The purpose of this media scientific study is to contribute to a better understanding about how blind people’s empowerment and participation may affect their role in the digital society. Earlier international studies in this area have shown that blind people not only need more knowledge then the seeing population about the computer, but also about the technology behind their tools for using Internet. The results from these studies have also shown that Internet increases the blind people’s independents and that those who use Internet feel more involved in the society. A qualitative method was chosen to study the three most common categories from the earlier studies: knowledge of technology, empowerment and participation. Are there differences in the results compared to our study in Sweden 2014? Interviews with eight blind, experienced computer users have shown that knowledge of technology is essential for their use of Internet and that the Internet increases their empowerment and their participation. But good knowledge of technology is not a guarantee for a flawless use of Internet. The most common problem is not lack of knowledge, but the web sites are not customised for the blind person’s needs and tools. The theoretical framework of the study is based on the theories of the digital divided and Jürgen Habermas theory about the public sphere.

This essay analyses the arguments of The Swedish Government Official Report 2008:88 which proposes that the Swedish law (SFS) should shift from promulgation in print to elec-tronic promulgation on a Website. I have studied two aspects of the arguments in the text. On the one hand, the Inquiry’s description of how things might become if their proposal becomes effectuated and, on the other hand, how the present situation is described in the text. The theory I have used is called A Garbage Can Model of Organizational Choice, which pictures organizations as often irrational in dealing with problems, solutions and decision making. The chronological order is broken up and a solution to a problem often precedes the problem itself, the latter being so to speak ”picked up from the garbage can” and put on the agenda if proven adequate. The results of my analysis show that the ambition of the Inquiry has been to problematize the traditional way of promulgating the Swedish law in order to make a version on the Webb look more indispensable. Thus arguments in support of the reform have been drawn from the comparison rather than from the virtues of the reform itself.But even now, four years after the report was published, there is no sign of the proposal being taken further in the legislative process. My conclusion is that the committee report certainly proves that the Internet solution is possible but fails to show that it is appropriate. And was there a real problem to begin with? / Program: Bibliotekarie

Den här c-uppsatsen är en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstämmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under åren 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojämn tillgång till dator med internetuppkoppling. Studien är utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmärksamhet för Informationsåldern: Ekonomi, Samhälle och Kultur, Nätverkssamhällets Framväxt. Syftet är att med en litteraturstudie undersöka om det skett någon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan. Studien är begreppsutredande och baserad på forskningsartiklar och litteratur. Studien undersöker om artikelförfattarnas teorier och forskning överensstämmer med Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrum. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har på kort tid slagit igenom och blivit en del av många människors vardag. De grupper människor som inte får tillgång till IKT riskerar att marginaliseras. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen är det även relevant att undersöka om Castells teorier som numera (2013) är över ett decennium gamla fortfarande är aktuella. / This thesis investigates how parts of Manuel Castell’s theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows coincide with a selection of academic publications from the period 1990-2010 in the LISA (Library and Information Science Abstracts) database. The digital divide refers to unequal access to computers with internet connections. The investigation is based on literature studies and text analysis methods. Castells was widely recognized for The Information Age: Economy, Society and Culture. The literature study aims to investigate whether there has been a shift in the explanation of the digital divide. The paper is a conceptual investigation and based on scientific publications and literature. The paper investigates whether the theories and research of the authors of these publications is in accordance with Castells’ theories about the digital divide, the informational revolution and the space of flows. ICT (information and communication technology) has emerged rapidly and become part of the everyday life of many people. Population groups without access to ICT face risks of marginalization. Considering the rapid technological development, it is also relevant to investigate whether Castells’ theories, which by now (2013) are more than a decade old, still are valid.

Forskning inom den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (SFI) är småskalig. På de senaste åren har behovet av SFI-undervisning och kompetenta lärare ökat. Utbildningen ska förbereda eleverna att delta i samhället och en av de viktigaste kompetenserna är den digitala kompetensen. Skolor arbetar därför med digital teknik för att motverka den digitala klyftan som ökat i samhället. Uppsatsen fokuserar kring ämnet digital teknik kopplat till språkundervisning. I denna studie undersöks vad vuxna elever i SFI uttrycker om sin digitala kompetens som är en del av den svenska språkundervisningen i förhållande till den digitala klyftan. Detta ger lärare en insyn i hur elever tänker kring teknikanvändning i sin språkutbildning och en ökad kunskap, vilket bidrar till bättre undervisning. Intervjuer har utförts bland nio SFI-elever på en skola i mellan Sverige för att ta reda på deras tankar och erfarenheter om användandet av digital teknik i sin språkinlärning i och utanför klassrummet. Materialbearbetningen har analyserats genom en tematisk analysmetod, där intervjusvaren organiserats in i olika teman. Uppsatsens huvudteman är: tekniktillgångarna, teknikanvändningarna och digital teknik kopplat till kursplanen för SFI. Resultatet visar att SFI-elever inte alltid har tekniktillgänglighet hemifrån och behöver därmed stöd från skolan. Skolan har surfplattor men inga fungerande datorer, vilket gör att eleverna inte ges möjlighet att lära sig eller träna sig i att använda dator. Vidare arbetar skolan mer traditionellt, där läraren har klassrumsgenomgångar. Digital teknik används för att översätta ord, visa bilder och skriva texter. Dock använder inte eleverna tekniken för att uttrycka sig multimodalt eller designa sitt eget lärande. Konklusionen är att läraren behöver vara utbildad i hur digital teknik används i språkutbildningen. Det räcker inte med att eleverna använder teknik under lektionen, utan undervisningen och arbetssättet behöver också förändras. Det krävs att lärarna får ett nytt perspektiv på vad det innebär att lära sig i en digital lärmiljö. För vidare forskning är det av stort intresse att fortsätta undersöka lärarens tankar och erfarenheter om ämnet digital teknik i undervisningen.