Sweden has seen a reversal in marriage trends, from mainly declining marriage rates since the 1960s to increasing rates from 1998 and onwards. By applying event-history techniques to Swedish register data, this study examines whether the trend reversal is related to compositional changes in various socio-economic and demographic characteristics of the population, with special focus on childbearing. Only first marriages of women are studied as these largely represent the general marriage trends. The results show that the trend reversal only partly can be ascribed to compositional changes, more specifically to changes in labor-market attachment and childbearing. Thus, there is evidence of a new marriage trend in Sweden that does not conform very well to that of generally declining marriage rates as is often depicted in demographic literature. Furthermore, there is evidence of pro-cyclical marriage and childbearing trends. These patterns are especially interesting because Sweden is a country that in many aspects has been a forerunner in the development of new trends in family-demographic behavior and a country where childbearing and marriage are not necessarily seen as very closely interrelated.

<p>Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser.</p><p>Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.</p>

Bakgrunn: Levealderen for personer med Downs syndrom har økt dramatisk på 1900 tallet i hele den vestlige verden. Imidlertid er det få undersøkelser om levealderfor denne populasjonen på 2000-tallet, og vi har ikke funnet noen norske undersøkelser. Hensikt:Undersøkelsen skal gi innsikt i levealdersutvikling i Norge fra 1969 og frem til 2010 og fremtidig forekomst av voksne og eldre med Downs syndrom frem til 2050. Metode:Det er en kvantitativ nasjonal demografisk registerundersøkelse for å beregne levealdersutviklingen for personer med Downs syndrom (n = 2 593). Registerdataene som er samlet inn er kontinuerlige data som er basert på løpende tellinger i den nasjonale fødsels-og dødelighetsstatistikken. Innsamlede data er personer registrert med diagnosekode Downs syndrom, årfødt, år død, alder ved død og kjønn. Hovedresultat:Gjennomsnittlig alder ved død for personer med Downs syndrom fra 1969 til og med 2009 økte fra 16,57 år til 53,40 år. Det var ingen statistisk signifikant forskjell på alder ved død mellom menn og kvinner. Gjennomsnittlig alder ved død for alle som døde etter fylte 40 år i studieperioden økte fra 53,95 år til 58,35 år. Forventet andel personer med Downs syndrom som vil bli 40 år og eldre vil øke fra 52 % for de som blefødt i 1967 til 94 % for de som ble født i 2009. Konklusjon:Levealderen for personer med Downs syndrom har økt betydelig fra 60-tallet og detteskyldes i hovedsak nedgang i spedbarnsdødeligheten. For de som overlever barneårene viser undersøkelsen imidlertid nesten ingen økning i rest levealder i løpet av undersøkelsesperioden. Frem til 2050 kan vi forvente en fordobling av antallet som vil være over 40 år / Background: Life expectancy for people with Down syndrome increased dramatically in the Western worldduringthe 1900s. However, fewsurveys have investigated life expectancy for this population since 2000,none of themNorwegian. Aim: This study aimedt o provide insight into life expectancy for Norwegians with Down syndrome between 1969 and2 010, and to project future rates for adults with Down syndrome until 2050. Method: This quantitative national demographic registry study estimated the development of life expectancy for people with Down syndrome (n = 2,593). To calculate age at death, we collected data from death certificates reported to Statistics Norway.Together with data from Medical Birth Registry,we simulated life tables.Collected data included persons with the diagnosis code for Down syndrome, birth year, year of death, age at death,and sex. Main results:Between 1969 and 2010, mean age at death of persons with Down syndrome increased from 16.57 years to 53.40 years, respectively. We observed no statistically significant difference in age at death between men and women. Average age at death for persons who died after 40 years of age increased from 53.95 years to 58.35 years duringthe study period. We estimated that the percentage of people with Down syndrome older than 40 years of age will increase, from 52% to 94% for those born in 1967 and 2009, respectively. Conclusion:Life expectancy for people with Down syndrome has increased significantly since the 1960s, mainly due to a relative decrease in newborn and infant mortality. Importantly, such individuals who survive childhood showed almost no increase in remaining life expectancy during the study period. By 2050,we expect the number of people with Down syndrome aged 40 or more years to double / <p>ISBN 978-91-86739-73-0</p>

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

The swedish local history research on the spanish flu is relatively scarce. The research that is available today seems to be largely centered around accounts for morbidity and mortality as a result of the epidemic. This however, has also been an important part of the research, to provide a demographic depiction of the mortality. Another important element in the present study has also been to account for the authorities' actions during the epidemic, something that is largely lacking in research. In light of the prevailing Corona epidemic and the lack of local historical research on the course of the Spanish flu in Sweden, the present study has aimed to examine the course of the epidemic in the undersigned home municipality of Karlskoga, during the epidemic in 1918. With the use of the death and funeral books of the Karlskoga parish, old issues of the newspaper ”Karlskoga Tidning” and the Health Care Board's statistics and protocols, the undersigned has, through this case study, tried to provide a quantitative aswell as a qualitative depiction of the epidemic year. The study evince that at least 43 people died in the municipality, the majority of whom were men under 40 years old. It also turned out that the workers' areas in Bofors were home to 36% of those who died during the epidemic months, no other area in the municipality had such high mortality rate. The study also indicates that the authorities in Karlskoga considered the epidemic to be of great danger. Hence, they seemed to have used the available information channels at the time, as to prevent the spread of infection. In this research it is noteworthy that as of today, a hundred years later, similar approaches are used to limit the spread of infection.

Titel: Kan jag lita på dig? – En studie om hur demografiska faktorer påverkar förtroendet till Electronic Word of Mouth inom försäljningsbranschen. Nivå: C-uppsats, examensarbete i företagsekonomi Författare: Jonatan Viklund &amp; Robert Sundström Handledare: Jonas Molin &amp; Lars-Johan Åge Datum: 2019-09-07 Syfte: Syftet med studien är att analysera hur förtroendet till eWOM inom försäljningsbranschen påverkas av demografiska aspekter. Metod: Studien använder en kvantitativ forskningsmetod bestående av en survey-undersökning som behandlade 25 frågor inom demografi samt recensioner knutna till fastighetsmäklare. Totalt samlade undersökningen in svar från 100 respondenter varav 93 från dessa kunde användas. Därefter analyserades de insamlade svaren i SPSS där deskriptiv-, korrelations- samt klusteranalys genomfördes. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att det existerar både skillnader och likheter gällande förtroende i direkt korrelation till demografiska skiljaktigheter. Två av studiens fyra hypoteser verifierades och en verifierades delvis vilket besvarade syftet att förtroende till eWOM skiljer sig mellan demografiska grupper. I regel läser majoriteten av konsumenterna recensioner, yngre generationer upplever ett större förtroende till eWOM och kön eller utbildning har ingen direkt koppling. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur demografi påverkar förtroendeskapande, i detta fall specificerat till försäljningsbranschen. Studien bekräftar och dementerar även tidigare forskning inom konsumentbeteende och demografiska frågeställningar samt öppnar upp för vidare forskning. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning bör fortsätta i våra fotspår men kan göras på högre nivå med större kvantitet av respondenter som återspeglar samhället bättre. Även mer specificerad forskning till individuella demografiska faktorer och även flera faktorers samband till förtroende behövs. Nyckelord: Förtroende, demografi, eWOM, recensioner, försäljning, fastighetsmäklare / Title: Can I trust you? - A study on how demographic factors affect trust in Electronic Word of Mouth in the sales industry Level: Final assignment for a bachelor’s degree in business administration Author: Jonatan Viklund &amp; Robert Sundström Supervisor: Jonas Molin &amp; Lars-Johan Åge Date: 2019-09-07 Aim: The aim of the study is to analyze how trust in eWOM in the sales industry is affected by demographic aspects. Method: The study uses a quantitative research method consisting of a survey which dealt with 25 issues in demography and reviews related to real estate agents. In total, the survey collected responses from 100 respondents where 93 of these could be used. Subsequently, the collected responses were analyzed in SPSS where descriptive, correlation and cluster analysis were performed. Results and conclusion: The results of the study show that there are both differences and similarities in trust in direct correlation to demographic differences. two of the study's four hypotheses were verified alongside one partially verified, which answered the purpose that trust in eWOM differs between demographic groups. As a rule, consumers read reviews, younger generations experience greater trust, and gender or education has no direct link. Contribution: The study contributes to an increased understanding of how demography affects trust, in this case specified to reviews in the sales industry. The study also confirms and denies previous research in consumer behavior and demographic issues. Further Research: Further research should continue in our footsteps but be done at a higher level with respondents who reflect society better. Even more specific research is needed for individual demographic factors and a group of factors correlation with trust. Keywords: Trust, demography, eWOM, reviews, sales, real estate agents

För att beslutsfattare och dagligvaruaktörer ska kunna fatta välgrundade beslut vid etablering av nya butiker är det viktigt att känna till hur demografiska faktorer påverkar dagligvarumarknaden. I denna uppsats analyserar vi med data för 2016 hur demografiska faktorer påverkar förekomsten av olika butikssegment på lokala marknader i Sverige samt hur demografi påverkar butikssegmentens omsättningsandelar. Segmenten skapades inom ramen för uppsatsen baserat på tidigare forskning och dagligvaruaktörernas egna butiksdefinitioner. Med logistiska regressioner på stadsdelsnivå finner vi (i) att en ökande andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar sannolikheten positivt att minst en lågprisbutik finns etablerad i ett område, men påverkar sannolikheten att minst en traditionell mindre butik finns etablerad negativt. Vidare, med hjälp av OLS-regressioner på stadsdelsnivå finner vi (ii) att en högre andel befolkning med utrikes bakgrund påverkar lågprisbutikers andel av ett områdes totala omsättning positivt, men påverkar traditionella mindre butikers andel negativt. Till sist, indikerar resultatet (iii) att framförallt flödet av människor påverkar traditionella större butiker, både dess geografiska plats samt deras andel av ett områdes totala omsättning. På kommunnivå visar OLS-regressionerna delvis otydliga resultat, förmodligen till följd av allt för aggregerad data. Vår studie bidrar till den existerande litteraturen genom att analysera butiksetableringar och demografi i en svensk kontext. Tidigare forskning har främst undersökt den amerikanska och olika europeiska marknader. / It is important for policy makers and retail chains to recognise how demographics affect the non- durable goods business in order to make qualified decisions about establishing new grocery stores. In this thesis, using data from 2016, we analyse how demographics affect the presence of different store segments at local markets in Sweden and how it affects the turnover share of different store segments. The segments were defined as a part of this thesis and are based on previous literature and the concept description made by each included company. Using logit regressions on urban districts, we find (i) that a larger share of population with foreign background increases the probability that at least one discount store is established in the district but decreases the probability that at least one traditional small store is established. Further, using an OLS-regression on urban districts we find (ii) that a larger share of population with foreign background increases the share of total turnover in discount stores and decreases the share of total turnover for traditional small stores. Finally, our result indicates (iii) that the flow of people significantly affects traditional large stores, both regarding their presence on local markets as well as their share of the total turnover. When using municipalities as local markets, our OLS-regression provides partly indefinite results, probably a consequence of the aggregated data. Our thesis contributes to the existent literature by analysing store establishment and demography in a Swedish context. Previous literature has mainly evaluated American and European markets.

Emojis anses av många vara en viktig komponent för att ge digitala konversationer en känslomässig nyansering och bidrar med tonalitet. Användning och uppfattning av dessa symboler kan variera och i denna uppsats undersöker vi om detta beror på ålder, emojis design eller om det påverkas av andra faktorer. Vi har utfört en enkätundersökning för att undersöka hur människor använder emojis. Här frågade vi vilka enheter och plattformar används regelbundet vid digitala konversationer i dagens läge, i vilka sammanhang emojis används ochom emojis utformning bidrar till en varierad användning av dessa. Vidare har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med femton respondenter för att få djupgående svar om deltagarna anser att emojis används på olika sätt beroende på olika åldersspann mellan olika parterna, huruvida digitala kanaler kan påverka användningen av emojis samt vilka övriga faktorer som kan påverka både användning och uppfattning av emojis. Resultatet vi fick av denna studie tyder på att skillnader i användningen av emojis främst styrs av vilken relation finns mellan olika parterna, samt huruvida det existerar en åldersskillnad mellan dem. Yngre tenderar att använda ovanligare emojis oftare samt verkar mer benägna att testa nya emojis och nya plattformar, medan äldre individer i vår studie främst använder tydligare emojis på välbekanta plattformar för att inte riskera att misstolkas. Vidare kan olika plattformar avgöra hur användningen av emojis förefaller då samtliga tjänster har individuella tolkningar och betydelser på hur utformningen av emojis ska se ut. / Emojis are by many considered to be an important component in giving digital conversations an emotional nuance as well as tonality. The use and perception of these symbols can vary and in this study we investigate whether its usage depends on the users age, the design of the chosen emoji or if it’s due to other factors. We have conducted a survey to investigate how people use emoji, which devices and platforms are used in digital conversations and whether the design of emoji contributes to a varied use of them. Furthermore, we also conducted semi-structured interviews with fifteen respondents to get in-depth answers about whether the participants use emojis in different ways depending on different age ranges between separate parties, whether digital channels can affect the use of them and what other factors can affect both use and perception of emojis. The results we obtained from this study indicate that differences in the use of emojis are mainly governed by the relationship between the different parties, and that it matters whether there is an age difference between them. Younger people tend to use more unusual emojis more often and seem more willing to try new emojis and platforms, while older individuals mainly use plainer emojis on familiar platforms as they do not want to risk being misinterpreted. Furthermore, different platforms can determine how the use of emojis appears, as all services come with individual interpretations of what the design of emojis looks like and what they mean.