This study looks into researchers’ data management and publishing behaviours within archaeology by interviewing researchers in the field and data management and publishing specialists. It takes a socio-cultural perspective, and the aim is to gain an understanding of the elements influencing the decision to publish research data within the field and what the current publishing needs there are for researchers in archaeology. Each informant has an academic background in archaeology and a prominent connection to Uppsala University in Sweden. Special focus is placed on the Digital Scientific Archive (DiVA). Each researcher interviewed for this study was found through publications of primary datasets at DiVA and perceptions of publishing options is considered an element shaping the intentions to publish and the behavioural outcome.Documentation practices and perceptions of data management professionalism has tremendous effect on the outcomes of archaeology and publishing practices, which is closely linked with determining data quality, and are becoming more of a requirement within the field. This study is interested in how archaeological data management and publishing behaviour influence the professional interpretations of human history. The Theory of Planned Behaviour is applied to the study for the purpose of thoroughly examine researchers’ data publishing behaviours. The theory assumes that behavioural intention which is shaped by the beliefs about a certain behaviour, is the strongest factor determining actual behaviour. This assumption is evaluated against the accounts of the study’s informants by means of investigating researchers’ perspectives on data publishing in relation to their actual behaviours around, and experiences of, the publishing process.  This is a two years' masters thesis in Library and information science. / Den här studien undersöker forskares datahanterings- och publiceringsbeteenden inom arkeologi genom att intervjua forskare inom ämnet, samt datahanterings- och publiceringsspecialister. Studien baseras på ett socio-kulturellt perspektiv och syftet är att öka förståelsen för de element som påverkar beslutstagandet att publicera forskningsdata inom arkeologi, samt vilka data publicerings behov som finns idag. Informanterna har en akademisk bakgrund inom arkeologi och en tydlig koppling till Uppsala universitet. Speciellt fokus har lagts på det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Forskarna som valdes ut för undersökningen hittades genom deras publikationer av primärdata på DiVA och uppfattningar kring publikationsmöjligheter bedöms påverka publiceringsintentioner och beteendemönster kopplade till datapublicering.Det sätts allt större krav på dokumenteringspraxis inom fältet och uppfattningar om datahanteringsprofessionalism har stor påverkan på arkeologisk forskning och datapublicering, vilket är nära kopplat till den standard som sätts på datakvalité. Den här studien intresserar sig för hur arkeologisk datahanterings- och publiceringsbeteenden påverkar den professionella tolkningen av människans historiska, och förhistoriska, tider. Teorin ’Theory of Planned Behaviour’ används i studien för att noggrant kunna undersöka forskares datapubliceringsbeteenden. Teorin grundar sig på att intentionen att utföra ett beteende, vilket formas av synen på beteendet, har störst makt i avgörandet av beteendets resultat. Teorin vägs mot informanternas redogörelser genom att deras upplevelser och uppfattningar kring datahanterings- och publiceringsbeteenden inom arkeologi undersöks i relation till deras faktiska beteenden och erfarenheter kring publikationsprocessen.

Data governance reaches across the field of information technology and is increasingly important for big data efforts, regulatory compliance, and ensuring data integrity. The purpose of this qualitative case study was to explore strategies for implementing data governance practices. This study was guided by institutional theory as the conceptual framework. The study's population consisted of informatics specialists from a small hospital, which is also a research institution in the Washington, DC, metropolitan area. This study's data collection included semi structured, in-depth individual interviews (n = 10), focus groups (n = 3), and the analysis of organizational documents (n = 19). By using methodological triangulation and by member checking with interviewees and focus group members, efforts were taken to increase the validity of this study's findings. Through thematic analysis, 5 major themes emerged from the study: structured oversight with committees and boards, effective and strategic communications, compliance with regulations, obtaining stakeholder buy-in, and benchmarking and standardization. The results of this study may benefit informatics specialists to better strategize future implementations of data governance and information management practices. By implementing effective data governance practices, organizations will be able to successfully manage and govern their data. These findings may contribute to social change by ensuring better protection of protected health information and personally identifiable information.

No description available.

Masterdata är viktigt för företag att ha kontroll över, vilket underlättas med masterdatahantering. Masterdata används i hela företaget vilket gör det komplext att hantera och kräver struktur samt en gemensam bild. Med de tekniska möjligheter som finns idag kan dessa hjälpa till att bibehålla god masterdatakvalitet. För att det ska ske behöver dessa teknologier även integreras i systemen. Syftet med studien är därför att bidra till utvecklingen av masterdatahantering. Detta sker genom att applicera ett befintligt ramverk på ett fallföretag för att undersöka om tekniska utvecklingsmöjligheter kan identifieras. Vid applicering av ett befintligt ramverk undersöks även vilka faktorer som påverkar hur ett större företags masterdatahantering beskrivs. För att möjliggöra masterdatahantering finns olika ramverk tillgängliga. The Seven Building Blocks of MDM (Radcliffe, 2007) är ett av flera och i denna studie appliceras det på fallföretaget för att sammanställa empiri utifrån ramverket. I studien framkommer det att The Seven Building Blocks of MDM är övergripande och omfattar de delar som andra ramverk inom litteraturen tar upp. Genom att applicera ramverket framkom ett behov av ytterligare teknologisk infrastruktur hos fallföretaget. Med hjälp av litteratur utöver det befintliga ramverket upptäcktes det att en masterdataplattform skulle kunna bidra till utvecklingen av masterdatahanteringen. Att avgöra vilka konkreta tekniska möjligheter som finns enbart genom ramverket visade studien var svårt. Studiens slutsats är att det är svårt att identifiera vilka konkreta tekniska utvecklingsmöjligheter som finns för ett större företag med enbart The Seven Building Blocks of MDM som grund.

Today’s technology companies have large amounts of streamed data flowing through their distributed systems in real time. In order to optimise and understand the effectiveness of their systems, they need to measure and analyse the data without disturbances in business flows. One way of doing this is to make use of Event Stream Processing (ESP). As more detailed insights are constantly requested, faster and more reliable real time processing is needed. The question is, if and how such a solution would affect the pre-existing systems performance and capabilities and how it could be implemented. This thesis develops an ESP system and compares different ways of solving the stated issue by comparing architectures, network protocols and data management methods. The system is then tested, analysed and compared to today’s commercially available software with the purpose of investigating how real-time event streams can be analysed and utilised in distributed systems. / Dagens teknikföretag har enorma mängder data som flödar i realtid genom distribuerade system. För att optimera och förstå effektiviteten av systemen behövs ett system för att analysera data utan att påverka pågående affärsflöden. Ett sätt att göra detta är genom processning av eventströmmar (ESP). Då mer detaljerade insikter ständigt efterfrågas, behövs snabbare och mer tillförlitlig realtidsprocessering. Frågan är hur en sådan lösning skulle påverka de existerande systemens prestanda och hur den kan implementeras. Denna uppsats visar utvecklingen av ett ESP system och jämför olika sätt att lösa det angivna problemet genom att jämföra arkitekturer, nätverksprotokoll och datahanteringsmetoder. Systemets prestanda har sedan testats, analyserats och jämförts med dagens existerande kommersiella program i syfta att undersöka hur realtidseventströmmar kan analyseras och användas inom distribuerade system.

Since its launch in October 2014, the Competence Center for Scalable Data Services and Solutions (ScaDS) Dresden/Leipzig carries out collaborative research on Big Data methods and their use in challenging data science applications of different domains, leading to both general, and application-specific solutions and services. In this article, we give an overview about the structure of the competence center, its primary goals and research directions. Furthermore, we outline selected research results on scalable data platforms, distributed graph analytics, data augmentation and integration and visual analytics. We also briefly report on planned activities for the second funding period (2018-2021) of the center.

Syfte: Syftet är att identifiera vilka krav som ställs på Företag X produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet idag och i framtiden från kunder, konsumenter och myndigheter, samt hur hanteringen av produktrelaterad masterdata och information på Företag X kan förbättras. Metod: Gemensamt för alla forskningsfrågor är dess kvalitativa forskningsmetod, induktiva ansats, semistrukturerade intervjuer med 11 respondenter och etiska överväganden. Likväl tillämpas ett icke sannolikhetsurval och därigenom ett snöbollsurval genom en kontakt på fallföretaget Företag X, för att intervjua adekvata respondenter. Till forskningsfrågor 1 och 2 antogs en representativ och informationsrik/avslöjande fallstudie baserat på fallföretaget Företag X och vid analys av forskningsfrågorna tillämpades pattern matching. För forskningsfråga 3 användes multipla fallstudier genom skapandet av fyra olika scenarion (fall), där analysen bestod av en komparativ analys och pattern matching. Slutsats: Studien har identifierat flera önskvärda krav från kunder på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet, medan myndigheterna utgör indirekta krav för att skapa en efterfråga på produktinformation och således stödja intressenter att göra välgrundade beslut. Dagens krav speglar sig huvudsakligen av transparens och spårbarhet inom både miljömässig och social hållbarhet. År 2045 utgörs kraven på produktinformation av bevis och certifiering. Kunder, konsumenter och myndigheter ställer utökade krav på biologisk mångfald, lojalitet mot sin befolkning, transparens samt socialt ansvarstagande genom prisgarantier och priser som passar alla plånböcker. Vidare påvisar studien flertal förbättringsåtgärder Företag X kan vidta för att förbättra hanteringen av produktinformation, där tydligare ansvarsområden, kontinuerlig dataunderhåll och kontroll samt tydligare rutiner och policys är några av möjliga förbättringsåtgärder. Studiens bidrag: Fördjupad inblick i vilka krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet möjliggör en ökad förståelse och förenklad prioritering för Företag X och likartade hälsokostföretag. Likväl kan identifierade förbättringsåtgärder för hantering av produktrelaterad masterdata och information bidra till att skapa en förbättrad hantering och en mer stödjande organisation, vilket kan generaliseras till likartade hälsokostföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för vilka krav som ställs på produktinformation utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där förståelsen kan möjliggöra mer samarbete mellan hälsokostföretag och dess intressenter, vilket skapar en bild av samhällets roll i relation till studiens syfte. De framtida krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet kan bidra till organisatoriskt lärande och möjliggöra ett proaktivt agerande hos hälsokostföretag. Nyckelord: Miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, produktinformation, legala krav, önskvärda krav, hälsokostföretag, masterdata, master data management, informationshantering

Today, people are used to having technology as a constant aid. This also sets expectations that information should always be available. This, together with ongoing climate change that has led to more natural disasters, has laid the foundation for the need to change the methodology for how geographical data is collected, compiled and visualized when used for crisis communication. This study explores how authorities, at present, communicate with the public during a crisis and how this can be done in an easier and more comprehensible way, with the help of Geographical Information Systems (GIS). The goal is to present a new way of collecting, compiling and visualizing geographical data in order to communicate, as an authority, with the public during a crisis. This has been done using a case study with focus on wildfires. Therefore, most of the work consisted of the creation of a prototype, CMAP – Crisis Management and Planning, that visualizes fire-related data. The basic work of the prototype consisted of determining what data that exists and is necessary for the information to be complete and easily understood together with how the data is best implemented. The existing data was retrieved online or via a scheduled API request. Eventrelated data, which is often created in connection with the event itself, was given a common structure and an automatic implementation into the prototype using Google Fusion Tables. In the prototype, data was visualized in two interactive map-based sections. These sections focused on providing the user with the information that might be needed if one fears that they are within an affected location or providing the user with general preparatory information in different counties. Finally, a non-map-based section was created that allowed the public to help authorities and each other via crowdsource data. This was collected in a digital form which was then directly visualized in the prototype’s map-based sections. The result of this showed, among other things, that automatic data flows are a good alternative for avoiding manual data handling and thus enabling a more frequent update of the data. Furthermore, it also showed the importance of having a common structure for which data to be included and collected in order to create a communication platform. Finally, by visualizing of dynamic polygon data in an interactive environment a development in crisis communication that can benefit the public’s understanding of the situation is achieved. This thesis is limited to the functionality and layout provided by the Google platform, including Google Earth Engine, Google Forms, Google Fusion Tables etc / I dagens samhälle är människan van vid teknik som ett ständigt hjälpmedel. Detta sätter också förväntningar på att information alltid ska vara tillgänglig och uppdaterad. Detta tillsammans med pågående klimatförändringar som lett till fler och svårare naturkatastrofer har lagt grunden till att det finns ett behov av att förändra hur man samlar in, sammanställer och visualiserar geografiska data som används för kommunikation i en krissituation. Denna studie utforskar hur myndigheter, i dagsläget, kommunicerar med allmänheten vid en krissituation och hur detta kan göras på ett enklare och mer givande sätt med hjälp av GIS. Målet är att visa ett nytt sätt att samla in, sammanställa och visualisera geografiska data för att, som myndighet, kommunicera med allmänheten under en kris. Detta har gjorts som i en fallstudie med fokus på skogs- och gräsbränder. Merparten av arbetet bestod därför av framtagande av en prototyp, CMAP – Crisis Management and Planning som visualiserar brandrelaterade data. Grundarbetet till prototypen bestod av att fastställa vilken data som finns och är nödvändig för att informationen skulle bli lättförstådd och komplett samt hur denna bäst implementeras. Den existerande data som implementerades hämtades online eller via ett schemalagt anrop av APIer. Händelserelaterade data skapas ofta i samband med själva händelsen och därför skapades en gemensam struktur och direktimplementation till prototypen för denna data med hjälp av Google Fusion Tables. I prototypen visualiserades data i två interaktiva kartbaserade sektioner. Dessa sektioner fokuserade kring att förse användaren med den information som kan behövas om man befarar att man befinner sig på en drabbad plats eller att förse användaren med allmän förberedande information inom olika län. Slutligen skapades även en icke kartbaserad sektion som möjliggjorde att allmänheten kan hjälpa myndigheter och varandra genom ”crowdsource” data. Denna samlades in i ett digitalt formulär som sedan direkt visualiserades i prototypens kartbaserade delar. Resultatet av detta visade bland annat att automatiska dataflöden är ett bra alternativ för att slippa manuell hantering av data och därmed möjliggöra en mer frekvent uppdatering. Vidare visade det även på vikten av att ha en gemensam struktur för vilken data som ska inkluderas och samlas in för att skapa en kommunikationsplattform. Slutligen är visualisering av dynamiska polygondata i en interaktiv miljö en utveckling av kriskommunikation som kan gynna förståelsen för situationen hos allmänheten. Studien är begränsad till att skapa en plattform baserad på den inbyggda funktionaliteten och designen som erbjuds i Googles plattform, detta inkluderat Google Earth Engine, Google Formulär, Google Fusion Tables etc.

Discrete Events Simulation (DES) is a powerful tool of modeling and analysis used in different disciplines. DES models require data in order to determine the different parameters that drive the simulations. The literature about DES input data management indicates that the preparation of necessary input data is often a highly manual process, which causes inefficiencies, significant time consumption and a negative user experience. The focus of this research investigation is addressing the manual data collection and processing (MDCAP) problem prevalent in DES projects. This research investigation presents an integrated framework to solve the MDCAP problem by classifying the data needed for DES projects into three generic classes. Such classification permits automating and streamlining the preparation of the data, allowing DES modelers to collect, update, visualize, fit, validate, tally and test data in real-time, by performing intuitive actions. In addition to the proposed theoretical framework, this project introduces an innovative user interface that was programmed based on the ideas of the proposed framework. The interface is called DESI, which stands for Discrete Event Simulation Inputs. The proposed integrated framework to automate DES input data preparation was evaluated against benchmark measures presented in the literature in order to show its positive impact in DES input data management. This research investigation demonstrates that the proposed framework, instantiated by the DESI interface, addresses current gaps in the field, reduces the time devoted to input data management within DES projects and advances the state-of-the-art in DES input data management automation.

Data has been recognized as an important resource in the public sector. As a result, the expectations regarding data and its potential use cases have increased. In Sweden, key stakeholders have emphasized the importance of data for data-driven purposes. However, the amount of data collected, stored and analyzed has dramatically increased, which from an organizational perspective presents new demands on how public organizations govern and control their data management. In this study, data governance in the public sector at the municipal level was investigated with the purpose of creating an overview of how data governance occurs within municipalities. The study was divided into two sections, the first phase consisted of interviews with a specific municipality, whereas the second phase consisted of a survey distributed to all 290 Swedish municipalities. The results show that the current approach to data governance presents several challenges in the municipal sector. The results also indicate that the municipal sector may potentially be more focused on information governance rather than data governance and that there may be a lack of knowledge about the distinction between data and information. The findings suggest that the municipal sector lacks the prerequisites for managing data as a valuable and strategic asset, which is a concern given the public sector’s ambitions for data to generate and enhance services for society. / Data har blivit alltmer uppmärksammad som en viktig resurs i den offentliga sektorn. I och med detta har även förhoppningarna om data och dess användningsområden ökat inom sektorn. Bara i Sverige har nyckelaktörer påpekat betydelsen av data för datadrivna ändamål. Emellertid, har mängden data som samlas in, lagras och analyseras ökat, vilket utifrån ett organisatoriskt perspektiv ställer nya krav på hur offentliga organisationer styr och kontroller deras datahantering. Med hänsyn till detta har datastyrning i den offentliga sektorn, mer specifikt på kommunal nivå, undersökts i denna studie med syftet att skapa en överblick över hur datastyrning sker inom kommuner. Studien delades in i två faser, där den första fasen innefattade inledande intervjuer med en specifik kommun, medan den andra fasen innebar en enkätundersökning som distribuerades ut till alla 290 kommuner IT-chefer eller motsvarande. Resultatet visar på att rådande arbetssätt med datastyrning visar på ett antal utmaningar i den kommunala sektorn. Vidare är det möjligt att det råder en kunskapsbrist om skillnaden mellan data och information samt att den kommunala sektorn möjligtvis är mer fokusar på informationsstyrning än datastyrning. Med hänsyn till den offentliga sektorns förhoppningar om data för att skapa och förbättra tjänster för samhället visar resultatet att den kommunala sektorn inte har förutsättningarna att hantera data som en strategisk och värdefull tillgång.