Product Lifecycle Management (PLM) is a way for manufacturing companies to counter the challenge of managing product information through its lifecycle. Change management is often overlooked during PLM implementations. This can lead to project failure and negative consequences for organizations. Additionally, one shortcoming of change management in PLM implementation is not considering individual commitment to change. Therefore, this case study’s purpose was to explore how change management can increase end-user commitment and thereby contribute to improved PLM implementations. This was investigated by performing a qualitative case study of Dassault Systèmes and their PLM implementation project at four different customer organizations: Saab Dynamics, Jaguar Land Rover, Scania, and Ericsson. Sixteen individuals involved in the PLM projects, evenly distributed between Dassault Systèmes’ employees and customer representatives, were interviewed. The collected data was analyzed using a theoretical framework based on change management and commitment. The study identified four key areas of change management for increasing end-user commitment during PLM implementation: (1) vision, (2) top management, (3) training, and (4) individual treatment. An overview of the suggested recommendations within each area is: (1) a specific vision and a sense of urgency should be created and communicated; (2) top management, including the CEO, should be committed to the project and communicate to the end-users; (3) training should be continuous, adapted to the end-users and include other purposes that teaching about the PLM tool; and (4) different end-users should be managed differently and be included in implementation project. These conclusions contribute to the research field of PLM implementation by improving the understanding of how change management can increase the end-users’ commitment in PLM implementation projects. / Product Lifecycle Management (PLM) är ett sätt för tillverkande företag att möta sina utmaningar med att hantera produktinformation genom produktens livscykel. Förändringsledning förbises ofta under PLM-implementationer. Detta kan leda till misslyckade projekt och negativa konsekvenser för organisationer. En ytterligare brist i förändringsledningen inom PLM-implementationer är att inte ta hänsyn till individuellt engagemang till förändring. Därför var den här fallstudiens syfte att utforska hur förändringsledning kan öka slutanvändarnas engagemang och därigenom bidra till förbättrade PLM-implementationer. Detta undersöktes genom att utföra en kvalitativ fallstudie av Dassault Systèmes och deras PLM-implementationsprojekt hos fyra olika kundorganisationer: Saab Dynamics, Jaguar Land Rover, Scania och Ericsson. Sexton individer som var involverade i PLM-projekten, jämnt fördelade mellan Dassault Systèmes-anställda och kundrepresentanter, intervjuades. De insamlade uppgifterna analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på förändringsledning och engagemang. Studien identifierade fyra viktiga områden inom förändringsledning för att öka slutanvändarens engagemang under PLM-implementationer: (1) vision, (2) företagets ledning, (3) utbildning och (4) individuell behandling. En översikt över de föreslagna rekommendationerna inom varje område är: (1) en specifik vision och en känsla av brådska bör skapas och kommuniceras; (2) företagets ledning, inklusive VD:n, bör vara engagerad i projektet och kommunicera till slutanvändarna; (3) utbildningen bör vara kontinuerlig, anpassad till slutanvändarna och inkludera andra syften än att lära ut PLM-verktyget; (4) olika slutanvändare bör hanteras annorlunda och inkluderas i implementationsprojektet. Dessa slutsatser bidrar till forskningen inom PLM-implementationer genom att förbättra förståelsen för hur förändringsledning kan öka slutanvändarnas engagemang i PLM-implementationsprojekt.

L'architecture logicielle est un domaine récent du génie logiciel qui a reçu une attention particulière ces dix dernières années. Les éditeurs de logiciels ont pris conscience qu'une architecture est un facteur critique dans la réussite du développement et facilite la maintenance et l'évolution du logiciel. Elle contribue à la maîtrise des grands logiciels. L'architecture logicielle permet d'améliorer ces aspects grâce à l'étude des structures de haut niveau du logiciel. De nombreuses avancées ont été proposées au niveau de la formalisation par des Langages de Description d'Architecture (ADLs: Architecture Description Languages), du raisonnement et de l'analyse au niveau architectural. Bien que la communauté scientifique ait réalisé des progrès significatifs, les résultats restent essentiellement académiques. Les retombées de ces recherches ont du mal à pénétrer le milieu industriel. Ce rapport de thèse relate notre expérience avec Dassault Systèmes : répondre aux besoins de Dassault Systèmes pour le développement de ses logiciels en utilisant une approche basée sur l'architecture logicielle. Dassault Systèmes est le leader mondial de la Conception Assistée par Ordinateur (CAO) avec son logiciel phare CATIA V5 (~5 MLoc). Pour atteindre cet objectif, nous avons parcouru les principales approches pour la description d'une architecture logicielle et tenté de les appliquer dans notre contexte industriel. Nous expliquerons les difficultés que nous avons rencontrées pour les utiliser et montrerons pourquoi ces approches ne sont pas adaptées pour la maintenance et l'évolution d'un logiciel tel que CATIA V5. Nous décrirons notre démarche basée sur l'analyse des besoins architecturaux des différents acteurs de Dassault Systèmes qui a permis de fournir des solutions concrètes et exploitables. Enfin, nous expliciterons ces besoins architecturaux et présenterons les divers prototypes que nous avons développés pour y répondre.

The purpose of this paper was to investigate the integration between Life Cycle Assessment (LCA) and Computer-Aided Design (CAD). The project has been carried out as a degree project at Karlstad University in the spring of 2023 on behalf of the company TECHNIA. The project was a master's thesis of 22.5 higher education credits for the higher education engineering program in Innovation Technology and Design. The project has been structured to achieve the purpose and goals of the assignment. The work consisted of investigating the capacity and user-friendliness of an integrated LCA and CAD system by using literature as support and investigating and analysing the system and performing case studies. To achieve the purpose and goal, Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE has been used as support. The issue of sustainability today has great weight, and companies increasingly choose sustainable solutions, which is partly due to pressure from external stakeholders. This project highlights the most important trends in sustainability. It is an attractive factor on the market which is relevant for all types of industries. Surveys have also been carried out to map facts about the LCA and CAD integration. Through theoretical investigations, a comprehensive understanding of the integration between LCA and CAD as well as its importance for sustainable development has been highlighted. The case studies carried out were conducted as interviews at two companies, EDAG and Mölnlycke Health Care, where the interviews were crucial in creating an approach to the use of an integrated system. Use of the integrated system then contributed to a deeper understanding of the functions. By combining the methods used, the project was able to meet its goals. The methods generated results describing advantages, disadvantages, practices, tools, and approaches when using integrated LCA and CAD. The conclusion is that an integration between LCA and CAD has many advantages compared to a traditional LCA tool. An integrated system is more efficient and easier to use. / Uppsatsens ändamål var att undersöka integrationen mellan livscykelanalys (LCA) och datorstödd design (CAD). Projektet har genomförts som ett examensarbete vid Karlstads Universitet under våren 2023 på uppdrag av företaget TECHNIA. Projektet som genomfördes var en kandidatuppsats om 22,5 högskolepoäng för programmet högskoleingenjörsprogrammet i Innovationsteknik och Design. Projektet har varit uppbyggt för att uppnå syftet samt målen för uppdraget. Kortfattat gick arbetet ut på att undersöka kapaciteten och användarvänligheten med ett integrerat LCA och CAD system genom att använda litteratur som stöd, undersöka och analysera systemet samt att utföra fallstudier. För att uppnå syftet och målet har Dassault Systèmes 3DEXPERIENCE användes som stöd. Hållbarhetsfrågan i dagens samhälle har stor vikt och företag väljer alltmer hållbara lösningar, som delvis beror på press från externa intressenter. Projektet belyser de viktigaste trenderna inom hållbarhet och att det är en attraktiv faktor på marknaden som är relevant för alla typer av industrier. Undersökningar har också genomförts för att kartlägga fakta om LCA och CAD integrationen. Genom teoretiska undersökningar har omfattande förståelse av integrationen mellan LCA och CAD samt dess betydelse för hållbar utveckling belysts i examensarbetet. Fallstudierna som utfördes gjordes som intervjuer på två företag, EDAG och Mölnlycke Health Care, där intervjuerna var avgörande för att skapa ett tillvägagångssätt för användning av systemet. Användning av det integrerade systemet bidrog sedan till en djupare förståelse för funktionerna. Genom att kombinera de använda metoderna kunde projektet uppfylla sina mål. Metoderna genererade resultat som beskriver fördelar, nackdelar, praxis, verktyg samt tillvägagångssätt vid användning av integrerad LCA och CAD. Slutsatsen är att ett integration mellan LCA och CAD har många fördelar i jämförelse med ett traditionellt LCA-verktyg. Ett integrerat system är mer effektivt och enklare att använda.