<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.</p>

<p>Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).</p><p>Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.</p><p>Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut.</p> / <p>The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded.</p><p>As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews.</p><p>The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.</p>

The main purpose of this Master Essay is to analyse the integration of Ethiopian immigrants in Sweden between 1990 and 2000. My hypothesis has been that Ethiopian immigrants in Sweden constitute a group whose prospects to integrate are fairly low, but whose prospects to integrate also depend on the sex-composition and the length of staying in Sweden. In my analysis of the chosen group’s immigration pattern and integration, I have used a longitudinal database of the Swedish population where information on income and employment are included. I have analysed the group’s labour market participation and their prospects to reduce and eventually close the income gap in relation to the working aged population in Sweden. The regime of control in Ethiopia between 1977 and 1991 forced hundreds of thousands of mostly young Ethiopians to flee to Europe and USA. Between 1985 and 2000, 8033 Ethiopians immigrated to Sweden. The peak years were 1989 and 1991, preceded by a dramatic increase of the number of Ethiopians who immigrated to Sweden. After 1991 the immigration from Ethiopia to Sweden declined rapidly to a similarly low level as before 1985. Nevertheless, when analysing the age-composition, those aged 18-29 years were shown to be in majority throughout the whole period as mostly young Ethiopians were forced to flee before 1991. Also, younger persons are more likely to migrate than older persons. The spectacular decrease of Ethiopian immigration to Sweden was probably linked to the former regime’s capitulation in 1991. In addition, Eritrea’s outbreak from Ethiopia in 1991 also had consequences on the numbers of Ethiopian immigrants to Sweden as Eritreans were no longer categorized as Ethiopians. Up to 1991, men were more likely to immigrate, but after then females were clearly in majority. The frequency of not being employed has decreased considerably among Ethiopian immigrants throughout the period. At the same time, the income gap between them and the population in general was reduced even though it remained large in the whole period. The decrease in the proportion of Ethiopian immigrants without employment was larger for the females than for the males, and even if men had higher incomes throughout the period, women’s income approached that. Thus it seems that the integration process is on its way for Ethiopian immigrants, especially for the women. The age-composition is probably an important factor behind the group’s relatively successful integration given the large share of working aged persons.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen). Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer. Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan. En positiv makroekonomisk utveckling såsom hög sysselsättning och hög avkastning på finansmarknaden kan förmildra konsekvenserna, på samma sätt som en negativ utveckling kan förvärra dem. Teoretiskt sett går det att förebygga en ogynnsam demografisk utveckling, både direkt och indirekt, men i praktiken är det inte säkert att det direkta sättet fungerar, varför det svenska pensionssystemet faktiskt förlitar sig på indirekta metoder som den automatiska balanseringsmekanismen och delningstalen. Det är för övrigt oklart huruvida pensionssystemet är politiskt stabilt, men dess finansiella stabilitet garanterar att pensionerna kommer att kunna betalas ut. / The reform of the Swedish pension system in 1999 aimed to, among other things, decrease the demographic risk an ageing population has on the system. The new pension system is partly pay-as-you-go and partly funded. As an ageing population has proven disadvantageous to pension systems, this thesis treats in a macroeconomic context how these changes affect the Swedish pensions. The work is mainly based on studies of literature and statistics, and on interviews. The conclusions show that demographic changes resulting in an ageing population has a negative financial impact on the Swedish pension system. The effects of a higher fertility, mortality or immigration are in practice small, and thus cannot alone counter the financial impact of the ageing. A combination of, for example, high fertility and immigration, would affect the dependency burden even more positively. A positive macroeconomic development, with high employment and return on the financial market, has a positive influence on the pension system – just as a negative macroeconomic development negatively influences the system. Theoretically, it is possible to prevent a disadvantageous demographic development directly and indirectly. However, it is not certain in practice that the direct method can be successful, why the Swedish pension system relies on indirect methods such as the automatic balance mechanism and the life expectancy denominator. It is not clear whether the pension system is politically stable, but financially its stability is guaranteed.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.

The purpose of this thesis is to modify the image of pre-industrial towns as towns of minor importance, i.e. passive and with low population and agrarian economical structure. The questions linked to the theoretical problem of this study are derived from these arguments. The towns studied here are Skänninge and Vadstena, situated in the inner region of southern Sweden in the province of Östergötland, two towns that have been considered marginal, at least from the 17th century onward. The first main question of the study concerns the urban demography and addresses the quantity and the structure of the urban population. By using different sorts of sources, such as tax registers, council records and municipality registers and letters from individuals to the authorities, it has been possible to produce some results that stand in sharp contrast to prior research. The modified population figures in Vadstena and in Skänninge alter the traditional image of these towns, both in respect to their size and social composition. The greatest contrast to prior research concerns the craftsmen, which raises the interesting question of how important small towns were for the development of pre-industrial technology. In the mid-17th century there were numerous national institutions based in Vadstena and its role as an administrative and military centre is thus clearly illustrated. A great number of people were linked to these institutions and accordingly they accounted for an important part of the population. Skänninge lacked such national institutions, and this accounted for a very important difference between these towns. Also the second main issue of the study of the 'social interface' has lead to a number of important conclusions. The 'social interfaces' which are registered in this study had a wide geographical range but it is also proven that the contacts were related to nearly all socio-economical categories in Sweden at that time. Tradition requires the historians to study the problem from the central power's viewpoint. If one chooses a local perspective instead and takes an introspective look at the towns, one will find that they were less static than argued by prior research. Rather, they were distinguished by a dynamic character which appears to be an exiting field of research. / <p>Bilagorna är endast tillgängliga i den elektroniska versionen.</p>

Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Det kvantitativa materialet utgörs av offentlig statistik och det kvalitativa materialet utgörs av åtta intervjuer, två intervjuer för varje kommun.

Denna studie ämnar undersöka hur invånare i Knivsta kommun uppfattar vilka förändringar som har skett i kommunen i och med en stor befolkningsökning från och med år 2005. Studien undersöker känslan av förändringar inom Brottslighet, invandring och platsidentitet Valet av dessa teman baseras på pilotintervjuer kring Knivstas förändring. Genom att sedan intervjua sex stycken invånare som har bott i Knivsta kommun under perioden 2005– 2018 skapades en bild av hur de ser på förändringar i kommunen. Detta jämförs även med statistik för att undersöka korrelation och ställs mot tidigare forskning för att kunna förklara dessa processer. Resultatet visar att invånarna känner att kommunen har förändrats i flera avseenden under perioden. De känner sig mindre trygga i centrum på kvällen och tror att brottsligheten i kommunen har ökat. Det finns också viss skepticism inför kommunens integrationsarbete. Känslan kring vad Knivsta är har också ändrats och det beskrivs som att orten blir mer anonym och opersonlig när den växer och flera är oroliga för att Knivstas förändring ska leda till att det blir mer som en förort till Uppsala eller Stockholm.

Projektet ligger beläget på Medborgarplatsen, på centrala Stockholms södra ö, i Sverige. Jag ville i någon form skapa arkitektur där de huvudsakliga brukarna, snarare än människor, var fåglar. Eftersom platsen är kraftigt dominerad av större fåglar på grund av dess utsatta, hårda geometrier, medan småfåglar är förpassade till de mer skyddade utrymmena mellan de omgivande byggnaderna, blev projektet så småningom en studie i sätt att använda arkitektonisk form för att uppmana småfåglar till att våga nyttja detta offentliga rum där människor och storfåglar redan går sida vid sida (eller, huvud om fot).Det är inte ett ekologiskt projekt. Dess syfte är inte att ta in naturen i staden eller skapa nya expansiva livsmiljöer för fåglar inom dess gränser, utan snarare att hantera en existerande, i dagsläget undangömd, demografi inom stadens invånare och ta upp en fråga om vad för social dynamik kan komma av det. / The project is located on Medborgarplatsen, on the southern island of central Stockholm, Sweden. I wanted to in some way make architecture where the primary users were birds rather than people. Since the site is heavily dominated by larger birds due to its exposed hard geometries, whereas smaller birds are delegated to the more sheltered spaces between the buildings in the surrounding area, the project became a study in ways to use architectural form to entice smaller birds to make use of this public space where humans and larger birds are already walking side by side (or head to feet).It is not an ecological project. Its purpose is not to bring nature into the city or create expansive new habitats for avians within its limits, but rather to manage an existing, hidden demographic of the city’s population and raise the question of what social dynamics may arise from it.