Under senare år har antalet privata aktörer verksamma inom segmentet för samhällsfastigheter, en typ av fastighet där samhällsservice bedrivs, mångdubblats. Cirka 85 procent av dessa fastigheter bedöms finnas i kommunal, regional eller statlig ägo, men allt större andel förvärvas av privata aktörer. Med bakgrund av detta ämnade denna studie att identifiera de bakomliggande drivkrafterna för utvecklingen av marknadssegmentet för samhällsfastigheter och främst hur kommuner förhåller sig till det privata investeringsintresset. Studien baserades på såväl kvantitativa som kvalitativa datainsamlingar där representanter från offentlig och privat sektor intervjuades och data insamlades. Dessa analyserades och jämfördes mot varandra för att nå ett tillfredsställande resultat. Resultatet analyserades dels genom teorier som moral hazard och asymmetrisk information, men även genom tidigare forskning på området. Detta för att belysa de svårigheter som uppkommer mellan kontraktsparter i sådana transaktioner och vad som får kommuner att vara återhållsamma i sina beslut om avyttringar Resultatet visade att det primärt är demografiska utmaningar och investeringsbehov och sekundärt ekonomiska problem som får kommuner att avyttra samhällsfastigheter, och att politiken spelar en mindre roll. Fastighetsbolagen anser att kommuner är en säker hyresgäst och ser främst till demografin i sina investeringsstrategier. För att undvika moral hazard-problem fann studien att tydligare avtal krävs mellan parterna och ett ökat ansvarstagande av bolagen. Studien fann att ett ökat privat inflytande i segmentet för samhällsfastigheter är att vänta. / In recent years, the number of private companies active in the public property sector has increased manifold. Public properties are those in which some form of public service is practiced. Some 85 percent of these are estimated to be owned by municipalities, regional authorities and the central government, but the share owned by private real estate companies is increasing. Hence, the aim of this study was to identify driving forces behind the market development of the public property segment, and primarily how municipalities regard the private companies’ interest in buying their properties. The method chosen for this study was both quantitative as well as qualitative, where representatives from both public and private sectors was interviewed and historical data were collected. In analyzing our results, comparisons to previous research were made and theories such as moral hazard and asymmetric information applied. This method was used to accentuate problems that might arise in transactions between public and private interests and how these cause municipalities to be wary of selling real estate. The results showed that changes in demographics and the need for investments in public property are primary causes of selling real estate, whereas municipalities’ financial performances are secondary. Ideology appeared to be a less impacting factor than the aforementioned two. Private companies consider municipalities risk-free tenants and view demographics as the key factor in their investment strategy. To prevent moral hazard problems, the study found that transparent and flexible lease contracts are needed, as well as increased responsibility-taking by the companies. The study showed that an increase in private sector influence over the public property sector is to be expected.

Japan står inför en stor utmaning; en snabbt växande åldrande befolkning i kombination med en minskad arbetsför befolkning. Denna uppsats syftar till att försöka förklara vilka effekter landets åldrande befolkning får för landets ekonomiska tillväxt, samt vilka faktorer som kan dämpa dessa effekter. Analysen görs med hjälp av en modifierad version av Solows tillväxtmodell som teoretisk bas. Detta görs för att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ett lands ekonomiska tillväxt. Med hjälp av denna modell tas befolkningens åldersstruktur med som en parameter. Den utvecklade modellen ligger sedan till grund för en empirisk analys av hur Japans ekonomiska tillväxt kan komma att påverkas som ett resultat av landets åldrande befolkning. Resultaten visar att Japan kommer att drabbas av sjunkande tillväxt på grund av den åldrande befolkningen. Likväl finns det möjliga lösningar till hands för att dämpa de negativa effekterna, exempelvis en ökad sysselsättningsgrad hos kvinnor, ökat humankapital, ökad invandring samt en kostnadseffektiv teknologisk utveckling. / Japan will face a major challenge with regard to its rapidly growing aging population combined with a reduction in its working population. This paper aims to explain the impact of Japan's aging population and the country's economic growth, and the factors that may mitigate these effects. The analysis is done using a modified Solow growth model as a theoretical base. This is done to get a more in-depth understanding of the factors that affect a country's economic growth. By using this model, that includes population age structure as a parameter, we have the basis for the empirical analysis of how Japan's growth may be affected as a result of the aging population. The results show that Japan will suffer from declining growth due to its aging population. However, there are possible solutions to mitigate the negative effects, such as increasing employment rates among women, increased human capital, increased immigration and a cost effective technology development.

<p>This study deals with the intergenerational coresidence during the nineteenth century. The main focus is placed on the possible differences in the coresidences among parents and children and whether demographic transition and industrialization changed this relation. Were parents and children living in the same household? It was also important to study the children network; if the children did not live with their parents, where did they live? In the neighbourhoods, in the parish or in another area? Two perspectives were mainly considered, industrialization and demographic transition. On one hand industrialization gave children the opportunity to work outside the parental household and consequently the relationship between parents and children probably became weaker. On the other hand the fall of infant mortality would have facilitated the creation of a new complex household. Did industrialization with a new labour market change in decline the coresidence among parents and children? Or did the fall of mortality increase the number of coresidences? Two more factors influenced the coresidences, social status of the first generation and number of children born. The area of study is the region of Sundsvall, situated in middle Sweden. During the nineteenth century this region experienced a fall of infant mortality and in the middle of the century the introduction of steam-sawmills started and it arrived to be one of the largest sawmill districts at the world in the end of the century. The cohort chosen regarded people born between 1770 and 1820 and they lived their old age in the Sundsvall district. The first methodological approach is cross-sectional and analyses the entire cohort. The second method is a longitudinal analysis of a micro study of 135 people. The results show the decrease of the coresidences between the two generations when parents were 80 years old. In the previous years no difference has been found between the preindustrial and industrial period, thus the decline of mortality did not help the increase of coresidences. Social status was the most determinant factor for the creation of coresidence. People employed in agriculture, peasants and crofters were more likely to coreside with married children compared to the workers’ groups. Social difference increases with the industrialization, workers experienced the decline of coresidence in a stronger way compared to the others groups. The number of children born from the first generation helps in a marginal way the creation of coresidences. The main difference was between one or more children born, but no differences were found among those people who had two children or more. The micro study put in evidence the life cycle of the family. Peasants and crofters were the most likely to experience the cycle of the stem family. However the coresidence could be interrupted by the death or the migration of the family members. Other alternatives as the presences of children in the neighbourhoods or the coresidence with unmarried children were noticed. Finally, the study showed that sons were more likely to live with their parents compared to daughters but in one third of the cases the first generation constituted the stem family with a daughter.</p>

<p>En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen.</p><p>I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.</p><p>Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer.</p><p>Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX.</p><p>Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga.</p> / <p>A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct.</p><p>In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden.</p><p>The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer.</p><p>Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX.</p><p>The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.</p>

This study deals with the intergenerational coresidence during the nineteenth century. The main focus is placed on the possible differences in the coresidences among parents and children and whether demographic transition and industrialization changed this relation. Were parents and children living in the same household? It was also important to study the children network; if the children did not live with their parents, where did they live? In the neighbourhoods, in the parish or in another area? Two perspectives were mainly considered, industrialization and demographic transition. On one hand industrialization gave children the opportunity to work outside the parental household and consequently the relationship between parents and children probably became weaker. On the other hand the fall of infant mortality would have facilitated the creation of a new complex household. Did industrialization with a new labour market change in decline the coresidence among parents and children? Or did the fall of mortality increase the number of coresidences? Two more factors influenced the coresidences, social status of the first generation and number of children born. The area of study is the region of Sundsvall, situated in middle Sweden. During the nineteenth century this region experienced a fall of infant mortality and in the middle of the century the introduction of steam-sawmills started and it arrived to be one of the largest sawmill districts at the world in the end of the century. The cohort chosen regarded people born between 1770 and 1820 and they lived their old age in the Sundsvall district. The first methodological approach is cross-sectional and analyses the entire cohort. The second method is a longitudinal analysis of a micro study of 135 people. The results show the decrease of the coresidences between the two generations when parents were 80 years old. In the previous years no difference has been found between the preindustrial and industrial period, thus the decline of mortality did not help the increase of coresidences. Social status was the most determinant factor for the creation of coresidence. People employed in agriculture, peasants and crofters were more likely to coreside with married children compared to the workers’ groups. Social difference increases with the industrialization, workers experienced the decline of coresidence in a stronger way compared to the others groups. The number of children born from the first generation helps in a marginal way the creation of coresidences. The main difference was between one or more children born, but no differences were found among those people who had two children or more. The micro study put in evidence the life cycle of the family. Peasants and crofters were the most likely to experience the cycle of the stem family. However the coresidence could be interrupted by the death or the migration of the family members. Other alternatives as the presences of children in the neighbourhoods or the coresidence with unmarried children were noticed. Finally, the study showed that sons were more likely to live with their parents compared to daughters but in one third of the cases the first generation constituted the stem family with a daughter.

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.

Sverige är idag i framkant av den mobila betalningsteknologin, trots det råder få studier på området som genomförts i Sverige. Samtidigt visar tidigare studier att demografiska faktorer påverkar hur saker och ting uppfattas. Därför har faktorerna ålder, kön och utbildning studerats i förhållande till risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer. Studien grundas i en deduktiv forskningsansats och är en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper baserat på ålder. Urval av deltagare har gjorts genom bekvämlighetsurval. Insamlad data har analyserats genom innehållsanalys. Dessutom har studiens validitet och reliabilitet resonerats kring, även etiska överväganden. Resultatet av studien visar att demografiska faktorer påverkar i viss utsträckning. Ålder och utbildning påverkar hur risk och tillit uppfattas. Däremot påträffas inte kön som en demografisk faktor som påverkar upplevd risk, tillit eller servicekvalitet. Studien visar också att andra demografiska faktorer påverkar, i den här studien framträder Sverige och dess infrastruktur som en betydande faktor till upplevd risk, tillit och servicekvalitet med mobila betalningsapplikationer. / Sweden is today in the forefront of mobile payment technology, despite that, there are few studies in the area that have been conducted in Sweden. At the same time, previous studies show that demographic factors affect how things are perceived, therefore the factors age, gender and education have been studied in relation to risk, trust and service quality with mobile payment applications. The study is based on a deductible research effort and is a qualitative survey method. The empirical material has been collected through focus groups based on age. Selection of participants has been made by convenience checkout. The collected data has been analyzed by content analysis. In addition, the validity and reliability of the study have been resonated, including ethical considerations. The result of the study shows that demographic factors affect to a certain extent. Age and education affect how risk and confidence are perceived. However, gender is not found as a demographic factor that affects perceived risk, trust or service quality. The study also shows that other demographic factors influence, in this study, Sweden and its infrastructure appear to be a significant factor in perceived risk, trust and service quality with mobile payment applications.

Intresset för fondsparformen har ökat de senaste åren och med tanke på att åtta av tio svenskar sparar i fonder är det viktigt att undersöka vad det är som påverkar hur en fond presterar utifrån vem som förvaltar fonden.    Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring vad det är som påverkar en fondförvaltares prestationer. Studien avser först att undersöka den enskilda fondförvaltarens prestation i form av riskjusterad avkastning utifrån de demografiska aspekterna. Därefter undersöks om grupper presterar bättre eller sämre riskjusterad avkastning än enskild individer och slutligen undersökes om gruppers diversitet, utifrån de demografiska aspekterna, påverkar fondens prestation också mätt i riskjusterad avkastning.   Studien utgår från ett positivistiskt synsätt och en forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Metodvalet karaktäriseras av ett kvantitativt tillvägagångssätt där empirin grundar sig på icke-indexfonder i Morningstars kategorisering Sverigefonder.   Studiens övergripande slutsatser är att de olika demografiska aspekterna har olika påverkan på den riskjusterade avkastningen. Grupper presterar generellt sämre än enskilda individer och ju mer diversifierad gruppen är desto sämre blir också resultatet. / The interest of saving in funds has risen in recent years. Since eight of ten Swedes have got savings in funds it’s important to investigate what affects the funds’ performance, based on who manages the fund.   The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about what affects the performance of fund managers. The focus of the study is firstly on different demographic aspects and how they affect the risk-adjusted returns. Secondly the study examines whether group performances are superior to individuals. Lastly the study also examines whether more diverse groups perform better than less diverse groups.   The study is based on a positivistic approach and a research strategy with a deductive approach. The method selection is characterized by a quantitative approach where data is based on non-index funds in the Morningstar categorization of Sverigefonder.   The overall conclusions of the study is that different demographical aspects have different effects on the risk-adjusted returns. Groups generally perform worse than individuals and the study also concludes that the more diversified the group gets, the worse the results will be.

This thesis explores if there is a connection between municipal demographics and how often the municipality involves users with disability in the development of its online services. The thesis derives its theory from previous studies on user involvement and participation (UPI),  e-government development and county bureaucracy. The method is quantitative, with data gathering through surveys aimed at municipality representatives as well as downloaded from Statistiska Centralbyrån. The analysis consists of statistical methods and tests of analysis using the software SPSS. The result is analyzed by being compared to previous studies to find explanations for any existing relationships. The thesis has found some correlation between the size of a county’s population and its user involvement, when developing public digital services. The thesis has also found some correlation between a county’s population size and how often they involve users with disability. Furthermore, the thesis has found some correlation between the mean of age of a county’s population and how often they involve users with disability. The study also shows a lack of awareness of the importance of user involvement. One explanation for the findings could be the bureaucracy that controls the municipal finances. / Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan kommundemografi och hur ofta kommunerna involverar användare med funktionsnedsättning i utvecklingen av sina webbtjänster. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning på användarinvolvering och utveckling av offentliga tjänster samt tar avstamp i principer och lagrum för kommunalt styre. Tillvägagångssättet är kvantitativt, med datainsamling genom enkätstudie riktad till kommunrepresentanter vilket kompletteras med demografisk data hämtat från Statistiska Centralbyrån. Analys baseras på statistiska analysmetoder och tester utförda i SPSS, varpå resultaten analyseras utifrån tidigare forskning för att finna förklaring till olika samband.  Uppsatsens resultat påvisar viss korrelation mellan kommunal populationsstorlek och generell användarinvolvering i kommunens utveckling av digitala offentliga tjänster. Resultatet påvisar även viss korrelation mellan kommuners populationsstorlek och användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Ytterligare ett samband som påvisas är korrelation mellan genomsnittlig ålder i en kommunpopulation och kommunens användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Författarna har även funnit en viss okunskap för behovet av användarinvolvering och att den rådande finansieringsprincipen som gäller i Sverige kan vara ett par av förklaringarna bakom de identifierade sambanden.

Cykling må vara ett smidigt och miljövänligt transportmedel, men den bakomliggandeplaneringen och de politiska besluten har en problematisk sida. Tidigare forskning visar attgrupper med större politiskt inflytande och högre social status tenderar att få högre prioritetpå bekostnad av andra grupper som riskerar att bli marginaliserade och förbisedda iplaneringen. Det kan i sin tur leda till olika typer av transportfattigdom och förstärktaojämlikheter i samhället. Inga tidigare studier angående den här aspekten av cykling hargjorts i en nordisk kontext. Den här studiens syfte är att undersöka om liknande trenderexisterar i Stockholm. Genom att utveckla och använda en metod för att analysera mängd ochkvalitet av cykelvägar i olika områden, och sedan jämföra resultaten från denna undersökningmed socioekonomisk och demografisk data, identifieras korrelationer mellan tillgången tillcykelinfrastruktur och social status. Resultatet visar att den totala mängden cykelvägar (uttryckt som förhållandet mellancykelvägar och bilvägar) är större i områden med lägre social status, men kvaliteten ökar medhögre status. Skillnaderna är inte jättestora, men kan vara ett tecken på ojämlikhet som inteuppmärksammats tidigare. Utöver det huvudsakliga syftet med studien visar det sig också attStockholms stads data över cykelinfrastrukturen saknar nödvändiga detaljer för den här typenav undersökningar, och vetskapen om hur områden skiljer sig åt är begränsad. Den härstudien uppmärksammar därmed nuvarande brister och behovet av att lyfta frågor gällandeojämlikheter i cykelplanering. / Though cycling may be a convenient and environmentally friendly mode of transport, thepolitics and planning behind it has a troublesome side. Research in other contexts shows thatgroups with larger political influence and higher social status tend to be prioritised at theexpense of other groups, which may risk being marginalised and overlooked in planning. Inturn, this could lead to different kinds of transport poverty and reinforced injustices betweengroups. No earlier research regarding this aspect of cycling has been carried out in a Nordiccontext. This study will investigate whether similar trends exist in Stockholm. By developinga method for assessing the amount and quality of bike lanes in different areas, and comparingthe results from this assessment with socioeconomic and demographic data, correlationsbetween cycling infrastructure and social status are identified. The results show that the total amount of bike lanes (expressed as ratio between bike lanesand roadways) are larger in areas with lower social status, but the quality increases withhigher status. The differences are not extensive, but could be a sign of injustice that are notdiscussed today. In addition to these main findings, it is discovered that the City ofStockholm’s data over cycling infrastructure lacks sufficient information for this type ofassessment, and their knowledge about how areas differ is limited. This study thus highlightsthese issues and the need for considering inequalities in bicycle planning.