This thesis explores if there is a connection between municipal demographics and how often the municipality involves users with disability in the development of its online services. The thesis derives its theory from previous studies on user involvement and participation (UPI),  e-government development and county bureaucracy. The method is quantitative, with data gathering through surveys aimed at municipality representatives as well as downloaded from Statistiska Centralbyrån. The analysis consists of statistical methods and tests of analysis using the software SPSS. The result is analyzed by being compared to previous studies to find explanations for any existing relationships. The thesis has found some correlation between the size of a county’s population and its user involvement, when developing public digital services. The thesis has also found some correlation between a county’s population size and how often they involve users with disability. Furthermore, the thesis has found some correlation between the mean of age of a county’s population and how often they involve users with disability. The study also shows a lack of awareness of the importance of user involvement. One explanation for the findings could be the bureaucracy that controls the municipal finances. / Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan kommundemografi och hur ofta kommunerna involverar användare med funktionsnedsättning i utvecklingen av sina webbtjänster. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning på användarinvolvering och utveckling av offentliga tjänster samt tar avstamp i principer och lagrum för kommunalt styre. Tillvägagångssättet är kvantitativt, med datainsamling genom enkätstudie riktad till kommunrepresentanter vilket kompletteras med demografisk data hämtat från Statistiska Centralbyrån. Analys baseras på statistiska analysmetoder och tester utförda i SPSS, varpå resultaten analyseras utifrån tidigare forskning för att finna förklaring till olika samband.  Uppsatsens resultat påvisar viss korrelation mellan kommunal populationsstorlek och generell användarinvolvering i kommunens utveckling av digitala offentliga tjänster. Resultatet påvisar även viss korrelation mellan kommuners populationsstorlek och användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Ytterligare ett samband som påvisas är korrelation mellan genomsnittlig ålder i en kommunpopulation och kommunens användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Författarna har även funnit en viss okunskap för behovet av användarinvolvering och att den rådande finansieringsprincipen som gäller i Sverige kan vara ett par av förklaringarna bakom de identifierade sambanden.

Cykling må vara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, men den bakomliggandeplaneringen och de politiska besluten har en problematisk sida. Tidigare forskning visar attgrupper med större politiskt inflytande och högre social status tenderar att få högre prioritetpå bekostnad av andra grupper som riskerar att bli marginaliserade och förbisedda iplaneringen. Det kan i sin tur leda till olika typer av transportfattigdom och förstärktaojämlikheter i samhället. Inga tidigare studier angående den här aspekten av cykling hargjorts i en nordisk kontext. Den här studiens syfte är att undersöka om liknande trenderexisterar i Stockholm. Genom att utveckla och använda en metod för att analysera mängd ochkvalitet av cykelvägar i olika områden, och sedan jämföra resultaten från denna undersökningmed socioekonomisk och demografisk data, identifieras korrelationer mellan tillgången tillcykelinfrastruktur och social status. Resultatet visar att den totala mängden cykelvägar (uttryckt som förhållandet mellancykelvägar och bilvägar) är större i områden med lägre social status, men kvaliteten ökar medhögre status. Skillnaderna är inte jättestora, men kan vara ett tecken på ojämlikhet som inteuppmärksammats tidigare. Utöver det huvudsakliga syftet med studien visar det sig också attStockholms stads data över cykelinfrastrukturen saknar nödvändiga detaljer för den här typenav undersökningar, och vetskapen om hur områden skiljer sig åt är begränsad. Den härstudien uppmärksammar därmed nuvarande brister och behovet av att lyfta frågor gällandeojämlikheter i cykelplanering. / Though cycling may be a convenient and environmentally friendly mode of transport, thepolitics and planning behind it has a troublesome side. Research in other contexts shows thatgroups with larger political influence and higher social status tend to be prioritised at theexpense of other groups, which may risk being marginalised and overlooked in planning. Inturn, this could lead to different kinds of transport poverty and reinforced injustices betweengroups. No earlier research regarding this aspect of cycling has been carried out in a Nordiccontext. This study will investigate whether similar trends exist in Stockholm. By developinga method for assessing the amount and quality of bike lanes in different areas, and comparingthe results from this assessment with socioeconomic and demographic data, correlationsbetween cycling infrastructure and social status are identified. The results show that the total amount of bike lanes (expressed as ratio between bike lanesand roadways) are larger in areas with lower social status, but the quality increases withhigher status. The differences are not extensive, but could be a sign of injustice that are notdiscussed today. In addition to these main findings, it is discovered that the City ofStockholm’s data over cycling infrastructure lacks sufficient information for this type ofassessment, and their knowledge about how areas differ is limited. This study thus highlightsthese issues and the need for considering inequalities in bicycle planning.

Meeting the food demands of a growing population is one of the currently most critical issues for the world community. Additionally, negative impacts of climate change on agriculture are expected in some densely populated regions of developing economies. In this thesis, I examine spatial patterns of future impacts of population development and climate change on food security and how these impacts correlate with current patterns of food security and poverty. I aim to assess the global spatial patterns of food insecurity, concerning the current situation and future prognosis, to quantify the impact of population development and climate change on food security, and to examine to what extent poverty can explain spatial patterns. To identify spatial patterns, I performed a multiple correlation analysis. The aggregated impact estimate of population development and climate change was calculated by adding their respective national predictions. The explanatory power of poverty was evaluated using regression models which contained population development  predictions and current food security as functions of poverty rate. Based on the my results and a literature review I discuss the future geographic disparities of food security and the corresponding consequences for combating hunger. My results show that global geographic disparities are likely to increase substantially, mainly because population, and in turn food demand, will increase strongly in sub-Saharan Africa, the region with the highest decline of resources in relation to population. Impacts of climate change show a similar geographic pattern where foodinsecure regions will be affected the most. I found that poverty is a significant explanatory variable for both population growth and food security. The literature review support causality between variables, which places poverty at the core of food security issues. Poverty causes both a barrier to access food markets and population growth,which ultimately decrease food availability. In order to reach zero hunger for the coming generations, there is an urgent need to redistribute resources, change direction in agriculture practices and implement extensive political measures that carefully consider both local and global contexts.

Methods for estimating past demographic events of populations are powerful tools in order to get insights of otherwise hidden pasts. The genetic data of people is a valuable resource for these purposes as patterns of variation can inform of the past evolutionary forces and historical events that generated them. There is, however, a lack of methods within the field that uses this information to its full extent. That is why this project has looked at developing a set of new alternatives for estimating demographic events. The work done has been based on modifying the purely sequence based method TTo (Two-Two-outgroup) for estimating divergence times of two populations. The modifications consisted of using beta distributions to model the polymorphic diversity of the ancestral population in order to increase the max sample size possible. The finished project resulted in two implemented methods: TT-beta and a partial variant of MM. TT-beta was able to produce estimations in the same region as TTo and showed that the usage of beta distributions had real potential. For MM there only was a partial implementation able to be done, but this one also showed promise and the ability to use varying sample sizes to estimate demographic values.

The purpose of this essay was to conduct a survey of the earliest workers at the Sandviken ironworks in Gävleborgs county, Sweden, during the period of 1863-1870 in order to determine their places of birth or origin. The study is primarily based around four books and one article which describe historiographic terms and methods, two books covering the processes behind industrialization and urbanization in the 19th century by historian Lars Nilsson and Welsh historian John Elliot. The two other works originate from Sandin, Sjödin and Skogsbergs book about the town of Sandviken and it’s earliest foundations alongside an article written by Yngve Terenius in 1968 covering the excavation of the canal in Sandviken. The essay’s survey area is limited to the immediate area surrounding the town of Sandviken.The majority of source materials come from the Sandviken municipality’s archives of the Sandviks ironwork company’s historical archives. There, the census records concerning the workers of the company throughout 1863, 1866 and 1870 were studied alongside the parish’s household examination rolls that detailed the birthplace and origins of the workers found within the census records. The result of this study shows that a majority of the workers present in Sandviken throughout the period of 1863-1870 came from the counties of Dalarna, Värmland and Västra Götaland respectively. To summarize, 529 workers’ backgrounds were surveyed. Of these 529 workers, 302 workers were born in counties outside of Gävleborg, whereas 102 hailed from Dalarnas county, 43 from Värmlands county, and 41 from Västra Götalands county. The remaining 227 workers were born in parishes within Gävleborgs county. Four parishes within the county had the largest contribution to the workers’ immigration during the period, namely: Ovansjö parish with 95 workers, Torsåker parish with 39, Högbo parish with 33 and finally Valbo parish with 21. The study showed that the amount of workers from Gävleborgs county steadily increased from 1866 to 1870. In accordance to Sandin et als. book and Terenius' article, they mention workers from Värmland and Västra Götaland as being of importance in the early days of the ironworks. This study confirms those theories. However, alongside the 529 workers there are 935 family members whom weren’t included in the survey. The study results are presented in circular diagrams under the section titled ”Undersökning”, and onwards. The diagrams titled ”tillfälligt anställda arbetare” cover the temporary workers at the ironworks for the year they’re represented. The other 9 diagrams titled ”arbetares födelseorter” pertain to the birthplace of the workers for each year. The final six diagrams under the title ”statistisk sammanslagning” are diagrams describing a merge in numerical data from the surveys of temporary workers and the house examination rolls for each year they’re represented / Uppsatsens syfte var att kartlägga och utforska ursprunget hos de första Sandviksarbetarna mellan perioden 1863-1870. Utifrån forskningsläget framhävs bland annat teorier om industrialisering och urbanisering, samt demografiska grunder som tillämpas i uppsatsens undersökning. Däribland dem behandlas Lars Nilssons bok Den urbana transitionen som beskriver Sveriges urbaniseringsförlopp under 150 år, och engelsmannen John Elliotts bok The industrial development of the Ebbw valleys som förklarar förändringen av ett dalområde i sydöstra Wales genom Storbritanniens industrialisering. För en koppling till den demografiska undersökningen beblandas även Martin Dribe och Maria Stanfors bok Demografins grunder, syftandes till att förse uppsatsen med teorimaterial. Däribland dessa verk finns två litterära källor som beskriver Sandvikens allra tidigaste stadier för både bruket och orten, Slaggsten och syren av Gösta Sandin, Stig Sjödin och Stig Skogsberg som lägger en bakgrund till Sandvikens framväxt och Om kanalen genom Sandviken tagen ur 1968 års upplaga av tidskriften Ur Gästrikland av Yngve Terenius. Terenius behandlar kanalgrävandet i Sandviken 1862-1863, och beskriver hur flertalet av arbetarna som var verksamma där härstammade från bland annat Värmland. Sandin et al. belyser att värmlänningar tillika dalslänningar var verksamma i Sandviken under anläggandet av bruket, och stadens tidiga framväxt. Avgränsningarna drogs utefter geografiska aspekter och Sandvikens bruk med tillhörande närområde inom Högbo socken blev styrande. Undersökningsfrågan som riktades mot källmaterialet ämnade besvara varifrån de första arbetarna kom, vilka födelseorter de har, eller var de är skattskrivna ifall födelseorten saknas. Källmaterialet som användes härstammade från Sandviks historiska arkiv, och det som slutligen granskades var Sandvikens bruks mantalslängder för åren 1864, 1867 och 1870 där mantalslängderna avser det föregående året, förutom längden för år 1870. Kompletterande material till mantalslängderna behövdes för att fastslå arbetarnas födelseorter, därför blev husförhörslängderna för år 1861-1865 samt 1866-1870 hos Sandvikens kyrkoarkiv avseende Högboförsamling aktuella. Resultaten sammanställdes och presenterades genom cirkeldiagram, där arbetares födelseort eller skattskrivningsort påvisades. Resultatet av undersökningen visar i korthet att den arbetsmigration som Sandin et al. tillika Terenius omtalade anses ha stämt rörande Värmland, men att Dalarna var länet där de allra flesta arbetarna härstammade ur. Av samtliga 529 personer som återfinns i källmaterialet är majoriteten, uppemot 302 arbetare, från orter och län utanför Gävleborgs län, där 102 stycken arbetare härstammar från Dalarna. På andraplats kommer Värmlands län med 43 arbetare, och Västra Götalandslän på tredje plats med 41 arbetare. Utifrån Gävleborgs län och dess närliggande socknar var Ovansjö den socken som majoriteten av arbetarna härstammade från med 95 arbetare, följd av Torsåker med 39, Högbo med 33, och slutligen Valbo med 21 arbetare. Genom denna undersökning har ursprunget hos de tidigaste arbetarna vid Sandvikens bruk kartlagts, och den påvisade invandringen från andra län var markant.

This study intends to investigate how different demographic groups among individual forest owners in Sweden view issues related to sustainable forestry. The study also intends to investigate what different individual forest owners perceive as positive/negative aspects in terms of species protection and policy changes. It also investigates in what way individual forest owners' views and forestry relate to decided goals and what previous research defines as sustainable forestry. To investigate this, a survey has been conducted where the survey was distributed to individual forest owners around the country through various online communication channels such as social media and online forums. The survey resulted in a total of 226 respondents spread across most parts of the country. The results that emerged from the study shows demographic differences and similarities, where we for example can see that there is a greater proportion of women than men who believe that Swedish forestry is not sustainable today. At the same time, we can observe that the majority believe that it is sustainable within all demographic groups. Incidentally, we can see that there is a dividing line between authorities and the interests of individual forest owners. Views on sustainable forestry vary and many forest owners strive for less government intervention in their forestry and property rights are central. We see a willingness to compromise if the forest owner receive financial compensation, in terms of protected areas. We can also see goal conflicts between forest owners' views and uses and authorities' directives and goals.