<p>Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.</p><p>Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.</p>

<p>Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.</p><p>Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra. Det har utförts en kontroll av ifall modellerna kan komplettera varandra samt om viss dokumentation, milstolpar och andra projektsteg enbart förekommer i vissa modeller.</p><p>En litteraturstudie genomfördes där en metamodell skapades för att kunna jämföra de olika projektmodellerna. Projektmodellerna jämfördes med avseende på fasernas innehåll. Utifrån analysen av den utförda litteraturstudie har det konstaterats att det finns dokumentation och milstolpar som är gemensamma i de olika projektmodellerna. Det har även framkommit att viss dokumentation och milstolpar endast förekommer i vissa modeller.</p>

<p>Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.</p><p>För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare. Resultatet visar att tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet inte används i så stor utsträckning. Den främsta orsaken till att tekniker inte används är att det inte anses finnas något direkt behov av det. Egna tekniker och tillvägagångssätt utvecklas inte i någon större grad.</p>

<p>Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.</p><p>Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.</p><p>Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.</p><p>Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad.</p>

<p>Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras</p>

<p>Sedan år 2000 har XHTML tagit över från HTML som standard på webben. Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka om den nya standarden har börjat användas på webben. Den frågeställning som gäller för arbetet är tredelad varav den första delen tar upp om det är XHTML eller HTML som används. Den andra frågeställningen ämnar kartlägga de anledningar som finns till varför XHTML inte används. Den tredje frågeställningen syftar till att ta reda på om XHTML är ett lika bra markeringsspråk som litteraturen säger. Undersökningen gjordes med intervjuer av företag som arbetar professionellt med att skapa webbapplikationer. Vid resultatet av undersökningen visade det sig att det fortfarande är HTML som används, delvis beroende på att dokument fortfarande kan visas på webben även om de är kodade i HTML. Det saknas dessutiom kunskap om XHTML och kunderna ställer inga krav på att XHTML ska användas.</p>

<p>Idag är datorutrustning en central del av många personers arbete. Vissa personer är helt beroende av datorutrustning för att kunna utföra sitt arbete. Om denna datorutrustning havererar kan detta leda till att en anställd person på ett företag inte kan utföra sitt arbete vilket leder till en ekonomisk förlust för företaget. Ett haveri av datorutrustning kan även innebära att viktig data som företaget använder i sin verksamhet kan gå förlorad, vilket kan vara dyrt att återställa.</p><p>Detta arbete kartlägger hur väl förberedda företag idag är för att minimera de ekonomiska förluster och förluster av data ett haveri av datorutrustning kan innebära.</p><p>Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen tyder på att små företag idag har en relativt dålig framförhållning för att minimera förluster till följd av haveri av datorutrustning. Därtill har guidelines arbetats fram för att vara ett stöd för företag att välja rutiner för att minimera konsekvenserna av ett haveri av datorutrustning</p>

<p>När verksamheter ska införa nya informationssystem uppstår det ofta problem som kan ha med sociala och organisatoriska effekter att göra. Problem kan även uppstå vid utvecklandet av informationssystem och då ofta vid slutet av systemutvecklingen eller när informationssystemet har tagits i drift. Problem med systemutveckling och införande av informationssystem kostar mycket tid och pengar för verksamheter. Detta arbete har som syfte att se om verksamheter kan dra nytta av liknande verksamheters erfarenheter av problem vid införande av ett nytt informationssystem.</p><p>För att undersöka problemområdet har en litteraturstudie genomförts där det har identifierats ett antal problem med införande av ett nytt informationssystem inom hemsjukvården. Vidare gjordes en surveyundersökning där intervjuer användes för att intervjua distriktsveterinärer då det ansågs som en liknande verksamhet där båda åker ut på patientbesök. Sedan gjordes en jämförelse mellan de båda verksamheterna, detta för att se om det fanns några likheter, skillnader och eventuella risker med en sådan jämförelse. Det resultat som framkom visade att det fanns vissa likheter och även skillnader mellan de båda verksamheterna, några risker med en sådan jämförelse kunde dock inte påvisas.</p>

<p>Nya metoder och dess verktyg är anledningar till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas. Orsaken är att verksamheter tycker att det är för svårt att anpassa metoderna. En systemutvecklingsmetod är RUP som denna rapport har avgränsats till. Det som undersöks i rapporten är hur en projektledare, då metoden RUP används, bör planera ett systemutvecklingsprojekt i syfte att förebygga centrala problem. Problempreciseringen anses vara viktig eftersom den i grund och botten handlar om att utveckla ett framgångsrikt informationssystem.</p><p>För att få svar på problempreciseringen gjordes en surveyundersökning där tekniken intervju använts för att samla relevant information. Åtta personer på tre olika företag intervjuades. Det resultat som har analyserats fram är fem centrala problem. Dessa problem är:</p><p>- Brist på erfarenhet</p><p>- Omställning till ett iterativt tänkande</p><p>- Saknandet av en tydlig dokumentation och kommunikation</p><p>- För mycket anpassning av RUP</p><p>- För dålig resurshantering</p><p>Utifrån dessa centrala problem har även lösningar analyserats fram. Dessa lösningar hjälper projektledaren i syfte att reducera problemen och se till att informationsystemutvecklingsprojekt inte misslyckas.</p>