Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs. Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda. Anfallsfrekvensen påverkar familjebildning negativt och de personer som står på medicinering med antiepileptika har löper risk att vara arbetslösa. Känslor som upplevs i samband med sjuk-domen är bland annat skuld, skam, sorg, oro. De som har epilepsi kan se på sin sjukdom på olika sätt, några av dessa är; en fysisk sjukdom, ett handikapp, ett straff, en mental sjukdom med mera. För att öka samhällets kunskap om epilepsi är information av nö-den. Sjuksköterskan kan fungera som ett stöd för patienter med epilepsi och höja livskvaliteten genom att se hela patienten, inte bara de fysiska problemen. / Epilepsy is one of the most common neurological disorders, and is due to an electrical overstimulation of neurons in the brain. Living with epilepsy effects many areas of life; physical, psychological, social and emotional aspects are only some of them. The purpose of this study was to describe how quality of life in everyday life is affected by the epilepsy. The study was carried out as a literature review and the result is based on 14 research articles. Two aspects came from the result, social and emotional. They show that people hide their epilepsy from others in fright of being treated different-ly. Seizure frequency is affecting family formation in a negative way and persons under medication of antiepileptic drugs are more likely to be unemployed. Emotions connected to the epilepsy are among other things guilt, shame, sorrow, worry. People with epi-lepsy can view their condition in a number of different ways, some of these are; a physical illness, a punishment, a mental disturbance etcetera. To increase society’s knowledge of epilepsy, information is of the essence. The nurse can act as a support for the patient and increase the quality of life by seeing the whole patient, not just the physical concerns.

BAKGRUND: KOL är en sjukdom som drabbar allt fler personer världen över och anses bli den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det finns inget botemedel mot KOL men genom omfattande omvårdnad kan patienten och anhöriga uppleva välbefinnande trots sjukdomen. Andningssvårigheterna påverkar patientens vardagliga liv och livskvalitet negativt både psykiskt och fysiskt. SYFTE: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan underlätta vid andningssvårigheter för patienter med sjukdomen KOL med utgångspunkt från både patienters önskemål och sjuksköterskors erfarenheter. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på redan vetenskapligt framforskat datamaterial. Datamaterialet inom ämnet som format resultatet begränsades till nio vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ- och kvantitativ karaktär. RESULTAT: Det framstår tre teman; kontinuerligt utbyte av kunskaper, spara på patientens krafter samt ge stöd och trygghet. Kontinuerligt utbyte av kunskaper innebär det kunskapsutbyte som sker mellan patienter och sjuksköterskor i omvårdnaden. Det andra temat beskriver hur patienters andning påverkas genom planering av vardagen och det sista temat visar på de psykiska aspekterna. DISKUSSION: Denna studie visar på vikten av en god relation mellan sjuksköterskor och patienter för att omvårdnaden ska bli av bästa kvalitet. Med en god relation skapas trygghet och tillförlitlighet vilket är det viktigaste för patienter med KOL. / BACKGROUND: COPD is a disease that increasingly affects more patients around the world; by 2020 is it is projected to be the third most common cause of death. There is no cure against COPD. Moreover, difficulty breathing affects the patient’s quality of life physically and mentally. However, with extensive care patients and their relatives can experience wellbeing in spite of the illness. PURPOSE: The aim of this study is to illustrate how nurses can ease the suffering of patients with COPD with a starting point from the patient’s wishes and the nurse’s experience. METHOD: The study was a literature review based on existing researched data material based on nine scientific articles of qualitative and quantitative nature. RESULT: Three themes emerged: the continuously exchange of knowledge; saving the patients strength; and give security and support. The continuously exchange of knowledge refers to knowledge exchange between nurse and patient during the caring process. The second theme describes how the patient’s breathing is affected by the planning of everyday life. The last theme illustrates the mental aspects. CONCLUSION: This study shows a good relationship between patient and nurse is important to create security and support which are the most important things for patients suffering from COPD.

Bakgrund: Risken för att drabbas av depression någon gång i livet är 50 % för kvinnor och 20 % för män. Orsaken till varför en depression utvecklas hos en del människor kan bero på olika faktorer, så som ärftlighet och av olika påfrestningar under uppväxten. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser hos män och kvinnor som lever med depression. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes och baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att depression var något individuellt. Något som var återkommande i studierna var hur upplevelser och faktorer i barndomen kunde ha lett till depression och många personer upplevde ett lidande och en smärta i samband med sin depression. Det visade sig även att personer hanterade sin depression på olika sätt. Diskussion: I diskussionen lades det vikt på tre huvudfynd; att leva upp till höga krav i barndomen, att inte bli förstådd av omgivningen och skillnaden i hur män och kvinnor uttryckte sin depression. Slutsats: Efterhand som depression blir allt vanligare i vårt samhälle är det av vikt för vårdpersonal att få en ökad förståelse för området för att kunna ge en god individanpassad omvårdnad. / Background: The risk of suffering from depression at some point in life is 50% for women and 20% for men. The reason why depression develops in some people may depend on various factors, such as heredity and the various strains while growing up. Aim: The aim was to illuminate the experiences of men and women living with depression. Method: A systematic literature review was conducted and was based on nine scientific papers. Result: It was found that depression was something individually. Something that was recurring in the studies was how the experiences and factors in childhood might have led to depression and many people experienced a suffering and pain associated with their depression. It appeared also that people manage their depression differently. Discussion: The discussion was the emphasis on three key findings, to live up to high demanding in childhood, not to be understood by the environment, and the difference in how men and women expressed their depression. Conclusion: As depression becomes more and more common in our society, it is important that the personnel in healthcare gets a better understanding of the individual to provide good quality personalized care.

Multipel skleros är en sjukdom som påverkar kroppen på många olika sätt både fysiskt och psykiskt. Många unga drabbas och det påverkar hela livssituationen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalité i det dagliga livet hos personer med Multipel skleros. Metoden utgjordes av en litteraturstudie där Polit och Becks (2008) åtta steg har använts. Studien är baserad på 10 kvalitativa och vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom elektronisk sökning i databaserna CINAHL och PubMed. Betydande delar i artiklarnas resultat, som svarade på studiens syfte, markerades för att finna likheter och skillnader, dessa organiserades sedan i huvudkategorier och underkategorier. Resultatet visar att stöd kan upplevas både positivt och negativt och detta påverkar på det sättet livskvaliten. Att ha ett arbete, sociala relationer och känna en känsla av oberoende genom självständighet och kontroll är viktiga faktorer som påverkar livskvaliten.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning som beskriver hur det är att leva med Multipel Skleros (MS). Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och kvalitetsgranskades enligt Högskolan Dalarnas granskningsmall för kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet visade att leva med MS innebar upplevelser av att identiteten och självbilden påverkades och känslor av att inte vilja uppfattas som annorlunda. Det fanns en rädsla över förlorad självständighet och att vara beroende av andra människor. Personer som levde med MS kände en trötthet som gjorde det nödvändigt att planera och prioritera i vardagen för att energin skulle räcka till. Sjukdomens oförutsägbara förlopp ledde till känslor av att leva i en ovisshet som gjorde framtidsplaner svåra. Att leva med sjukdomen kunde även innebära att få ett nytt sätt att se på livet, där små saker uppskattades mer och inte togs för givet. Många levde med ett hopp om förbättring och en andlighet som i många fall blivit starkare. Slutsats: Litteraturöversikten kan ge sjuksköterskan en förståelse för hur det är att leva med MS. Därmed kan bättre förutsättningar skapas för att ge en god omvårdnad till personer med MS utifrån individuella behov.

No description available.

No description available.

Thesis--University of Oklahoma. / Includes bibliographical references (leaves 96-108).

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2003. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 86-97).

This investigation addresses functions/impairments, abilities/disabilities and quality of life (QoL) in a consecutive series of non-hospitalised long-term survivors (2,5-12 years) of subarachnoid heamorrhage (SAH). The investigated parameters of functions/impairments were: motor, language, perceptual and memory functions. Abilities/disabilities studied were: activities of daily living (ADL) including both personal- and instrumental ADL, working and leisure capacities. Quality of life was assessed using a double visual analogue scale. Occurrence of depression was registered using a self-rating scale. A questionnaire focusing motor and language impairments, personal ADL, work and leisure activities was initially mailed to 324 subjects. The vast majority answered the questionnaire. Ten hospitalised subjects could not validly report their functions and abilities and were by that reason excluded. In a follow-up investigation up to 247 long-term non-hospitalised subjects were investigated by a physician and an occupational therapist. A total of 82% had at least one impairment. The majority (73%) had memory impairment and among these subjects equal proportions (about 50%) had impairments of long- and short-term memory. Forty-five percent were perceptually impaired, while motor impairment occurred for 25% and aphasia in 10%. Only a small minority (9%) were, according to self-reports, regarded as being to some extent disabled in personal ADL. The corresponding numbers of disabled in instrumental ADL, leisure and working- capacity were 52%, 48% and 40%. Depression was found in 22% - among whom the majority had minimal or mild depression. Overall QoL was judged to be unchanged or increased in 62% and, therefore, decreased in 38%. As expected impairments to a significant degree caused disabilities. None of the 5 different categories of impairments were associated with mood (depressed/not depressed) and QoL (decreased/not decreased). Occurrence of depression was significantly associated with different aspects of disabilities. In contrast among a series of instrumental ADL-variables, leisure and working capacity, QoL was influenced negatively only by decreased ability to act sociably and, to a minor extent, by depressed mood. Judging from the extent of decreased quality of life, it appears that nearly 40% of all non-hospitalised former victims of SAH have not coped successfully with the impact of the SAH. A follow-up program aiming at optimising the coping process of SAH-victims is, therefore, outlined. / <p>S. 1-58: sammanfattning, s. 59-128: 5 uppsatser</p> / digitalisering@umu