Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Denna uppsats handlar om byn Nyeds-Hedås. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka demografiska förändringar i byn under perioden 1880-1910: hur Hedås befolkningsstorlek, befolkningssammansättning och näringsliv förändrats under tidsperioden samt vilka förändringar som kan kopplas till de stora samhällsförändringar som skett i Sverige som helhet. Materialet har bestått av folkräkningar från åren 1880, 1890, 1900 och 1910, in- och utflyttningslängder och den häradsekonomiska kartan. En kvantitiv och demografisk metod har använts för att sammanställa statistik, utifrån folkräkningarna och in- och utflyttningslängderna, om befolkningsstorlek, ålders- och yrkesstruktur och utflyttningsgrad i byn som sedan analyserats för att komma fram till möjliga kopplingar till samhällsförändringarna i Sverige. Den häradsekonomiska kartan var den enda tillgängliga användbara kartan över byn under tidsperioden och därför har inte två kartor kunnat ställas mot varandra för en direkt jämförelse av förändringar i bebyggelsen. Istället har slutsatser kring bebyggelse och näringsliv grundats i en analys av den enskilda kartan. Mellan åren 1880 och 1910 minskade Hedås befolkning från 216 invånare till 133. Den största orsaken var utflyttning. Det kan konstateras med säkerhet att flera utflyttningar orsakades av emigrationsvågen till Amerika, vilken var aktuell i hela Sverige, men många kan även ha lockats av den höga efterfrågan på arbetskraft inom industrin, grundat i den pågående industrialiseringen. Majoriteten av de utflyttade var kvinnor och många var i ung ålder, vilket reflekteras i en anmärkningsvärd nedgång i den unga befolkningen. Undersökningen har inte visat några stora förändringar i yrkesstruktur då många invånares yrken inte var specificerade i materialet. Byn är lokaliserad där flera vägar som leder till kringliggande byar sammanstrålar. Detta innebär att Hedås troligtvis hade många genomresande och var ett sorts centrum för näringsliv, vilket kan förklara varför bebyggelsen var tätare än byarna runt i kring. Befolkningsminskningen, med minskat utbud och efterfrågan på varor som följd, påverkade troligtvis näringslivet i byn negativt.

FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

This study examines the birth rates and the proportion of illegitimate births in Mörbylånga parish and Kalmar town before and during the period of the Contraceptive Act. The purpose of the study is to investigate what effect the Contraceptive Act may have had on birth rates and illegitimate births in the above-mentioned areas. The investigation period extends from 1880-1938 and the Prevention Act was in use 1910-1938. The study method is quantitative, and the results are presented using diagrams. The study also has comparative elements where an urban environment is compared with a rural environment. The demographic transition theory is used to interpret and analyze the results.  The study shows that birth rates in both Mörbylånga and Kalmar had an upward trend. In Mörbylånga, this trend is much clearer than in Kalmar, which shows that the increase in birth rates was higher in rural areas than in the city. It can not be ruled out that the advent of the contraceptive law is a factor that contributed to the increase in birth rates in these study areas. The results from this study also differ from previous research as their results show a decrease in birth rates and this study shows an increase. Other results are that a larger proportion of illegitimate children were born in rural areas than in the city over the entire survey period and that the proportion of illegitimate children decreased in both survey areas. Furthermore, it can be stated that the Contraceptive Act had some form of effect on the decline in the proportion of children born out of wedlock.

Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin.  Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.

Demografiska förändringar har gjort att försörjningsbördan de senaste 60 åren ökat kraftigt. År 2031 beräknas 410 000 individer saknas inom välfärdsyrken i Sverige. Samhälleliga insatser har införts, medbland annat höjd pensionsålder, dock krävs insatser på organisatoriskt plan. HR-rutiner som implementeras kan påverka normen om lämplig pensionsålder. Således var syftet med studien att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare vidtog i en organisation inom sektorn för vård och omsorg i ändamål att möjliggöra förlängda arbetsliv för sina medarbetare. Intentionen var att identifiera styrkor och svagheter i åtgärdsarbetet vilket skulle öka förståelsen för vad som behövde göras för att individer skulle besluta sig för pensionsavgångar senare i livet. Via två teoretiska modeller samt forskning på området, söktes förklaringar som korrelerar med de empiriska resultaten i studien. Kvalitativ metod användes och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer anställda på olika nivåer inom en kommun. Dessa analyserades sedan iterativt och tematiskt. Resultaten visade att det fanns en medvetenhet kring de demografiska förändringar samhället står inför och de svårigheter dessa medför. Det efterlystes ett åtgärdsarbete för att möjliggöra förlängda arbetsliv. Respondenterna lyfte också vikten av att värna om kompetensen som finns i organisationen och beskrev också svårigheterna i att genomföra åtgärder. I diskussion och slutsats har de teoretiska modeller som presenterats i studien ställts mot varandra och det har gjorts gällande att dessa bör användas simultant i ett framtida systematiskt arbete. Studien har visat att det fanns stora begränsningar och uppmuntran till förbättring kring åtgärdsarbetet. Vidare har de styrkor och svagheter som presenterats i förhållande till studiens syfte visat sig bli en viktig del i detta arbete.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

The long-term care (LTC)/elder care sector is facing challenges with supplying the right skills, now and in the future. The demographic changes show an increased ageing population. An increased ageing population combined with fewer births leads to a diminishing group of possible employees. The skills supply challenge isn’t solely about the availability of possible employees, but also the long-term difficulties for the LTC/elder care sector to recruit as well as retain staff. Using a thematic analysis, this study – with the help of eleven chosen scientific articles – has examined the skills supply challenge seen from an employee versus employer perspective. The aim of this study was to determine similarities as well as dissimilarities in the above-mentioned groups’ experiences of said issue as well as examining possible gaps within the field. The result from the analysis was summarized into two main themes: Competence and Human and financial resources. The first theme showed the distinction between formal and informal competence and its effect on recruitment and the organisation as a whole. The second theme portrayed the supply as well as the lack of possible employees, which are affected by the current demographic changes. The second theme also showed how the financial managing challenges the possibilities to develop satisfactory working conditions and a sustainable skill supply. / Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med att kompetensförsörja, nu och i framtiden. De demografiska förändringarna visar på en ökad åldrande befolkning. Detta kombinerat med färre födslar leder till en minskande grupp arbetsföra. Utmaningen med kompetensförsörjningen består inte enbart av att det är få som finns tillgängliga för rekrytering, utan även att äldreomsorgen under en längre tid har präglats av svårigheter med att locka samt behålla personal. Med tematisk analys som utgångspunkt har denna studie utifrån elva utvalda artiklar undersökt kompetensförsörjningsutmaningen sett till arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv. Målet var att urskönja likheter och skillnader kring de två gruppernas upplevelser av problematiken samt undersöka möjliga luckor inom området. Resultatet från analysen sammanfattades i två huvudteman: Kompetens och Mänskliga och ekonomiska resurser. Det första temat visade på kontrasterna mellan formell och informell kompetens och dess påverkan på rekrytering och organisation som helhet. Det andra temat lyfte fram den tillgång respektive brist på arbetsföra personer som påverkas av de demografiska förändringar som råder, likväl som att den ekonomiska styrningen utmanar möjligheterna att utveckla goda arbetsvillkor och en hållbar kompetensförsörjning.

Bakgrund: I december 2019, Kina rapporterades ett utbrott av det nya coronaviruset (2019.nCoV) där atypisk lunginflammation kunde härledas till infektionen. Munskydd eller andningsskydd kan användas som en förebyggande åtgärd för att hindra smittspridningen. Syftet med dess användning är att stoppa spridningen av stora andningsdroppar, samt att inandas aerosoler från omgivningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur frågan om användning av munskydd/andningsskydd hanterats inom svenska kommuner under covid-19-pandemin, och om det går att se några skillnader mellan kommuner med olika geografiska och demografiska förutsättningar. Metod: En enkätstudie genomfördes bland representanter från Sveriges samtliga kommuner. Data analyserades med kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Resultat: Tjänstemän från 134 kommuner i Sverige besvarade enkäten vilket gav svarsfrekvensen 46 procent. Kommuner med högst invånarantal bedömdes av tjänstemännen ha lyckats sämre med hanteringen av covid-19-pandemin, än kommuner med lägre invånarantal. Munskydd- och andningsskydd rekommenderades i större utsträckning inom äldreomsorgen än inom barnomsorg- och skolverksamhet. Personal- och besökare i kommuner med högst invånarantal upplevs ha följt kommunens rekommendationer beträffande användning av munskydd- och andningsskydd sämre än kommuner med lägre invånarantal. Resultatet visar slutligen att kommuner belägna i Norrland varit mindre benägna att rekommendera personal inom äldreomsorgen att använda andningsskydd än kommuner i Götaland och Svealand. Slutsats: Kommunernas följsamhet till munskyddsrekommendationer föreföll generellt god, liksom intrycket av att pandemin hanterats på ett bra sätt. Variationer utifrån folkmängd och geografiskt läge förekom, men för att utröna orsaker till detta krävs fortsatt forskning.