Prostitution som företeelse engagerar och väcker känslor, både bland individer och offentliga aktörer. I detta arbete belyser vi utvecklingen av samhällets syn på prostitutionen genom att analysera den period då den i Sverige var offentligt reglementerad och kontrollerad, 1859 – 1918. Denna tidsperiod rymmer avgörande skiftningar i offentligsamhällets syn på prostitution, en företeelse som tidigare under historien setts som en allvarlig försyndelse i sig. Reglementeringen infördes som ett smittskyddsprojekt där målet var att hejda spridningen av framför allt syfilis. Reglementeringen kom dock även att präglas av moraliska aspekter innan det, efter förnyade utredningar, konstaterades att den spelat ut sin roll för att hejda den veneriska smittspridningen. Prostitutionen kom då att regleras i andra lagrum. Studiens syfte är att, genom en kvalitativ litteraturstudie, kartlägga vilka lagar, regler och påföljder som omgärdat hanteringen av prostitutionen under den studerade perioden, hur statens och hälso-och sjukvårdens syn på prostitution sett ut och inverkat på lagstiftningen samt hur reglementeringssystemet kan förstås utifrån teorierna om stigma och det ideala offret. Arbetets huvudsakliga slutsatser är att det, i litteraturen, går att återfinna tydliga förändringar i offentligsamhällets attityder mot prostitution under den studerade perioden. I periodens början sågs prostitutionen huvudsakligen som ett sanitärt problem, men kom sedermera alltmer att betraktas som ett socialt. Vidare har vi kunnat påvisa att reglementeringssystemet väl låter sig förstås utifrån Erving Goffmans teori om stigma, men att den prostituerade kvinnans status som offer enligt Nils Christies teori om det ideala offret är mer komplex och mångfacetterad. / Prostitution as a phenomenon engages and evokes feelings, both among individuals and public actors. In this work, we illustrate the development of public society's view of prostitution by analysing the period when it was publicly regulated and controlled in Sweden, 1859 – 1918. This period contains crucial shifts in society's view of prostitution, a phenomenon previously in history seen as a serious offence in and of itself. The regulations were introduced as an infection prevention project with the goal to stop the spread primarily of syphilis. However, the regulations also came to be characterised by moral aspects before, after renewed investigations, it was stated that it had played its role in halting the spread of venereal disease and prostitution came to be regulated by other legislation. The purpose of the study is to identify, through a qualitative literature study, what laws, rules and penalties that surrounded the handling of prostitution during the studied period, what the state’s and health care system’s views on prostitution were and how they influenced the legislation and how the regulatory system can be understood based on the theories of stigma and the ideal victim. The essay’s main conclusions are that, in literature, it is possible to identify clear changes in the public society's attitudes towards prostitution during the period studied. At the beginning of the period, prostitution was mainly seen as a sanitary problem, but eventually it became viewed as a more social one. Furthermore, we have been able to demonstrate that the system of regulation can be understood on the basis of Erving Goffman's theory of stigma, but that the status of the female prostitute as victim according to Nils Christie's theory of the ideal victim is more complex and multifaceted.

Women suffering from domestic violence and substance abuse are described as a public health problem with an increased risk of poor health, unemployment and social exclusion. While several initiatives have been implemented at a national level to address men's violence against women, especially for women with co-occurring substance abuse, social services at the municipal level are criticized for their inadequate work with this client group. Thus, this study examines how social services’ work with women who are victims of domestic violence and substance abuse, can be understood from a health, work life and equality perspective. The analysis, made through a narrative synthesis of the articles (n=25) in the review, revealed five issues which were central to the work of social services (RQ1): organization, role of politics, lack of knowledge, relationships and trust between social workers and clients and lastly committed social workers. One conclusion drawn, related to health, work life and equality (RQ2), is that social workers and policymakers need to increase their understanding of how global inequalities form the basis for problems such as women as victims of domestic violence with co-occurring substance abuse. This recognition is a prerequisite for reducing gaps between people, improving women's lives, and promoting their integration into society.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) är ett komplext fenomen somnyligen fått utökat utrymme inom svensk debatt och politik. Tidigareforskning visar att det saknas förståelse för hedersrelaterat våld utanförramarna av kulturella perspektiv. Vidare leder detta till en otillräcklig ochsimplifierad bild av fenomenet. Forskning visar även att behandlare somhjälper och vårdar hedersvåldsutsatta kvinnor bemöter klienten utifrån sinaföreställningar. Föreställningar om individer av annan kultur är oftageneraliserande och påverkar kvalitén på given hjälp och vård. Syftet meddenna studie är att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete medhedersvåldsutsatta kvinnor. Vi ämnar även att undersöka vilka föreställningarom kvinnorna som framkommer ur socialarbetarnas beskrivning av arbetet.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med socialarbetare inomfältet av HRV framkom att det idag finns fler hinder än möjligheter i detpraktiska arbetet. Resultatet av denna studie visar att den hedersvåldsutsattakvinnan generaliseras då hon sällan blir förstådd utanför kontexten av henneskultur. Därigenom blir våldet hon utsätts för förminskat med tiden. Dettabeskrivs främst ha grund i att det hjälpande och stöttande arbetet utförs undertids- och resursbrist. Därför är det av vikt att den hjälpsökandehedersvåldsutsatta kvinnan får professionella möten där vikt läggs påinkludering och individuella behov. Resultatet visar att kvinnan som kännersig förstådd stannar kvar i det professionella samarbetet och har större chansatt bryta sig från våldet inom hennes familj.