Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Denna uppsats handlar om byn Nyeds-Hedås. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka demografiska förändringar i byn under perioden 1880-1910: hur Hedås befolkningsstorlek, befolkningssammansättning och näringsliv förändrats under tidsperioden samt vilka förändringar som kan kopplas till de stora samhällsförändringar som skett i Sverige som helhet. Materialet har bestått av folkräkningar från åren 1880, 1890, 1900 och 1910, in- och utflyttningslängder och den häradsekonomiska kartan. En kvantitiv och demografisk metod har använts för att sammanställa statistik, utifrån folkräkningarna och in- och utflyttningslängderna, om befolkningsstorlek, ålders- och yrkesstruktur och utflyttningsgrad i byn som sedan analyserats för att komma fram till möjliga kopplingar till samhällsförändringarna i Sverige. Den häradsekonomiska kartan var den enda tillgängliga användbara kartan över byn under tidsperioden och därför har inte två kartor kunnat ställas mot varandra för en direkt jämförelse av förändringar i bebyggelsen. Istället har slutsatser kring bebyggelse och näringsliv grundats i en analys av den enskilda kartan. Mellan åren 1880 och 1910 minskade Hedås befolkning från 216 invånare till 133. Den största orsaken var utflyttning. Det kan konstateras med säkerhet att flera utflyttningar orsakades av emigrationsvågen till Amerika, vilken var aktuell i hela Sverige, men många kan även ha lockats av den höga efterfrågan på arbetskraft inom industrin, grundat i den pågående industrialiseringen. Majoriteten av de utflyttade var kvinnor och många var i ung ålder, vilket reflekteras i en anmärkningsvärd nedgång i den unga befolkningen. Undersökningen har inte visat några stora förändringar i yrkesstruktur då många invånares yrken inte var specificerade i materialet. Byn är lokaliserad där flera vägar som leder till kringliggande byar sammanstrålar. Detta innebär att Hedås troligtvis hade många genomresande och var ett sorts centrum för näringsliv, vilket kan förklara varför bebyggelsen var tätare än byarna runt i kring. Befolkningsminskningen, med minskat utbud och efterfrågan på varor som följd, påverkade troligtvis näringslivet i byn negativt.

FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

This study examines the birth rates and the proportion of illegitimate births in Mörbylånga parish and Kalmar town before and during the period of the Contraceptive Act. The purpose of the study is to investigate what effect the Contraceptive Act may have had on birth rates and illegitimate births in the above-mentioned areas. The investigation period extends from 1880-1938 and the Prevention Act was in use 1910-1938. The study method is quantitative, and the results are presented using diagrams. The study also has comparative elements where an urban environment is compared with a rural environment. The demographic transition theory is used to interpret and analyze the results.  The study shows that birth rates in both Mörbylånga and Kalmar had an upward trend. In Mörbylånga, this trend is much clearer than in Kalmar, which shows that the increase in birth rates was higher in rural areas than in the city. It can not be ruled out that the advent of the contraceptive law is a factor that contributed to the increase in birth rates in these study areas. The results from this study also differ from previous research as their results show a decrease in birth rates and this study shows an increase. Other results are that a larger proportion of illegitimate children were born in rural areas than in the city over the entire survey period and that the proportion of illegitimate children decreased in both survey areas. Furthermore, it can be stated that the Contraceptive Act had some form of effect on the decline in the proportion of children born out of wedlock.

Bakgrunden till studien är den aktuella samhällsdebatten om ungdomsbrottsligheten och det ökade vapenvåldet i Sverige. Vi har valt att rikta fokus till den del av debatten som berör ungdomar. Syftet med studien är att undersöka viktiga faktorer och förhållanden bland ungdomar som riskerar att utveckla normbrytande beteenden, samt hitta förklaringar till de höga antalet dödsskjutningar. Undersökningen har gjorts med en allmän kvalitativ litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet har analyserats med tematisk analys och det finns fem övergripande teman som kan relateras till uppkomsten av ungas normbrytande beteenden. Studiens övergripande teman är: normbrytande beteende, bostadsområde, socioekonomiska förutsättningar, utsatta områden och skolnivå. Den teoretiska utgångspunkten har varit social desorganisationsteori och stämplingsteorin.  Resultaten har pekat på att familjebakgrund, skolgång och bostadsområden är några viktiga faktorer som kan ha en inverkan på ungas välmående. Vi kan därmed dra slutsatser om att jämlika socioekonomiska faktorer kan bidra till att jämna ut olikheter mellan bostadsområden, samt skolors organisering och struktur. Det kan öka välmåendet bland unga, men också minska risken för att utveckla normbrytande beteende och därefter också brottsligt beteende.

Demografiska förändringar har gjort att försörjningsbördan de senaste 60 åren ökat kraftigt. År 2031 beräknas 410 000 individer saknas inom välfärdsyrken i Sverige. Samhälleliga insatser har införts, medbland annat höjd pensionsålder, dock krävs insatser på organisatoriskt plan. HR-rutiner som implementeras kan påverka normen om lämplig pensionsålder. Således var syftet med studien att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare vidtog i en organisation inom sektorn för vård och omsorg i ändamål att möjliggöra förlängda arbetsliv för sina medarbetare. Intentionen var att identifiera styrkor och svagheter i åtgärdsarbetet vilket skulle öka förståelsen för vad som behövde göras för att individer skulle besluta sig för pensionsavgångar senare i livet. Via två teoretiska modeller samt forskning på området, söktes förklaringar som korrelerar med de empiriska resultaten i studien. Kvalitativ metod användes och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer anställda på olika nivåer inom en kommun. Dessa analyserades sedan iterativt och tematiskt. Resultaten visade att det fanns en medvetenhet kring de demografiska förändringar samhället står inför och de svårigheter dessa medför. Det efterlystes ett åtgärdsarbete för att möjliggöra förlängda arbetsliv. Respondenterna lyfte också vikten av att värna om kompetensen som finns i organisationen och beskrev också svårigheterna i att genomföra åtgärder. I diskussion och slutsats har de teoretiska modeller som presenterats i studien ställts mot varandra och det har gjorts gällande att dessa bör användas simultant i ett framtida systematiskt arbete. Studien har visat att det fanns stora begränsningar och uppmuntran till förbättring kring åtgärdsarbetet. Vidare har de styrkor och svagheter som presenterats i förhållande till studiens syfte visat sig bli en viktig del i detta arbete.

Anställningsotrygghet handlar om den subjektivt upplevda risken att mot sin vilja förlora sin anställning. Medan en mängd forskning dokumenterat hur fenomenet relaterar till olika tänkbara konsekvenser finns det färre studier som behandlar vad som kännetecknar personer som upplever olika grader av otrygghet. Det är också viktigt att studera grupper med olika nivåer av otrygghet i branscher som kännetecknas av omfattande förändringar, som handeln och besöksnäringen. Syftet med denna uppsats var att undersöka likheter och skillnader mellan anställda med låga, måttliga och höga nivåer av anställningsotrygghet utifrån olika demografivariabler samt arbets- och hälsorelaterade utfall. Resultat av variansanalyser och korstabuleringar baserade på ett nationellt urval av anställda inom branschen handel och besöksnäring påvisade inga signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller ålder, kön, utbildningsnivå eller arbetsomfattning (heltid/deltid). Däremot stödjer resultaten tidigare forskning när det gäller hur grupperna skiljde sig åt i termer av arbets- och hälsorelaterade utfall. Grupper med högre nivå av otrygghet rapporterade över lag sämre arbetsprestation och arbetstrivsel, högre intention att säga upp sig, lägre självskattad hälsa samt högre nivåer av utmattning och arbets- och livsobalans. Vidare visade resultaten att demografivariablerna inte tycks ha någon betydelse för nivån av upplevd anställningsotrygghet. Överlag var resultaten i linje med tidigare forskning och antyder att samband mellan upplevelsen av anställningsotrygghet och olika arbets- och hälsorelaterade utfall går att generalisera till anställda inom handel och besöksnäring i Sverige.

Abstract: Utsagor gällande framtida utfall betecknas som framtidsstudier. Den mest vidsprida och accepterade av alla framtidsstudier är den så kallade demografiska prognosen. Föreliggande uppsats har som syfte besvara tre frågeställningar genom att analysera prognoser utifrån ett kommunalt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vilken sammansättning, ställning och syfte har nutida befolkningsprognoser inom den Svenska kommunala verksamheten? Hur kommer den geografiska fördelningen av människor utvecklas under det kommande decenniet, och vilka trender ligger bakom denna utveckling? Kan moderna demografiska prognoser anses utgöra ett tillförlitligt planeringsunderlag för den nutida kommunala verksamheten ? Det är primärt den deskriptiva metoden som tillämpas i uppsatsen. Denna kompletteras dock stundtals av komparativa analyser. Resultaten visar att kommunala demografiska prognoser är i princip mindre komplexa versioner av SCB:s nationella prognos. Då hela 247 av 290 kommuner i Sverige tillämpar prognoser som underlag för sin framtida planering, betraktas dess ställning som tämligen god. Kommunala prognosers syfte är att vara ett realistiskt underlag vid beslutsfattandet över distributionen av kommunens resurser. Enligt insamlat material förutspås de redan befolkningsmässigt stora kommuner och deras agglomerationer att fortsätta växa. Detta indikerar en vidare urholkning av glesbygden, där främst yngre flyttar mot större städer för studier och arbete och lämnar bakom sig medelålders och äldre. Den sociala faktorn blir vid en viss ålder överordnad rent ekonomiska vinster, vilket förklarar varför äldre och medelålders väljer att stanna kvar i sina hemorter i högre utsträckning än yngre människor. Den största dragningskraften vad gäller större kommuner är deras befolkningsmässiga storlek och diversifierade dynamiska arbetsmarknader, medan mindre kommuners dragningskraft baseras primärt på jämförelsevis låga boendekostnader. Kommunala prognoser tillförlitlighet determineras utifrån jämförelser mellan tillgängliga kommunala prognoser och deras regionala och nationella motsvarigheter. Även om den förutspådda befolkningsutvecklingen är något högre bland tillgängliga kommunala prognoser än vad som tolkas från nationellt och regionalt håll, så kan kommunala prognoser ändå anses generellt tillförlitliga då dess utfall befinner sig inom rimlighetens gränser.

The paper uses data from 2003 Multiscopo Italian Survey to estimate education effects on fertility and in particular to determine how and to what degree does unobserved heterogeneity influence the estimated effects, that is to say how unobserved heterogeneity might bias estimates of effects of education on transition to 1st, 2nd and 3rd births. The peculiarity of this study is the implementation of a multiprocess approach, which allows for a broader and more efficient view of the phenomenon, studying jointly the transition to first, second and third or higher order births. In doing this I will use control variables, in particular educational level of the mother and her siblings (i.e. partner and grandmother), to detect possible influences of education in childbearing timing. Moreover, this topic has not yet been analysed using Italian data, in particular using Multiscopo Survey data and it may produce interesting comparisons with regard to other European countries, where the topic has already been addressed. In this study I will prove that number of siblings is the variable, which has a significative and relevant effect in all the models considered and that women partner’s education has an up-and-down effect on transition to childbearing. Moreover, the inclusion of unobserved characteristics of women has an important role in understanding transition to childbearing, being positive and significant.