<p>Classification of protein sequence is one of the foundations of bioinformatics, as new proteins are sequenced every day. Each protein sequence represents a protein of a certain family and its function can sometimes be predicted through sequence classification. Today several approaches exist for sequence classification, and in this work pattern approaches are considered. A pattern is an expression, representing a certain protein family, which corresponding protein sequences hopefully match. PROSITE is a pattern collection that well known in the area of bioinformatics and therefore plays an important part in this project together with the MAMA pattern collection. Evaluation of patterns today focus on accuracy, i.e. sensitivity and specificity, but in this thesis information content is also considered. The intended experiment which was about discovering any relationship between accuracy and information content showed that no clear connection was found. This fact led to the conclusion that information content might not be suitable as an evaluation measure when evaluating patterns. The second experiment concerned the fact that sometimes the same sequences are used both during training and testing, which probably gives misleadingly high accuracy values. This fact gave birth to the idea that an independent test set other than the training set reduces accuracy values, which was revealed after a number of tests. Finally the last experiment, which was about creating a new system for evaluating whole pattern collections, is presented with results showing that MAMA performs better than PROSITE according to this system.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att komma fram till olika faktorer som bör beaktas vid elektroniska affärer när det gäller användbarhet. Arbetet visar genom en litteraturstudie och en empirisk studie faktorer som bör beaktas när det gäller användbarhet inför utformningen av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer mellan företag och konsumenter.</p><p>I arbetet redogörs för delar av vad som sägs i litteraturen om elektroniska affärer och användbarhet. Vidare redogörs en empirisk studie av ett befinstlig system för elektronsika affärer i form av nätbutiken Amazon.</p><p>Elektroniska affärer har en vid betydelse. Det största intresset inom detta område ligger i handel mellan företag och konsument över Internet. Det finns en rad för- och nackdelar.</p><p>Ett användbarsystem i detta arbete definieras som ett system som på ett enkelt och effektivt sätt underlättar för användare att läsa en specifik uppgift. I ett anvädbarsystem bör inte användaren vara tvyngen att komma ihåg saker utan denna ska kunna känna igen sakerna istället. Det är via gränssnittetn som en användare kommunicerar med datorn. Konsumentgränssnitt på world wide web (se bilaga 2) är en viktig komponent av elektroniska affärer, men Internetbaserade elektroniska affärer introducerar en del nya frågor och utmaningar som designers måste vara medvetna om Nilsen (2000).</p><p>Många problem vid elektroniska affärer kan läsas på ett enkelt säätt. Hemligheten ligger i att uppmärsamma webbutvecklare på att de ska äga mer uppmärksamhet åt användbarhet vilket resulterar till mer försäljning och ökad inkomst för företag Nielson (2000).</p><p>Resultatet av arbetet visar att riktlinjerna för gränssnittsutformning inte alltid tas i beaktande inför utformning av system som möjliggör Internetbaserade elektroniska affärer. För en god design av en nätbutik räker inte bara tekniska lösningar utan designers måste ha även kunskap om hur kunderna upplever olika situationer när de använder systemt.</p><p>Av resultatet framkom också att experanvändarna finner det svårare att jobba med ett mindre anävndbart gränssnitt medan en icke expertanvädare till en viss del accepterar gränssnittet som det är. En intressant aspekt som framkom under detta arbetet är att den största vikten för det upplevda förtroendet för Amazonsystemet inte ligger i gränssnittet utan i att företaget är etablerat och välkänt. Dessutom bidrar saker såsom att det syns att det är mycket tid nerlagt på sidan, att gränssnittet är snyggt, till att skapa förtroende.</p>

<p>I ett företag finns data utspridd i olika datasystem. För att lättare och snabbare komma åt data bör data finnas samlad på ett ställe d.v.s. ett datalager. Om datalagret ska fungera som ett beslutsstöd för företagsledningen är det viktigt att data håller en hög datakvalitetsnivå så att beslut fattas som gynnar företaget. För att kontrollera datakvalitet kan datakvalitetsverktyg användas. Dessa innehåller funktioner för att lösa olika datakvalitetsproblem. I rapporten behandlas hur datakvalitetsfaktorerna korrekthet, datatypsenlighet, konsistens, lämplighet, integration, kompletthet och inga dubbletter hanteras av datakvalitetsverktyg för datalager. En litteraturstudie har genomförts för att se hur datakvalitetsfaktorerna hanteras samt om behandlingen varierar mellan olika datakvalitetslösningar. Litteraturstudien har också använts för att upptäcka om olikheter och likheter i behandlingen av enskilda datakvalitetsfaktorer har påverkat hur väl faktorerna hanteras i lösningarna. Samtliga lösningar i arbetet innehåller datakvalitetsverktyg som beaktar de utvalda datakvalitetsfaktorerna men använder ibland olika tillvägagångssätt. Skillnader finns i hur väl de olika lösningarna hanterar enskilda datakvalitetsfaktorer</p>

<p>Eftersom webbokningssystem kan ge stora fördelar för feedback och valmöjligheter jämfört med övriga bokningstekniker, är detta ett sätt att boka på som allt fler människor väljer. I de webbokningssystem som existerar idag finns det dock flera brister, dels beroende på att de ser ganska olika ut beroende på vilket företag som står för dem och dels därför att inte alla möjliga funktioner utnyttjas. I detta examensarbete har det därför genom intervjuer och enkäter undersökts hur användarna vill att ett webbokningssystem ska se ut och vilka funktioner som ska finnas. De slutsatser som har arbetats fram är antalet sidor ett webbokningssystem bör vara uppbyggt av samt om och hur olika funktioner bör användas i ett webbokningssystem, och hur dessa i så fall ska se ut. De resultat som framtagits i arbetet ger goda riktlinjer om hur ett webbokningssystem bör se ut och kan användas som en guide för uppbyggnaden av webbokningssystem</p>

<p>Marknaden för datalager har sedan mitten på 1990 talet expanderat kraftigt. Det finns emellertid forskare och utvecklare vid företag som menar att dessa datalager är allt för passiva. Med det menar de att alla uppgifter som är relaterade till analys av data måste göras manuellt. Det finns dock hjälp att få när det gäller detta. Lösningen heter aktiva datalager, dessa datalager har ett så kallat aktivt beteende. Det innebär att de automatiskt kan reagera och handla utifrån olika förutbestämda händelser.</p><p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga om det finns aktivt beteende i dagens datalager som utvecklats av svenska företag, samt vilka förväntningar och erfarenheter som finns kring aktivt beteende i datalager. För att undersöka detta har ett antal intervjuer på olika företag som utvecklar datalager genomförts.</p><p>Undersökningen bygger på de svar som inkommit under intervjueran, där olika områden har belysts. Dessa områden är, används aktivt beteende, orsaker, förväntningar, erfarenheter, kostnader och framtid. Undersökningens resultat visar att det finns svenska företag som utvecklar datalager med aktivt beteende. Undersökningen visar också att åsikterna kring aktivt beteende skiljer sig mellan olika företag som utvecklar datalager.</p>

<p>Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens. Dessa faktorer ryms inom de fem kategorierna organisatoriska, databeroende, tekniska, designmässiga och användarstyrda faktorer.</p>

<p>Otillräcklig hantering av stora datavolymer har tidigare gjort det svårt att omvandla försäljnings- och affärsdata till användbar information för beslutsfattare. På grund av detta har konceptet datalager framkommit. Datalagret ska stödja beslutsfattare genom att ta emot data från opreationella system i organisationer. Ett datalager syftar till att stödja informations- och analysprocesser över tidsperioder. Med hjälp av ett datalager kan organisationer utföra analyser. Söderström (1997) har satt upp analysbehov för organisationer inom olika branscher och genom att utgå från dessa återges en bild av vad organisationer har behov att analysera. Rapportens syfte är att undersöka huruvida dessa analysbehov stämmer överens i dagsläget. Intervjuer med organisaitoner som använder datalager kommer att genomföras för att få fram ett resultat som kan jämföras med Söderström (1997).</p>

<p>Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt. Därmed blir företag och organisationer alltmer sårbara vid driftstopp i dessa IT-stöd.</p><p>Organisationer och företag vet oftast vad som händer och vilka avdelningar som påverkas vid ett driftstopp men inte hur de ska mäta konsekvenserna, exempelvis förluster i tid eller pengar.</p><p>Detta arbete bygger på en undersökning som gjorts genom en fallstudie där intervjuer använts som teknik för att samla information. Totalt femton intervjuer har genomförts på två företag. Resultatet av undersökningen visar en framtagen metod som stöd vid mätning av konsekvenser vid driftstopp i ett företags eller organisations kritiska IT-system. Sammanfattningsvis innebär den framtagna metoden nya möjligheter inte bara för att mäta konsekvenser av driftstopp utan även möjligheten att kunna följa upp förändringar som görs i system, kunna jämföra olika system sinsemellan eller att kunna föra statistik på frekvensen kring antalet driftstopp samt kunna se hur allvarliga driftstoppen är grafiskt. Genom att göra schablonmässiga mallar för olika konsekvenser t.ex. olika typer av kostnader går dessa att integrera i metoden för att få fram olika typer av kostnader.</p>

<p>ntranät har medfört många nya möjligheter för företag och organisationer. Samtidigt har det också orsakat problem kring hur de nya flödena med kommunikation och information skall hanteras. Utbudet av information ökar samtidigt som vårt begränsade fält av uppmärksamhet är ändligt. Informationsstress har blivit ett begrepp som används i detta sammanhang. För att möta upp mot detta problem förser vi oss med tekniker och hjälpmedel som är tänkta att reducera överflödet av information. Användarmodellering är en teknik som är avsedd för att avhjälpa denna problematik. Genom att specificera användarens intressen kan andelen relevant information ökas. Vid implicit användarmodellering analyseras användarens handhavande då denne tar del av information, för att på så sätt bilda en uppfattning om individens intressen. Tekniken är inte fulländad varför projektet har undersökt hur tekniken kan utvecklas och vilka beteenden som har bäst förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen. Projektet har identifierat ett flertal potentiella utvecklingsmöjligheter och fyra beteenden som har särskild god förmåga att ge ledning till den upplevda relevansen.</p>

<p>Många databassystem utsätts ideligen för förändring. Dessa förändringar påverkar databasens schema. Detta har lett till att stöd för dessa förändringar har utvecklas. Schema versioning är det stödet för förändringar av databasscheman som ger det mest omfattande stödet. Med schema versioning menas att DBMS:et kan hantera flera versioner av databasschemat. Ett problem med schema versioning är att användaren måste veta vilken version en viss fråga ska ställas emot för att svaret ska bli korrekt. I detta arbete har det undersökts för vilka typer av förändringar mot en relationsdatabas som detta problem kan undvikas genom att uppnå versionstransparens, vilket innebär att versionshanteringen är osynlig för användaren. Undersökningen gjordes mot en modell som bara använder information ifrån de frågor som ställs mot databasen för att hitta rätt version att ställa frågan emot. Resultatet av undersökningen visar att versionstransparens kan uppnås för alla typer av förändringar utom för ändringar av datatypen för kolumner.</p>