Bakgrund och problemformulering: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar patientnära och det ligger inom ramen för deras kompetens att ha förmågan att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium drabbar en stor andel av patienterna som vårdas på intensivvården. Tillståndet medför bland annat förlängda vårdtider, ökade kostnader för sjukvården och en ökad mortalitet hos patienterna som drabbas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt enligt modellen av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Flera sjuksköterskor upplever en avsaknad av kunskap kring intensivvårdsdelirium och det förebyggande arbetet. Resultatet belyste att intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter kring det identifierande arbetet. Bedömningsinstrument nämns i flera studier och det råder delade upplevelser kring användandet av instrumenten. Intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns flera olika utmaningar i det förebyggande arbetet. Diskussion: I diskussionen sker reflektioner kring intensivvårdssjuksköterskans kunskaper kring intensivvårdsdelirium samt erfarenheter av att arbeta förebyggande och identifierande

Neurocognitive events after surgery, can occur as an acute event, such as postoperative delirium (POD) or in the form of decline in cognitive performance in the early or delayed postoperative period such as postoperative cognitive dysfunction (POCD). Neurocognitive events are patient- important outcomes which are associated with an increased risk of adverse outcomes. Surgery has been suggested to be a trigger for POD and to be associated with cognitive decline after surgery. Postoperative pain is common after surgery, and it is biologically plausible for pain to play a role in the development of neurocognitive outcomes. This thesis comprises six chapters focusing on pain and neurocognitive outcomes after non-cardiac surgery in older patients. Chapter 1 is an introduction and rationale for the included studies. Chapter 2 is a protocol for a series of systematic reviews to summarize the evidence regarding the association between postoperative pain (acute and chronic) and opioid-sparing pain management strategies for acute and chronic postoperative pain, and the incidence of POD and POCD. Chapter 3 reports the results of a systematic review and dose-response meta-analysis of observational studies evaluating the association of postoperative pain and POD and POCD. Chapter 4 describes a methodological approach to evaluate the robustness of meta-analyses with POD as an outcome to the variation in the methods (timing and frequency) of POD assessment. Chapter 5 presents the results of the Co-TELESURGE study, a longitudinal prospective cohort study of perioperative cognitive trajectories in older adults who were waiting for elective non-cardiac surgery during the COVID-19 pandemic. Chapter 6 discusses the key findings, limitations, implications for research, future recommendations and final conclusions of the research presented in this doctoral thesis. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Bakgrund: Delirium är ett allvarligt psykiskt tillstånd som påverkar olika kognitiva funktioner genom en störd verklighetsuppfattning, försämrad orientering till tid och rum samt svårigheter att tolka sinnesintryck. Det ställer krav på sjuksköterskan att arbeta preventivt och vidta åtgärder som bidrar till att patienten bibehåller tidsorienteringen samt sina fysiska och kognitiva funktioner. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med 13 artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i 6 slutkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i sex slutkategorier: Att det är utmanande att identifiera tidiga symtom trots screeningverktyg, Att det är svårt att särskilja delirium från demens eller personlighet, Att olika åtgärder uppfattas vara olika framgångsrika, Att deliriumvård är utmanande och ger en känsla av maktlöshet. Att riktlinjer och kunskap påverkar yrkesutövandet, Att arbetsbelastningen påverkar samarbetet i teamet. Slutsats: Det behövs ytterligare forskning om huruvida sjuksköterskans kunskap och trygghet hänger ihop i deliriumvården. Kunskap och tydliga riktlinjer om delirium kan resultera i bättre hantering och tryggare arbetsmiljö i samarbete med vårdteam och anhöriga.

ABSTRACT  Background  Delirium is a serious and underdiagnosed condition which is common in the ICU. Several studies have shown lack of knowledge in specialist nurses when it comes to prevent, identify and manage delirium which causes unnecessary suffering.  Aim To investigate knowledge about delirium in nurses specialized in intensive care at a university hospital to identify need for further education. Method A prospective cross-sectional study with quantitative approach. A web-based survey was distributed to all clinically active specialist nurses in four adult ICU:s at a university hospital (n=124).  There were 64 participants who answered the survey of which 34 participants had received further education in delirium and 30 participants had not.  Results There was a difference in knowledge between those who had received additional education and those who had not. All participants as a group (n=64) showed results over 70 % in all sections except for those related to screening tools, yet 64 % (n=41) reported feeling comfortable using screening tools. The majority (94 %, n=60) of the participants wanted more education in one, several or all sections regarding delirium. Conclusion  The importance of identifying potential knowledge gaps among specialist nurses lies in the ability to implement appropriate measures, given the extensive consequences of delirium at both individual and societal levels. The fact that the majority expressed a desire for further education may indicate a need, which cloud lead to earlier identification of delirium by specialist nurses and subsequent application of appropriate nursing interventions.

Yes / The National Early Warning Score (NEWS) is being replaced with NEWS2 which adds 3 points for new confusion or delirium. We estimated the impact of adding delirium on the number of medium/high level alerts that are triggers to escalate care. Methods Analysis of emergency medical admissions in two acute hospitals (York Hospital (YH) and Northern Lincolnshire and Goole NHS Foundation Trust hospitals (NH)) in England. Twenty per cent were randomly assigned to have delirium. Results The number of emergency admissions (YH: 35584; NH: 35795), mortality (YH: 5.7%; NH: 5.5%), index NEWS (YH: 2.5; NH: 2.1) and numbers of NEWS recorded (YH: 879193; NH: 884072) were similar in each hospital. The mean number of patients with medium level alerts per day increased from 55.3 (NEWS) to 69.5 (NEWS2), a 25.7% increase in YH and 64.1 (NEWS) to 77.4 (NEWS2), a 20.7% increase in NH. The mean number of patients with high level alerts per day increased from 27.3 (NEWS) to 34.4 (NEWS2), a 26.0% increase in YH and 29.9 (NEWS) to 37.7 (NEWS2), a 26.1% increase in NH. Conclusions The addition of delirium in NEWS2 will have a substantial increase in medium and high level alerts in hospitalised emergency medical patients. Rigorous evaluation of NEWS2 is required before widespread implementation because the extent to which staff can cope with this increase without adverse consequences remains unknown.

Background: Delirium is a common condition in intensive care patients with symptoms such as confusion,hallucination, and insomnia. About 80% of patients admitted to the intensive care unit suffer fromdelirium, with an increased risk of mental and physical ill-health as a result. Identifying delirium in goodtime is a good prerequisite for both the care provider and the care recipient to reduce suffering incare. Purpose: The purpose of the literature study is to shed light on intensive care nurses' experience ofcaring for adult patients with delirium.Method: Literature study with a qualitative structured approach based on scientific articles. Results: Emerged from five subcategories and two categories describing the following: experience ofinadequacy and the time for recovery. Conclusion: Caring for delirious patients is time-consuming and stressful for intensive care nurses.Opportunities and conditions to be able to provide optimal care require an extent of less work-relatedstress and various trainings that identify delirium.

Titel: Intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med delirium. En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Delirium uppkommer som akuta förändringar i mental status, slutenhet, medvetandepåverkan, konfusion och agitation. Vid tecken på delirium är det viktigt att snabbt göra bedömning för att identifiera delirium och minimera farmakologiska och fysiologiska riskfaktorer samt minska riskfaktorer i patientens miljö som stress. Det är viktigt att visa förståelse och ge stöd, samt förklara patientens upplevelser. Forskning visar att delirium oftast diagnostiseras med den subjektiva kliniska blicken på patienten istället för att använda screeningverktyget CAM-ICU. Syfte: Syftet var att belysa vad intensivvårdssjuksköterskan hade för upplevelser av att vårda patienter med delirium. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med individuella semistrukturerade intervjuer där elva intensivvårdssjuksköterskor deltog. Nio av deltagarna var kvinnor och två var män. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med delirium belyser en frustration över svårigheter med att identifiera patienter med delirium, att en god kommunikation både med patient, anhöriga och personal är en viktig del i vårdandet, samt att läkemedelsbehandling, aktivering och fysisk stimulans ger positiva effekter för patienten. Slutsats: Det framkom i studien att intensivvårdssjuksköterskorna upplever frustration och svårigheter med att identifiera patienter med delirium. På grund av insikt om kunskapsbrister i CAM-ICU är det viktigt att vårdpersonalen får utbildning i hur bedömningsinstrumentet ska användas eftersom det är ett tillförlitligt instrument. / Title: Intensive care nurse's experiences of caring for patients with delirium. A qualitative interview. Background: Delirium occurs as acute mental status changes, introversion, impaired consciousness, confusion and agitation. If signs of delirium, it is important to make quick assessment to identify delirium and minimize the pharmacological and physiological risk factors and reduce risk factors in the patient's environment such as stress. It is important to show understanding and support, and explain the patient´s experiences. Research shows that delirium is usually diagnosed with the subjective clinical gaze on the patient instead of using the screening tool CAM-ICU.Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses experiences of caring patients with delirium. Method: The study was conducted with a qualitative design with individual semi-structured interviews where eleven critical care nurses participated. Nine of the participants were women and two were men. The data was analyzed by qualitative content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of caring for patients with delirium illustrates the frustration over difficulties in identifying patients with delirium and that a good communication both with patients, relatives and staff is an important part of caring. Also pharmacological treatment and activation and physical stimulation produces positive effects for the patient. Conclusion: It was revealed in the study of intensive care nurses´ experience that they experienced frustration and difficulties in identifying patients with delirium. Due to the realization of the knowledge gaps in the CAM-ICU, it is important that the staff is trained in how the assessment instrument should be used because it is a reliable instrument.

Sammanfattning: I samband med att en patient drabbas av sepsis pågår processer i kroppen som påverkar bland annat hjärnan. Patienterna kan drabbas av ett tillstånd av förvirring som kallas för delirium. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans omvårdnad i samband med sepsisassocierat delirium. Metod: För att genomföra studien valdes systematisk litteraturstudie. Data söktes i tre databaser samt fritextsökningar och manuell sökning i artiklars referenslistor. En integrerad analys genomfördes för att sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet baseras på fyra artiklar. I resultatet framträdde tre huvudkategorier: Utföra personcentrerad vård, Utföra målinriktad behandling med läkemedel och Förutsättningar för god omvårdnad. Slutsats: Det råder brist på kunskap om ämnet hos sjukvårdspersonal vilket bidrar till att patienter diagnostiseras sent eller att diagnosen missas, vilket i sin tur leder till ökad morbiditet, mortalitet och förlängda vårdtider. / Introduction: In conjunction with a patient suffering from sepsis, ongoing processes in the body affects the brain. Patients can suffer from a state of confusion known as delirium. Aim: The aim of the study was to describe critical care nursing care associated with sepsis-associated delirium. Method: To conduct the study we selected systematic literature method. To conduct the study were selected systematic literature. Data were searched three databases and free-text search and manual search of reference lists of articles. An integrated analysis was performed to compile the results. Results: The result is based on four articles. The result appeared in three main categories: Perform personcentered care, Perform targeted drug treatment and Conditions for good care. Conclusion: There is a lack of knowledge on the subject of health professionals which leads to patients diagnosed late or missed diagnosis, which in turn leads to increased morbidity, mortality and prolonged hospitalization.

Titel: Sjuksköterskans erfarenhet av akut konfusion hos äldre i akutsjukvård – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Äldre som vårdas i akutsjukvård har en incidens mellan 11–51% att utveckla akut konfusion under vårdtiden. Tillståndet är förenat med en ökad sjuklighet och dödlighet hos äldre. Multifaktoriella orsaker ligger bakom att äldre drabbas. Akut konfusion är en klinisk diagnos, idag finns inga biomarkörer eller undersökningar som kan identifiera tillståndet. Akut konfusion kräver en tidig upptäckt, snabb utredning och ett medicinskt omhändertagande, god omvårdnad och en anpassad vårdmiljö för att patienten skall återhämta sig. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att upptäcka, förebygga och vårda patienter med akut konfusion i akutsjukvård. Design: En kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor verksamma i geriatrisk akutsjukvård på två sjukhus i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; strategier för att identifiera och bedöma tecken på akut konfusion, strategier och hinder för förebyggande insatser och god omvårdnad vid akut konfusion, förslag på förbättringar i vården av äldre med akut konfusion. Sjuksköterskan använde sig av observation, kommunikation och inhämtning av information från journal och anhöriga för att identifiera akut konfusion. En helhetssyn i omvårdnaden, kontinuitet i vårdkontakten, anpassning av vårdmiljön och anhörigas delaktighet var viktiga faktorer för att förebygga akut konfusion och ge god omvårdnad. Hindrande faktorer orsakades av brister i vårdmiljön, för lite resurser och tid samt bristande kunskap hos övrig vårdpersonal kring lämplig bemötande och förhållningssätt. Slutsats: Ett evidensbaserat screeninginstrument som identifierar olika konfusionstillstånd skulle underlätta bedömning och dokumentation för sjuksköterskor. En personcentrerad vård som bygger på att omvårdnaden planeras utifrån en helhetssyn och en kontinuitet i vårdkontakten samt att anhöriga görs mera delaktiga i vården förespråkas av sjuksköterskorna. Vårdmiljön skall anpassas, vara lugn och stödjande till sin utformning. Personal som arbetar med konfusoriska patienter behöver ha mer kunskap om lämpligt bemötandet och förhållningssätt för att underlätta patientens återhämtning. / Title: Nurses experience of acute confusion in elderly patients in acute emergency care- A qualitative interview study. Background: The elderly cared for in emergency care have an incidence between 11–51% to develop acute confusion during the care period. The condition is related to increased morbidity and mortality among the elderly. Multifactorial causes lie behind the elderly being affected. Acute confusion is a clinical diagnosis, at present there are not biomarkers or examinations that can identify the condition. Acute confusion requires early awareness, swift investigation, medical care and well adapted health care environment in order for the patient to recover. Purpose: To describe nurses experiences in detecting, preventing and caring for patients suffering from acute confusion in emergency care. Design: A qualitative interview with five nurses working within geriatric emergency care at two hospitals in the south of Sweden. Result: Three categories emerged in the result; strategies to identify and assess signs of acute confusion, strategies and hinders for preventative measures and good nursing upon acute confusion, and improvement proposals for the care of elderly suffering from acute confusion. Nurses used observation, communication, and gathering of information from medical records and relatives in order to identify acute confusion. A comprehensive view in care, continuity in contacts, adaption of health care environment and relatives engagement were important factors to prevent acute confusion and provide good nursing. Hindering factors were a result of shortcomings in the health care environment, insufficient resources and time, and lack of knowledge among other requisite staff regarding appropriate reception and approach. Conclusion: An evidence-based screening instrument which identifies various states of confusion would render assessment and documentation easier for nurses. Personal centered care built upon that such is planned based on a comprehensive view and continuity in contacts, and that relatives are more engaged in care, is advocated by the nurses. Health care environment shall be adapted, be calm and supportive in form. Staff that work with confused patients need more sufficient knowledge regarding appropriate reception and approach to render patient recovery easier.

Intensive care unit delirium from nurse's perspective Introduction: Delirium is a disturbance of consciousness, one of the most frequent organ dysfunctions in the ICU. Delirium occurs in 60 - 80% patients who receive mechanical ventilation and is independently associated with increased mortality and development of post-ICU neurocognitive deficit in adult ICU patients. It is recommended to monitor delirium routinely with validated screening tools (CAM-ICU or ICDSC). Experienced and well educated nurse, armed with appropriate diagnostic tools, can actively participate in prevention, diagnosis and therapy od delirium. Objective: This Master diploma thesis objective was to get to know current knowledge of nursing staff working in Czech ICUs about delirium and their clinical praxis. Method: Quantitative research was conducted with a questionnaire filled by nursing staff of ICUs for adult patients in two university and one regional hospital in Czech Republic from August to September 2017. Results: Altogether, 110 questionnaires from 130 have returned (84% return). The outcomes showed that 63% of nurses are sufficiently informed on ICU delirium, 66% would appreciate more education on the subject. All in all, 51% of nurses don't prevent delirium in their patients and 35% don't even know what are the...