Urbaniseringens befolkningskoncentration till stora städer präglar de demografiska förutsättningarna för kommuner som står på andra sidan av spektrumet, detta innebär en ojämn demografisk utveckling för svenska kommuner. De kommuner som krymper står inför demografiska utmaningar som påverkar lokal ekonomi, sysselsättning, planering och politik. Detta resulterar i att den kommunala politiken tvingas hantera dessa utmaningar för att inte hamna utanför globaliseringens processer vilket studeras utifrån en tillväxtpolitik och anpassningspolitik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kommuner med ett vikande befolkningsunderlag uttrycker problem i styrdokument och hur dessa problembilder påverkar de åtgärder som kan antas. Kommunerna som är fallstudier är Arvidsjaur och Hagfors som båda har upplevt en långvarig befolkningsminskning och har en befolkningsstruktur som består av en högre andel äldre gentemot en yrkesaktiv befolkning. Grundläggande för förhållningssättet policy som diskurs är att policyskapare skapar föreställningar kring vad som är ett problem och vad som inte är det. Hagfors och Arvidsjaurs styrdokument analyseras efter den poststrukturella policyanalysen “Whats the problem represented to be”. Genom att applicera denna analysmetod i fallstudierna går det att utläsa en dominerande tillväxtpolitik och underordnade anpassningspolitiska åtgärder som skyms undan av tillväxtnormen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka träffsäkerheten i kommunala befolkningsprognoser i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att besvara syftet behandlar hur den absoluta genomsnittliga procentuella avvikelsen (MAPE) ser ut mellan prognos och folkbokförd befolkning för totalprognoserna, åldersklasser och bruttokomponenterna vid de tidpunkter som prognoserna siktar mot samt om befolkningsprognoserna har tenderat att över- eller underskatta befolkningsutvecklingen. Uppsatsens metod bygger främst på kvantitativa beräkningar där avvikelse och över- och underskattning tagits fram. Fyra prognosmakare har även intervjuats. Resultatet visar på att träffsäkerheten generellt sett sjunker med prognoshorisonten. I totalprognoserna uppvisas ett MAPE-värde på 0,27 för en ettårig prognoshorisont, 1,67 för en femårig prognoshorisont och 3,3 för en tioårig prognoshorisont. De första prognosåren fanns ingen tendens till antingen över- eller underskattning men med ökad prognoshorisont ökade andelen underskattningar. Åldersklasserna 0-åringar, 1–5-åringar och 19–24-åringarna hade störst avvikelse och tenderade att överskattas med en ökad prognoshorisont medan de äldre åldersklasserna hade den lägsta avvikelsen och inte visade på någon tendens till att vare sig över- eller underskattas. Samtliga inflyttningar och samtligautflyttningar hade störst avvikelse av bruttokomponenterna och ökade i avvikelse med prognoshorisonten. Det visades även att de underskattats. Döda var den lägsta och stabilaste och hölls på en relativ jämn nivå över prognoshorisonten.

<p>Jag förutsätter att den mänskliga populationen kommer att minska på mycket lång sikt, något som många populationsekonomer håller med om. De största hoten mot ekonomisk tillväxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förändringarna och färre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillväxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillväxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital.</p>

This case study investigates modernity and its emergence with mortality and health service measures as starting point during the period between 1895 and 1917 in Karlstad. The studies investigation material comes from source material from The Statistical Central Bureau, The Health Service Board in Karlstad, and from Karlstad Municipality ́s Technical Board. The material has through a quality, and quantity based work and production method made it possible to answer the case studies questions. To be able to understand the study ́s result from a modernity point of view, Anthony Gidden ́s modernity theory is being used. The studies results show that in Karlstad there has been a densifying development in several of the modernity ́s fields during the years that have been researched. This densifying development has lead to that the every day life of the population has in some extent changed. This period of time is also characterized as a time with an evolved sense of responsibility regarding the health service profession. During this time of modernization there was a decline of the public and the gender specific death rate in the city in the same time as tuberculosis developed into the most common cause of death for the rest of the population. However the change of this cause of death group looked somewhat different between the divided aged based groups that were examined. These results also give indications on certain individual health service measures positive affects on mortality in the city. Even here it seems that de development has been quite different between the different aged based groups that were examined. This case study ́s result both contradicts and strengthens earlier research in this area. / Denna fallstudie undersöker modernitetens framväxt, med dödlighet och hälsovårdsåtgärder som utgångspunkt i Karlstad under perioden 1895-1917. Studiens undersökningsmaterial utgörs av källmaterial från Statistiska Centralbyrån, Hälsovårdsnämnden i Karlstad samt från Karlstads kommuns tekniska nämnd. Materialet har genom både ett kvalitativt och kvantitativt arbets- och framställningssätt möjliggjort att besvara studiens frågeställningar. För att förstå studiens resultat utifrån ett modernitetsperspektiv nyttjas i studien Anthony Giddens modernitetsteori. Studiens resultat visar att det i Karlstad skedde en förtätning på flera av modernitetens områden under de år som undersökts. Denna förtätning bör ha bidragit till att det vardagliga livet för befolkningen i viss mån förändrades. Perioden kännetecknas även av en ökad medvetenhet och ansvarskänsla kring det hälsovårdande arbetet. Under denna tid av modernisering skedde en nedgång av det allmänna och könsspecifika dödstalet i staden, samtidigt som olika former av tuberkulos utvecklades till den vanligaste dödsorsaken för den totala befolkningen. Dock såg förändringen av denna dödsorsaksgrupp något olika ut mellan de skilda åldersindelade grupperna som undersökts. Resultatet visar även att finns indikationer på vissa enskilda hälsovårdsåtgärders positiva inverkan på dödligheten i staden. Även här verkar utvecklingen ha skilt sig något mellan de olika åldersindelade grupperna som undersökts. Denna studies resultat både problematiserar och bekräftar tidigare gjord forskning.

<p>Since the mid 60’s, Germany has seen dropping fertility rates and yet next to nothinghas been done to combat this trend until the current regime led by Angela Merkel andher minister of family affairs, Ursula von der Leyen initiated a number ofcomprehensive reforms of Germany’s family policies.Family policy in Germany is being reformed in three ways. First of all parents arenow eligible to receive substantial financial support in order to compensate the loss ofincome associated with a pregnancy and or parental leave. Second, the all but nonexistentpublic child care services are being vastly expanded with the goal of beingable to offer child care service for every child age 0-3. Thirdly the tradition of schoolsending classes midday is being reformed with the aim of letting kids stay in schoolmuch longer thus enabling parents to work full-time as opposed to part-time in orderto be able to take care of kids returning from school.The hopes for these ambitious reforms are tremendous. Germany hopes to improve itslow fertility as well as free up labour force potential that has previously been hinderedto participate in the labour market by child rearing efforts. Thus far Germany’s effortsare seemingly successful and promises great change for the future.</p>

<p>We travel more to day than we have ever done before and there is an abundance of destinations to choose from. All -destinations have vantages and disadvantages and the things that are favourable for one traveller can be the opposite for another. So the questions are, why do we have different opinions about the same destination and what is it that makes us choose one destination before another?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate if the demographic factor age has an influence on the Swedish traveller’s opinion about winter destinations. The thesis also investigates if there is a link between the traveller’s demography and their opinion of a destination. As an example the authors decide to make a comparison between the Alps and the Swedish mountains</p><p>The thesis is built on two primary source, a questionnaire study and interviews. The secondary source is literature and scientific articles concerning tourism, geography and marketing. It is also based on the homepages of Skistar and the ski lift organization.</p><p>The result shows that there is a deferens in the opinions between the Alps and the Swedish mountains, due to the demographic factor age. People have different needs because of their demographics. Income and children can have an influence on their opinions and priorities. It doesn’t mean that you have children or a high wage just because you are in a certain age. But age, income and family can place people in different social-classes, where they share the same opinions and values about a destination.</p> / <p>Idag reser vi mer än tidigare och det finns ett överflöd av destinationer som vi kan välja mellan. Alla resemål har sina för– och nackdelar och det som är positivt för en resenär kan vara något negativt för den andra. Så vad är det som gör att vi har olika uppfattningar om en destination?</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om den demografiska faktorn, ålder, påverkar den svenske resenärens uppfattning om destinationerna Alperna och Svenska fjällen.</p><p>Studiens material bygger på två primära källor, en enkätundersökning och sex djupgående intervjuer. De sekundära källorna består av litteratur och vetenskapliga artiklar rörande turism, geografi och marknadsföring samt hemsidor från bland annat Skistar och Svenska liftanläggningars organisation.</p><p>Vi har valt två olika teorier för att kunna tolka och förstå människans olika uppfattningar om en plats. Den första teorin, Identitet och livsstil visar oss vem resenären är och de demografiska faktorerna kan ge en förklaring på varför vi har en viss identitet och livsstil. Attityd, attribut, tid och pengar är alla ett resultat av resenärens identitet och livsstil. Den andra teorin, platsbegreppet, ger oss möjligheten att visa att en plats kan uppfattas olika på grund av de demografiska faktorerna.</p><p>Undersökningens har visat att det finns skillnader i platsuppfattningen mellan Alperna och Svenska fjällen beroende åldern. Människor har olika behov beroende demografiska faktorer, där exempelvis inkomst kan påverkar rörelsen i rummet och barn i familjen kan påverkar en individs prioriteringar. Inget säger dock att bara för att du är i en viss ålder, har barn eller en viss inkomst så kommer du att uppfatta en destination på ett speciellt sätt. Men inkomst eller familjeförhållanden kan dela in människan i olika generella sociala klasser, där de ofta delar samma värderingar och uppfattning av en destination.</p>

No description available.

<p>Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.</p>

Since the mid 60’s, Germany has seen dropping fertility rates and yet next to nothinghas been done to combat this trend until the current regime led by Angela Merkel andher minister of family affairs, Ursula von der Leyen initiated a number ofcomprehensive reforms of Germany’s family policies.Family policy in Germany is being reformed in three ways. First of all parents arenow eligible to receive substantial financial support in order to compensate the loss ofincome associated with a pregnancy and or parental leave. Second, the all but nonexistentpublic child care services are being vastly expanded with the goal of beingable to offer child care service for every child age 0-3. Thirdly the tradition of schoolsending classes midday is being reformed with the aim of letting kids stay in schoolmuch longer thus enabling parents to work full-time as opposed to part-time in orderto be able to take care of kids returning from school.The hopes for these ambitious reforms are tremendous. Germany hopes to improve itslow fertility as well as free up labour force potential that has previously been hinderedto participate in the labour market by child rearing efforts. Thus far Germany’s effortsare seemingly successful and promises great change for the future.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.