronic and inflammatory joint disease. The disease, also called arthritis, attacks the peripheral joints of the body. The most affected areas of the body are the joints of the hands and feet but the disease can also manifest extra articular, which means that other systems and tissues can be attacked by RA. Cardiovascular diseases such as stroke and myocardial infarction are more common when you have RA. Without drug treatment RA can also lead to joint destruction. As a nurse, the pharmacological treatment is important and alleviate the pain and inflammatory as prescribed. Interaction between patient, nurse and other related people is fundamental in making common decisions in care, also called person-centered care. The model daily life <--> functional health status, of Carnevali, works as a support for the nurse to identify problems in nursing and determine needs and resources for the individual to maintain quality in daily life. Purpose: to investigate the experiences of people living with RA and the impact on daily life. Method: the literature review was written with a qualitative approach. A total of 11 articles were selected to the result and were qualified by two independent reviewers. Result: Three different themes were discovered of the articles results. The themes that answered the purpose of the literature review were: Physical impact on daily life, psychological impact on daily life and social impact on daily life. Conclusion: RAs impact on daily life has physical, psychological and social aspects. These three themes integrate with each other and result in a entirety which affects each individual with RA to a varying degree. Keywords: daily life, impact, nursing care, rheumatoid arthritis, qualitative literature review.

Bakgrund: Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de vanligaste förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna (IBD), vilka är kroniska och går i skov. Sjukdomarna är mest utbredda i västvärlden, drabbar främst yngre människor samt har en ökande incidens. Symtombilden för sjukdomarna är mångfasetterad och består företrädesvis av diarré, buksmärta, trötthet och viktminskning. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av hur det är att leva med IBD i det dagliga livet. Metod: En systematisk litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier och fem subkategorier uppenbarades; upplevelse av emotionell påverkan (upplevelse av förändrad kroppsbild, en känsla att inte bli betrodd, medicinens emotionella påverkan), upplevelse av social påverkan (påverkan på familj- och arbetsliv och socialt obehag i samband med elimination), upplevelse av fysisk påverkan samt upplevelse av att tvingas förändra livet. Konklusion: IBD visade sig lämna avtryck på det dagliga livet i flera avseenden, då det synliggjordes att hela människan berördes. Det framkom att individen upplevde att sjukdomen förknippades med skam och pinsamhet samt att det rådde en bristande förståelse hos utomstående. / Background: Ulcerative colitis and Crohn´s disease are the most common inflammatory bowel diseases, which are chronic with relapses. The diseases mainly occur in the Westerns world, mostly affect younger people and are increasing. The symptoms are multifaceted and consist of diarrhea, abdominal pain, fatigue and weight loss. Aim: The purpose was to illuminate the experience of living with IBD in daily life. Method: A systematic literature review based on ten qualitative scientific articles. Results: Four main categories and five subcategories arose; experience of emotional impact (experience of changed body image, a feeling of not being trusted, the emotional impact of the medicine), experience of social impact (influence on family and work life, social discomfort in case of elimination), experience of physical impact and experience of being forced to change life. Conclusion: IBD turned out to affect daily life in several aspects, it appeared that the whole human being was concerned. It emerged that the individual experienced that the disease was associated with shame and embarrassment and a lack of understanding among third party was found.

Bakgrund: I Sverige är cirka 1-2% av befolkningen drabbade av kronisk hjärtsvikt. Hjärtsvikt är idag, bland personer över 65 år, den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning och mortaliteten är hög. Den årliga mortaliteten vid svår hjärtsvikt beräknas till cirka 40-50%. Hjärtsviktspatienterna vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på olika vårdinstanser. För att kunna ge bra omvårdnad krävs en förståelse för patienternas upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur vuxna patienter med kronisk hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser, alla med inriktning på omvårdnad. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: Fysisk påverkan; Psykisk påverkan; Social påverkan och Att utveckla strategier. Konklusion: För att sjuksköterskan ska kunna ge bästa möjliga individanpassade vård krävs en förståelse för patientens upplevelse av sitt dagliga liv med hjärtsvikt. Andfåddhet och trötthet påverkade i stor grad patienternas dagliga liv. Dessutom påverkades de både psykiskt och socialt av sin sjukdom. Resultatet visade också att deltagarna utvecklade fysiska och psykiska strategier för att kunna anpassa sig till det nya livet med hjärtsvikt samt att deras spiritualitet hjälpte dem hantera livet med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att sjuksköterskan förstår patientens upplevelse för att kunna tillgodose patientens alla behov. / Background: In Sweden about 1-2 % of the population suffers from chronic heart failure. Heart failure is today the most common cause for hospitalization among people over 65 years and it has a high mortality rate. The annual mortality rate for severe heart failure is estimated to be about 40-50%. The heart failure patients are cared for in many different types of wards, which means that the nurse might encounter these patients at various health care facilities. In order to provide good nursing care, an understanding of patients' experiences of living with heart failure is required.Aim: The purpose of the study was to describe how adult patients with chronic heart failure experience their daily lives.Method: A literature review based on 12 scientific articles with qualitative study design. The articles were located using three different databases, all focusing on nursing. The articles were analyzed with content analysis. Result: Four main categories and 12 subcategories where identified. The main categories were: Physical impact; Psychological impact; Social impact and Developing strategies. Conclusion: In order for the nurse to provide the best possible individualized care, an understanding of the patients experience of their daily life with heart failure is required. Shortness of breath and fatigue greatly affected patients daily lives. In addition, they were mentally and socially affected by their illness. The results also showed that participants developed physical and mental strategies to adapt to the new life with heart failure, their spirituality also helped in coping with their new life with heart failure. It is very important that the nurse understands the patients experience in order to meet the patients every need.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur det dagliga livet upplevdes av personer som genomgått en stroke. Årligen insjuknar 25 000 personer i stroke och det är en av de vanligaste sjukdomarna som kräver rikligt med resurser av vården samt samhället. Stroke är även en vanlig orsak till funktionsnedsättning och död. Designen för arbetet är en litteraturstudie som grundades på kvalitativa artiklar. Databaser som användes var PubMed, CINAHL och PsycInfo. De funna artiklarna kvalitetsgranskades vilket slutligen resulterade i tio artiklar. En tematisk analys och sammanställning genomfördes. Artiklar bearbetades till ett resultat som sammanlagt innefattade 137 deltagare. De framkomna teman i resultaten var: Stroke medförde olika funktionsnedsättningar, vardagslivet påverkades efter stroke och utmanande att återgå till och utföra arbete efter stroke. Det framkom av deltagarna att en stroke innebar fysiska förändringar som upplevdes som hinder i vardagen likväl som den kognitiva påverkan visade sig vara ett vanligt problem. Strategier beskrevs som ett verktyg av en del personer för att hantera de uppkomna komplikationerna. Det sociala nätverket visade sig ha stor betydelse likväl som stödet från även sjukvården och samhället generellt. Det framkom att personernas inställning hade koppling till deras upplevda välmående. Det visade sig även att arbete för många var svårt eller omöjligt att återgå till, men var fortfarande en motiverande och viktig faktor i livet. Slutsatsen visade att primärprevention inom sjukvården kunde vara den insats som sänkte arbetslösheten och bidrog till ökad folkhälsa. Inställningen hos de drabbade var av vikt för att hjälpa individen acceptera sin nya funktionsnivå och för att tänka framgångsrikt vilket kunde bidra till ökad livskvalité. Stödet från sjukvården kunde stärka tryggheten som i sin tur ökade framgång och livskvalité, därav ses kontinuerlig kontakt med sjukvårdspersonal som viktigt. / The aim of this literature study was to investigate how daily life was experienced by people who had suffered a stroke. Every year 25,000 people suffer a stroke and it’s one of the most common illnesses that require plenty of resources from the healthcare and society. Stroke is also a common cause of disability and death. The method was a literature review based on qualitative articles. PubMed, CINAHL and PsycInfo were used for the data collection. The articles found were then assessed for quality which gave ten articles. A thematic analysis and compilation where made. The articles were processed to a result and the papers included together totally 137 participants. Themes that emerged in the results were: Stroke caused a various of disabilities, the everyday life was affected by stroke and a challenge to return to and perform work after stroke. Participants found that stroke involved physical changes that were perceived as obstacles in everyday life and a cognitive impact proved to be a common problem. Strategies were shown to cope with the arise complications. The social network proved to be of great importance, as well as the support of health service and society in general. Attitudes emerged of the participants revealed a connection to their perceived wellbeing. Returning to work for many was difficult or impossible although it was still a motivational factor. The conclusion showed that primary prevention in healthcare could contribute to a lower unemployment and an increased public health. Attitudes of those affected were of an importance to help the individuals accept their new function and think successfully and could contribute to increase a quality of life and a progress to success. The support from the healthcare system could also strengthen the feeling of security, which in turn increased the success and quality of life, hence continuous contact with healthcare professionals is considered an important factor.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Europa, där hjärtinfarkt bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, hela 49 procent. Dödligheten i hjärtinfarkt har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet. Många upplever dock att de inte får tillräckligt med information och stöd för att kunna hantera sitt nya liv efter och vet inte hur de ska genomföra sina livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer och somatiska symtom är ytterligare riskfaktorer för att insjukna i en hjärtinfarkt och har även visat sig påverka prognosen efteråt, där dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier med underkategorier; Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt, Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt och Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter hjärtinfarkt. Konklusion: Aspekter som brist på information, hälsa och social stöttning kunde verka hämmande men även främjande för återhämtningen efter hjärtinfarkt, varpå psykisk och fysisk ohälsa i form av stress, extrem trötthet och oro var de mest framträdande. Kvinnor upplever sig begränsade och fysiskt påverkade men känner sig ändå tacksamma över att ha överlevt. Stöd ifrån familj, vänner, partners och sjukvård är det som anses viktigast för både återhämtning och dagligt liv. / Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death in Europe, where myocardial infarction contributes to the highest mortality rate in women, 49 percent. However, the mortality rate of myocardial infarction has rapidly declined in the recent decade, but at the same time, the onset of myocardial infarction has had a national increase among lowskilled middleaged women; 35-44 years. Two-thirds of all myocardial infarctions could have been prevented by more healthy lifestyle habits regarding tobacco, diet and physical activity. Many people find that they don´t get enough information and support to be able to handle their new life after and don´t know how to implement their lifestyle changes. Psychosocial factors and somatic symptoms are additional risk factors for the onset of a myocardial infarction and have also been shown to affect the prognosis afterwards, where poor support provides increased risks for new cardiological problems, a risk that is especially demonstrated in women. Purpose: The aim is to compile previous research that highlights how women experience their everyday life after a myocardial infarction. Method: A systematic literature study based on ten scientific articles, with qualitative study design. Findings: The findings resulted in four categories with subcategories; View to life and health post-myocardial infarction, Lifestyle changes post-myocardial infarction, The importance of social assistance post-myocardial infarction and The healthcare impact on the post-myocardial infarction recovery. Conclusion: Aspects such as lack of information, health and social support could inhibit the promotion of post-myocardial recovery, whereupon mental and physical illness in terms of stress, fatigue and anxiety were the most prominent. Women experience themselves limited and physically affected, yet they feel grateful for surviving. Support from family, friends, partners and healthcare is what is considered most important for both recovery and daily life.

Bakgrund: I Sverige blir varje år ca 500 personer diagnosticerade med Crohns sjukdom och anledningen till varför man drabbas av denna sjukdom är ännu okänd. Sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar och är vanligast förekommande i industrialiserade länder med västerländsk livsstil. Patienter med Crohns sjukdom förekommer inom alla vårdavdelningar och vårdenheter, vilket innebär att den grundutbildade sjuksköterskan många gånger kan komma att stöta på dessa i arbetslivet. För att dessa patienter ska kunna få en bra omvårdnad krävs det att det finns en förståelse för hur upplevelserna av att leva med sjukdomen kan vara.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet vid Crohns sjukdom.Metod: Litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ studiedesign hämtade från två databaser inriktade på omvårdnad. Med hjälp av metoden innehållsanalys analyserades artiklarna.Resultat: Fyra huvudkategorier och sju underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: Begränsningar, Psykisk påverkan, Hantering och coping och Bristande stöd och information.Konklusion: Crohns sjukdom påverkade patienterna både psykiskt och socialt i det dagliga livet. Det visade sig vara en sjukdom som krävde mycket planering inför aktiviteter och påverkade patienternas självbild och sociala relationer. Resultatet visade också att de som accepterade sin sjukdom hade en mer positiv inställning till livet och var öppnare för att lära sig mer om sjukdomen än de som hade svårt att acceptera sin diagnos. Många patienter med Crohns upplevde att de inte fick tillräckligt med information från vården och önskade mer information om hur de skulle hantera sin sjukdom i vardagen. För att som sjuksköterska kunna ge rätt vård krävs det att hen har en förståelse för hur patienter med Crohns sjukdom upplever det dagliga livet. / Background: Approximately 500 people in Sweden gets diagnosed with Crohn’s disease every year and the reason why people get this disease is still unknown. The disease can affect people at all ages and is most common in industrialized countries with a western lifestyle. Patients with Crohn’s disease are found at all wards and care units, which means that the nurse many times might encounter these patients at work. To be able to give good care to these patients it is required to have understanding for how the experience of living with the disease can be.Aim: The aim with this study was to illuminate patients’ experience of daily life with Crohn’s disease.Method: A literature review based on eleven articles with qualitative study design retrieved from two databases focused on nursing. The articles were analyzed with the help of content analysis method. Result: Four main categories and seven subcategories were identified. The main categories were: Limitations, Psychological impact, Management and coping and Lack of support and information. Conclusion: Crohn’s disease affected the patients both mentally and social in their daily life. It turned out to be a disease that required much planning before activities and affected the patients’ self-image and social relationships. The result also showed that the patients that accepted their disease had a more positive attitude to life and were more open to learn more about the disease than those who had it hard to accept their diagnosis. Many patients with Crohn’s disease experienced that they did not get enough information from the healthcare units and wanted more information about managing their disease in daily life. To be able to give the right care as a nurse you have to have understanding för how patients with Crohn’s disease experience their daily life.

Personer med hjärntumör lever med fysiska, kognitiva och neurologiska symtom beroende på tumörens lokalisation, de lever med osäkra prognoser och oro för framtiden och deras anhöriga. Genom att anta ett holistiskt perspektiv kan sjuksköterskan värna om personens behov och erbjuda stödjande resurser. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur vuxna personer med hjärntumör upplever dagligt liv. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. I studiens resultat framkom att personer upplever begränsningar i vardagen till följd av sina symtom, att de upplever en förändrad psykosocial situation, att de har ett stort behov av information, men även att de har ett inneboende hopp och använder sig av copingstrategier. Sjuksköterskan bör se individen bakom sjukdomen, och uppmärksamma hens behov och önskningar. Informationen bör vara individuellt anpassad efter personens kognitiva förmågor och kommunikation med de anhöriga bör främjas. Sjuksköterskan bör ge emotionellt stöd och på så sätt stödja personen i att acceptera sin livssituation samt finna styrka och hopp. Mer forskning om personer med hjärntumör i arbetsför ålder krävs såsom hur de upplever möjligheten att få information om de långsiktiga konsekvenserna när de återgått till dagligt liv efter behandling. / Persons with brain tumor lives with physical, cognitive and neurological symptoms depending on where the tumor is located, they live with unsure prognosis and anxiety about the future and their relatives. The nurse can protect the needs of the person and offer supporting resources by adopting a holistic approach. The aim of the study was to illustrate how adults with brain tumors experience daily life. The study was conducted as a general literature study. The result of the study illustrates persons experiencing limitations in daily life activities, a changed psychosocial situation, a need for information but also an intrinsic hope and strategies to cope. The nurse should see the individual behind the disease and pay attention to their needs and desires. The information given should be individually customized to the persons cognitive abilities and the communication with their relatives should be promoted. The nurse should give the person emotionally support and by that support the person in accepting their new way of living life and to feel strength and hope. More research about persons with brain tumor in working age is needed, such as how they experience the possibility to recieve information about the long-term consequences when they returned to daily life after treatment.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2)är en av den vanligaste sjukdomarna och den ökar mer och mer på grund av ohälsosam livsstil. Faktorer som höjer risken för att utveckla DMT2 är livstillfaktorer som till exempel tobak, minskad fysisk aktivitet, stillasittande liv, matvanor och fetma. Sjukdomen behandlas med hälsosam kost, fysisk aktivitet och medicinering. Syftet: Syftet med studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med DTM2. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande design som bygger på 13 kvalitativa artiklar. Resultat: personerna upplever en psykologisk påverkan som visar sig som oro, rädsla, nedstämdhet och oro över framtiden. Personerna upplever också olika sociala begränsningar. Egenvården som främst består av medicinering, kost och fysisk aktivitet upplevs som mycket viktig. Kunskap och stöd av närstående och vårdpersonalen upplevs som viktig. Slutsats: Personer med DMT2 känner sig nedstämda och upplever oro. Genom att få stöd från närstående och vårdpersonal underlättas personernas självhantering av sjukdomen. Personerna upplever att umgänget med andra personer minskas på grund av sociala begränsningar. Olika copingstrategier samt egenvård spela stor roll för personer med diabetes typ 2. Mer kunskap inom området vore önskvärt för att ge ett adekvat bemötande. Nyckelord: diabetes mellitus typ 2, dagligt liv, upplevelser.

ADL-taxonomin är ett etablerat instrument inom arbetsterapi för att beskriva och utvärdera förmågan att klara aktiviteter i dagligt liv. Instrumentet används både kliniskt verksamhet och i forskning. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga hur ADL-taxonomin har beskrivits och använts i forskningsartiklar de senaste 10 åren. Sökningar utfördes i CINAHL och PubMed vilket genererade 41 artiklar. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod 13 av artiklarna. Resultatet visade att ADL-taxonomin i dessa studier har använts för att kartlägga ADL, utvärdera interventioner och utforska samband/relationer till annat än ADL, samt att förändringar i ADL-taxonomin genomförts i 11 av studierna, i form av tillägg av aktiviteter och numeriska skalor. En standardiserad numerisk skala och möjligheten till tillägg av aktiviteter bör undersökas i framtida studier för att fastställa validiteten och reliabilitet i studier och klinisk verksamhet. Det finns behov av fortsatt utveckling och forskning av ADL-taxonomin för att vidareutveckla instrument inom både den arbetsterapeutiska kliniska verksamheten och forskning.