The purpose of this study is to examine what effect social background may have on the timing of becoming a parent in Sweden. By applying event-history techniques to data from the Swedish level of living survey (LNU) we try to separate the direct from the indirect effect of social background on timing of first childbearing. Few previous studies have focused on characteristics of social background and analysis of intergenerational effects on the age of becoming a parent. In this study, we show that the risk of becoming a parent is different for those who are mobile than for the socially non-mobile. The effect of social background on the propensity of becoming a parent is not just indirect via persons own educational careers. When we control for own educational level much of the impact of social background on the propensity of becoming a parent remains. We clearly show the existence of a significant direct effect of social background on the propensity to become a parent.

Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010. Stormalmö kommer utifrån samtliga scenarier ha en större andel av sin befolkning inom 0-19-årsåldern, men vad gäller befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) är skillnaderna små mellan storstadsområdena. Storgöteborg antas ha högsta antal döda per 1000 invånare för intervallet 2030-2035, medan Storstockholm antas få det lägsta värdet för samma intervall. Befolkningsutvecklingen kommer enligt framskrivningarna vara mycket omfattande för samtliga storstadsområden. Enligt medelscenariot antas Storstockholms befolkning öka med 31,3 % till 2,67 miljoner, Storgöteborgs med 24,3% till 1,15 miljoner och Stormalmös med 31,2 % till 860 000. Storgöteborg förväntas därmed ha lägst befolkningsökning, vilket beror på det begränsade flyttningsöverskottet i jämförelse med de övriga storstadsområdena. Storstockholms

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna. För att undersöka kring hur betydande mat som faktor är för turisten vid val av resa genomfördes en enkätundersökning. Genom undersökningen har det upptäckts att demografiska faktorer såsom ålder, sysselsättning och livssituation påverkar kring hur betydande mat är för turisten vid val av resa samt att väl på resmålet får mat en annan betydelse.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

This paper is focused on finding answers to questions regarding factors that affect pupil’s ability to reach different levels of success in geography. The indicators that make up measures for success are pupils results on Sweden’s national testing in year nine and grades for the same year in the subject of geography. Questions to be answered in the essay regard observable differences between different groups of pupils and possible explanations of these and if geographic prerequisites somehow correlate with pupil results. The research presented in this paper has been committed by international as well as Swedish researchers and includes research from Swedish official bodies. The presented previous research divides into three categories which respectively involves research on pupils, research on teachers and research on societal influences on school results. As this paper studies populations in a wider context than that of the classroom, research regarding pupils and teachers will mainly act as background knowledge to nuance any conclusions made about the statistical material. This paper uses the method of causal filtration, wherein previous research act as possible explanations to identified differences between groups. This entails that research regarding societal factors, such as demographic ones, will help guide causal explanations to identified differences in the source material. When no answers remain to be found in identified differences causal filtration aims to find other possible explanations or at least correlations.  Studying publicly available statistics regarding pupils results on national testing and grades as well as demographic and economic realities for different schools enables a breakdown of the results into different groups of pupils, which enables identification of differences in results. The groups of pupils to be studied are pupils in charter schools vis-à-vis pupils in public schools, pupils in different types of municipalities, who are arranged according to size variation and finally regional differences in between schools. The indicators used are the pupil’s average numerical results on the national tests and grades as well as the percentage of pupils that manages passing grades and passing levels on the national tests. When differences are identified, they will get analysed with the causal filtration model, wherein previous research helps to guide conclusions.    The results show that girls achieve better results than boys, that pupils in charter schools achieve better results than pupils in public schools, that pupils in the Stockholm region achieve better results than pupils in the Västra Götaland region or the Skåne region and that pupils in mid-sized municipalities achieve better results than pupils in small municipalities and big city municipalities. The reasons for the differences are partially demographic in nature, but also points to differences in attitudes towards schoolwork between boys and girls. As far as the results of differences between different types of municipalities go, it can be shown that geographical prerequisites, apart from demographic ones, correlate with the observed differences in results, though causal links remain elusive. The results raise new questions and opens for further research on the influence of geography on school results, as well as the impact that choices in test design may have for the equivalency on a national level of the Swedish national tests.   Key words: demography, grades, geography, national tests

No description available.

<p>The main purpose of this Master Essay is to analyse the integration of Ethiopian immigrants in Sweden between 1990 and 2000. My hypothesis has been that Ethiopian immigrants in Sweden constitute a group whose prospects to integrate are fairly low, but whose prospects to integrate also depend on the sex-composition and the length of staying in Sweden. In my analysis of the chosen group’s immigration pattern and integration, I have used a longitudinal database of the Swedish population where information on income and employment are included. I have analysed the group’s labour market participation and their prospects to reduce and eventually close the income gap in relation to the working aged population in Sweden.</p><p>The regime of control in Ethiopia between 1977 and 1991 forced hundreds of thousands of mostly young Ethiopians to flee to Europe and USA. Between 1985 and 2000, 8033 Ethiopians immigrated to Sweden. The peak years were 1989 and 1991, preceded by a dramatic increase of the number of Ethiopians who immigrated to Sweden. After 1991 the immigration from Ethiopia to Sweden declined rapidly to a similarly low level as before 1985.</p><p>Nevertheless, when analysing the age-composition, those aged 18-29 years were shown to be in majority throughout the whole period as mostly young Ethiopians were forced to flee before 1991. Also, younger persons are more likely to migrate than older persons. The spectacular decrease of Ethiopian immigration to Sweden was probably linked to the former regime’s capitulation in 1991. In addition, Eritrea’s outbreak from Ethiopia in 1991 also had consequences on the numbers of Ethiopian immigrants to Sweden as Eritreans were no longer categorized as Ethiopians. Up to 1991, men were more likely to immigrate, but after then females were clearly in majority.</p><p>The frequency of not being employed has decreased considerably among Ethiopian immigrants throughout the period. At the same time, the income gap between them and the population in general was reduced even though it remained large in the whole period. The decrease in the proportion of Ethiopian immigrants without employment was larger for the females than for the males, and even if men had higher incomes throughout the period, women’s income approached that. Thus it seems that the integration process is on its way for Ethiopian immigrants, especially for the women. The age-composition is probably an important factor behind the group’s relatively successful integration given the large share of working aged persons.</p>

Huvudsyftet med min uppsats är att undersöka demografiska mönster i Bersbo under 1860-talet. Min intention är att undersöka och se om det finns någon korrelation mellan Bersbo som expanderande gruvsamhälle och demografiska aspekter såsom migration, nuptialitet och fertilitet. Som jag mer ingående kommer redogöra för senare i min uppsats har tidigare forskning visat att gruvsamhällen skiljer sig åt från andra industrialiserade samhällen när det kommer till vissa sociala och demografiska beteendemönster. Tidigare studier av gruvsamhällen har i huvudsak varit förlagda till större samhällen i England, Wales och Norrbotten och industrierna har ofta haft en högre aktivitet under längre tid än Bersbo vilket gör det intressant att se om samma tendenser går att finna i en liten gruvort utanför Åtvidaberg.