Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som i Sverige drabbar cirka 800 barn årligen och kräver daglig behandling med insulin. Sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet. Ungdomar har ett ökat behov av att frigöra sig från föräldrar och att bli självständig är en naturlig del i ungdomars utveckling. Syfte: Beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt att granska vilken undersökningsgrupp som återfinns i de inkluderade artiklarna. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att söka underlag till studien. Elva vetenskapliga artiklar återfinns i resultatet. Huvudresultat: Ungdomar med diabetes mellitus typ 1 upplevde en känsla av att vara annorlunda och att sjukdomen var en börda. Ungdomarna upplevde även att de hade fler konflikter med sina föräldrar än sina kamrater och att föräldrarna hade svårt att släppa kontrollen. För att acceptera sin sjukdom beskrev ungdomarna att de behövde integrera sjukdomen som en del i sin identitet och sitt dagliga liv. På så vis kunde ungdomarna nå självständighet och utveckla sin förmåga att ta eget ansvar gällande egenvård. Slutsats: Resultatet påvisade att majoriteten av ungdomar med diabetes mellitus typ 1 kände sig annorlunda i jämförelse med jämnåriga. Många ungdomar upplevde svårigheter i relationen till sina föräldrar relaterat till ansvar för egenvården. Ungdomarna beskrev processen att acceptera och integrera sin sjukdom som en del i deras identitet. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att stötta och vägleda ungdomar med diabetes mellitus typ 1 mot självständighet och ge dem förutsättningar att klara av egenvård. / Background: Diabetes mellitus type1 is a chronic disease which yearly afflicts around 800 children in Sweden and requires daily insulin treatment. The disease entails limitations in everyday life. Adolescents have an increased need to liberate themselves from their parents and gaining independence is a natural part of youths’ development.  Aim: Describe adolescents´ experience of living with diabetes mellitus type 1 and to examine which research group is found in the included articles.  Method: Descriptive literature study. The databases Medline via Pubmed and Cinahl were used in searching for study material. Eleven scientific articles are included in the results. Main findings: Adolescents with diabetes mellitus type1 had an experience of being different and that the disease was a burden. The adolescents also had the experience of having more conflicts with their parents than with their friends, and that their parents had difficulties letting go of control. In order to accept the disease, the adolescents described the need to integrate the disease as a part of their identity and daily life. In this way the adolescents could gain independence and grow in their ability to take responsibility and manage their self care. Conclusion: The findings showed that the majority of adolescents with diabetes mellitus type1 had an experience of being different compared to their peers. Many adolescents experienced difficulties in the relationship with their parents regarding the responsibility for selfcare. The adolescents described to process of acceptans and the need to integrate their disease as part of their identity. Nurses have an important task of supporting and guiding adolescents with diabetes mellitus type 1 towards independence and giving them the conditions for coping with selfcare.

Background: In Sweden type 1-diabetes is the most common chronic disease among children. When a child suffers from type 1-diabetes the parents gets affected as well. The children’s need of support from the parents depends on the child’s age, maturity and individual needs. Aim: The purpose of this study was to describe the parents’ experience of living with a child that suffers from type 1-diabetes, as well as describe the articles research groups. Method: A descriptive literature study that’s based on 11 articles, nine of qualitative approach and two of qualitative- and quantitative approach. Result: Parents to children with type 1-diabetes experienced fear, grief, anxiety and frustration. Type 1-diabetes among children influences parents’ life in many ways. The disease required planning, attention and adjustment. Parents experienced that type 1-diabetes affected school, work, sleep, diet and physical activity. Conclusion: Parents of children with type 1 diabetes experiences that the disease required a great commitment and responsibility. The majority of the care and treatment is handled by the parents, due to the children's lack of self-care. The nurse therefore has an important role to provide information, support and encourage both to patients and their families regarding care and treatment. / Bakgrund: I Sverige är typ 1-diabetes den kroniska sjukdomen som är vanligast förekommande hos barn. När ett barn drabbas av typ 1-diabetes berörs även föräldrarna. Barns behov av stöd från föräldrar varierar efter barnets ålder, mognad och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med typ 1-diabetes samt att beskriva artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på 11 artiklar, nio av kvalitativ ansats och två av kvalitativ- och kvantitativ ansats. Resultat: Föräldrar till barn med typ 1-diabetes upplevde rädsla, sorg, oro och frustration. Typ 1-diabetes hos ett barn påverkade föräldrarnas liv på många olika sätt. Sjukdomen krävde planering, uppmärksamhet och anpassning. Föräldrarna upplevde att typ 1-diabetes påverkade skola, jobb, sömn, kost och fysisk aktivitet. Slutsats: Föräldrar till barn med typ 1-diabetes upplevde att sjukdomen krävde ett stort engagemang och ansvar. Vård och behandling hanterades till större del av föräldrarna vilket berodde på barnens bristande egenvård. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll att ge information, stötta och uppmuntra både patient samt dess anhöriga vad gäller vård och behandling.

Orientador: Carlos Eduardo Steiner / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-07T13:53:01Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Assis_NilmaAlmeidade_M.pdf: 1405023 bytes, checksum: 12e3861c31dae0e759ab571d2d029476 (MD5) Previous issue date: 2006 / Resumo: A retinopatia diabética é uma complicação freqüente no diabetes melito tipo 1, acometendo quase a totalidade de pacientes, em graus variados, após 20 anos de doença. A interferência de fatores ambientais como a manutenção de um estado hiperglicêmico na sua fisiopatologia já foi comprovada, mas ainda não foi esclarecido porque alguns pacientes desenvolvem essa complicação de maneira grave e precoce. Nos últimos anos, diversos estudos têm sugerido a participação de fatores genéticos nesse processo. O fator de crescimento endotelial vascular (VEGF), potente indutor da angiogênese, foi associado à retinopatia diabética por alguns autores, pelo aumento da sua expressão, em virtude de mutações em sua região promotora. Neste trabalho foi realizada uma avaliação clínico-laboratorial, a análise do SNP rs833061 (- 460) e a pequisa da deleção de 18 pares de bases em -2549, ambas na região promotora do gene VEGF em 114 pacientes com diabetes melito tipo 1, de três centros de referência em diabetes no Brasil ¿ Hospital das Clínicas da Unicamp, Instituto Estadual de Diabetes e Endocrinologia Luiz Capriglione (RJ) e Santa Casa da Misericórdia de São Paulo (SP). Houve associação entre retinopatia diabética proliferativa e nefropatia, porém nenhum paciente apresentou a deleção em -2549, nem o alelo -460 C em homozigose. Tais resultados sugerem que esses polimorfismos na região promotora do gene VEGF não interferem na predisposição à retinopatia diabética na população estudada e que outros agentes ambientais e/ou genéticos devem ser significativos / Abstract: Diabetic retinopathy is a frequent complication of diabetes mellitus type 1 and almost all patients develop it after twenty years of disease. The causes of these complications are not clear, but several environmental factors such as chronic hyperglicaemia may act in this predisposition, however, it is not clearly understood why some individuals develop it in a severe and precocious way. The participation of genetic factors as the vascular endothelial growth factor (VEGF), a potent angiogenic mediator, was already confirmed for some authors. In this study we investigate whether polymorphisms in VEGF gene are associated with proliferative diabetic retinopathy. One hundred-fourteen patients with diabetes mellitus type 1 underwent a clinical and laboratorial study, as well as the analysis of two polymorphisms: rs833061 and the deletion of 18 bp at -2549 both on the promoter region of the VEGF gene. There was an association between nephropathy and retinopathy in our patients but none of the individuals presented the deletion at -2549 or the allele C in rs833061 in homozygous state. These results suggest that such polymorphisms in the promoter region of the VEGF gene do not interfere in the predisposition to diabetic retinopathy in our population and that other environmental and/or genetic factor may be more relevant / Mestrado / Genetica Medica / Mestre em Ciências Médicas

Perdas gestacionais, malformações, restrição de crescimento intrauterino (IUGR) são associadas a gestações diabéticas. Para ampliar o conhecimento nesse tema, nosso grupo desenvolveu um modelo de gestação complicada por diabetes tipo 1 em camundongos que, nessa tese, foi utilizado para analisar o ciclo estral, desenvolvimento fetal e organização placentária. O diabetes foi induzido por aloxana e estudado em dois períodos 30-50D (curto prazo) e 90-110D (longo prazo). Placentas e fetos foram coletados, pesados, e submetidos a técnicas moleculares, bioquímicas e morfológicas. Detectaram-se alterações no perfil temporal do ciclo estral. O grupo 30-50D apresentou altas taxas de perdas embrionárias e IUGR, e o 90-110D malformações, mortes fetais, IUGR e aumento no peso placentário. As placentas diabéticas apresentaram aumento e desorganização da zona juncional, redução do labirinto e vasodilatação. A expressão dos colágenos I e III aumentou e a do V diminuiu em 30-50D, porém, a deposição destes aumentou concomitante com a redução da atividade da MMP9. A deposição dos colágenos III e V e a atividade da MMP2 aumentaram em 90-110D. Nossos resultados reiteram a importância do fator temporal nas complicações do diabetes sobre a gestação. / Gestational loss, malformations and intrauterine growth restriction (IUGR) are often associated with pregnancies. To increase the knowledge about this topic, our group has developed a model of pregnancy complicated by type 1 diabetes in mice. In this study, was analyzed the estrous cycle and the fetal and placental development. For this, diabetes was induced by alloxan and studied in two time-periods 30-50D (short term) and 90-110D (long term). Placentas and fetuses were collected, weighed and analyzed by biochemical, morphological and molecular procedures. We detected changes in the temporal profile of the estrous cycle. The 30-50D group showed high rates of embryonic loss and IUGR whereas malformations, fetal death, IUGR and increased placental weight was detected in 90-110D. Increase and disorganization of junctional zone, reducing labirinth and vasodilation characterize diabetic placentas. The expression of collagen I and III was increased whereas collagen V decreased in the 30-50D. The deposition of this collagen, however increased concomitant with the reduction of MMP9 activity. In 90-110D deposition of collagen III and V and the MMP2 activity was increased. Together, our results reinforce the relevance of the time factor in the complications of diabetes on pregnancy.

Bakgrund: 2017 hade omkring 542 000 barn diabetes mellitus typ 1 (DMT1) i världen. DMT1 är en autoimmun sjukdom som orsakar insulinbrist vilket således innebär att kroppens celler inte kan ta upp glukos som i sin tur leder till högt blodsocker. Behandlingen består av insulin och egenvård i form av motion och kost. Ungdomar har ett behov av att ha jämnåriga vänner och socialt utanförskap kan försämra psykiska måendet. Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa ungdomar med DMT1 att uppnå en god livskvalité genom att bland annat undervisa i sjukdomshantering.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes på Cinahl och Medline via Pubmed som resulterade i 14 kvalitativa artiklar vilka resultatet baserades på. De involverade artiklarna har analyserats med tematisk metod.   Huvudresultat: Resultatet påvisade att ungdomar med DMT1 kände sig annorlunda jämfört med andra ungdomar och sjukdomen orsakade sociala begränsningar. Konstant tjat av föräldrar gällande egenvården medförde en känsla av otillräcklighet hos ungdomarna. Oro relaterat till DMT1 påverkade ungdomars psykiska hälsa negativt. Det framkom i resultatet att ungdomar upplevde brister i sjukdomsutbildning från sjukvården. Ungdomar upplevde att mer ansvar för egenvården medförde ökad självständighet.   Slutsats: Resultatet visade att ungdomar upplevde mycket negativa känslor av att leva med DMT1 i samband med den fysiska och psykiska utvecklingen som sker under ungdomstiden som i sin tur kan orsaka påfrestningar. För att individanpassa sjukvården och förbättra ungdomstiden behöver sjuksköterskor ökad kunskap om hur det är för ungdomar att leva med DMT1. / Background: About 542 000 children had diabetes mellitus type 1 (DMT1) in the world year 2017. DMT1 is an autoimmune disease which causes lack of insulin which leads to that the body´s cells cannot absorb glucose which leads to high blood glucose. The treatment consists of insulin and self-care like diet and exercise. Adolescents have a need of having friends in same age and exclusion can impair their psychological health. The nurse´s role is to help adolescents with DMT1 achieve good quality of life by teach them in disease management.   Aim: The purpose of this litterature study was to describe adolescents´ experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: Literature study with descriptive design. Cinahl and Medline via Pubmed were used, 14 qualitative articles were selected which the results were based on. The included articles were analyzed with thematic method.   Main result: The results showed that adolescents with DMT1 felt different than their peers and the disease caused social limits. Parent´s nagging regarding the self-care gave the adolescent a feeling of being inadequate. DMT1 related worries affected the adolescents psychological health negatively. The adolescents experienced lack of education regarding the disease from health care. More responsibility for self-care gave them more independence.   Conclusion: The results emerged that the adolescents had a lot of negative feeling about living with DMT1 during the adolescence when the physical and psychological development takes place that also causes stress. To individualize the health care and improve the adolescence nurses need more knowlegde about adolescents experiences of living with DMT1.

The purpose of this mixed-methods descriptive study with parents of children newly diagnosed with Type 1 diabetes was to explore their experiences with peer social support following the Social Support to Empower Parents (STEP) intervention and to examine the usefulness of the Family Management Measure (FaMM) in this population. The specific aims were to describe parents' experiences with the STEP social support intervention, describe parents' day-to-day diabetes management as measured by the FaMM, describe the relationship between parental management scores in the six FaMM dimensions and the social support intervention dose used, and explore FaMM scores in relationship to parent satisfaction with the STEP social support intervention. Identified themes of availability, practical tips, and common ground resonated throughout the interviews with parents and reflected Ireys' emotional, informational, and affirmational social support framework. Regardless of the intervention dose, number of parent mentor contacts, or scores on the FaMM scales, all parents interviewed when questioned, gave a 5/5 for satisfaction with the STEP RCT, qualitatively underscoring the positive effect of the intervention.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som drabbar flera människor i hela världen. Orsaken till uppkomsten av diabetes typ 1 beror på att mängden betaceller är kraftigt reducerande. Behandlingen består av administrering av läkemedel (insulin) och egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa unga patienter med diabetes typ 1. Ungdomsåren kan vara en förvirrande period och att vara sjuk som tonåring med många sjukhusvistelser kan vara utmattande. Syfte: Syftet var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som ger en helhetssyn över det specifika området. Fribergs modell användes under analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier; upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 1, olika former av vardagliga problem i olika delar av världen och upplevelser av diabetes i vardagen. Sammanfattning: Diabetes mellitus typ 1 medför livsstilsförändring för ungdomar och påverkar dem på många olika sätt. Sjukdomen kräver konstant behandling av egenvård vilket kan vara betungande, ett exempel som ungdomarna upplevde jobbigt var att ständigt behöva tänka på blodsockernivåerna. En sjukdom som är livslång kan innebära mycket lidande för ungdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är både utmatning men även lärdom. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that affects humans worldwide. The cause for type 1 diabetes is the amount of beta cells in the body that is heavily reduced, causing no too little insulin. The treatment consists of administration of medication (insulin) and self- care. Nurses have an important role in helping young patients with their diseases. Going from being a kid to adulthood can be a confusing period in life and being sick during that time with many hospital visits can be exhausting. Aim: The aim was to describe adolescents experiences living with diabetes mellitus type 1. Method: The chosen method is a literature review that provides a holistic view of the specific area. Friberg's model was used for the analysis process. Results: The results were summarized in three categories; The experience of being diagnosed with type 1 diabetes, Different forms of everyday problems in different parts of the world and Experiences of diabetes in everyday life. Conclusion: Type 1 diabetes mellitus can cause lifestyle changes for young people and affect them in many different ways. Many of the adolescents' lives have changed because of the disease and the constant self-care it requires. A disease that is lifetime lasting can mean a lot of suffering for young people but it doesn't have to be. Having to constantly worry about blood sugar levels was something that the participants of this study thought was hard. Diabetes mellitus type 1 is both a challenging experience but it's a learning process.

Bakgrund: ​Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste typen av diabetes hos barn. Barn med kronisk sjukdom upplever att de inte har möjlighet att delta i aktiviteter på grund av sitt hälsotillstånd. Barn är ofta rädda när de får sin diagnos eftersom de inte vet vad diabetes är.  Syfte: ​Att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: ​En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Inklusionskriterierna var “peer reviewed”, årsintervall 2009-2019, artiklar skrivna på svenska, engelska eller översatta till engelska och barn under 18 år som har diabetes mellitus typ 1. Dataanalysen grundades på Evans analysmetod där tre teman och sju subteman framkom. Resultat:​ Diabetes mellitus typ 1 gav nya utmaningar och känslor hos barnen. Sjukdomen innebar en förändrad livsstil som var svår att anpassa sig till och kunde upplevas som orättvis. Sjukdomen gjorde att andra såg dem som annorlunda och de var själva rädda för att inte passa in. Socialt stöd var viktig och bidrog till positiva upplevelser och stärkte barnens självkänsla.  Slutsats: ​Barnen upplever att de är annorlunda och hamnar utanför på grund av sin sjukdom. Genom att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad vård där barnets livsvärld är i fokus kan vården formas efter barnets behov. Att träffa andra barn med DM1 kan troligen hjälpa barnen att känna sig mindre ensamma. / Background: Diabetes mellitus type 1 is the most common type of diabetes in children. Children with chronic illness feel that they are unable to participate in activities because of their health condition. Children are often scared when they are diagnosed because they do not know what diabetes is. Purpose: To describe children's experiences of living with type 1 diabetes mellitus. Method: A qualitative literature study with inductive approach. The inclusion criteria were “peer reviewed”, annual interval 2009-2019, articles written in Swedish, English or translated into English and children under 18 who have diabetes mellitus type 1. The data analysis was based on Evans's method of analysis where three themes and seven sub themes emerged. Results: Diabetes mellitus type 1 brought new challenges and emotions in the children. The disease meant a changed lifestyle that was difficult to adapt to and could be perceived as unfair. The disease caused others to see them as different and they were afraid not to fit in. Social support was important and contributed to positive experiences and strengthened children's self-esteem. Conclusion: The children feel that they are different and are excluded because of their illness. Because the nurse is based on individualized care where the child's lifeworld is in focus, care can be shaped according to the child's needs. Meeting other children with DM1 can help children feel less alone.

Diabetes typ 1 och 2 är idag en folksjukdom och antalet nyinsjuknade ökar i samma omfattning som fetmaepidemin. Dess behandling är emellertid komplex varför föreliggande litteraturstudie syftade till att beskriva vuxna individers erfarenheter av att leva med diabetes typ 1 och 2. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Både kvantitativa och kvalitativa studier (N=10) inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visade att individernas erfarenheter av att leva med sjukdomen berörde sex olika teman; plasmaglukosnivån, copingstrategier, insulinpump/insulinpenna/antidiabetikum, kost, stöd och oro. Individer med diabetes typ 1 eller 2 upplevde att de oftast fick för lite information angående sjukdomen varför deras oro över akuta- och senkomplikationer ökade. Kosthållningen beskrevs också svår och problemfylld när övriga familjemedlemmar motsatte sig denna. Individerna betonade därför vikten av stöd från familj och anhöriga.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 1, diabetes mellitus typ 2, erfarenhet, litteraturstudie, omvårdnad / Today, diabetes type 1 and 2 are seen as a public health issue, and the number of newly diagnosed are increasing to the extent of obesity. The treatment is, however, complex why the literature review presented aims at describing adult individuals experience about living with diabetes type 1 and 2. The literature search was performed in the databases CINAHL and PubMed. Both quantitative and qualitative studies (N=10) were included, and quality rated, by both authors independently of each others, by means of a modified review record. The result showed that individuals experience about living with diabetes type 1 and 2 concerned six different themes: plasma glucose level, coping strategies, insulin pump/insulin pen/antidiabeticum, diet, support and anxiety. Individuals diagnosed with diabetes type 1 or 2 experienced that they didn’t receive enough information regarding the disease, which resulted in worries aboute acute- and late- complications. A majority experienced the diet restrictions as difficult and troublesome because the family opposed the new diet. The individuals experienced that support from the family and relatives were important, but a balance was an aim. Keywords: Diabetes Mellitus type 1, diabetes mellitus type 2, experiences, nursing, review

Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic autoimmune disease. About 10 % of the world's population is estimated to suffer from diabetes mellitus type 1, which is estimated at around 8.75 million people. Diabetes mellitus type 1 is a self-care disease that requires the person to take a great deal of self-care responsibility every day. The nurse needs to understand how patients experience living with diabetes mellitus type 1 to provide good, adequate care and training in self-care management. Aim: The aim of the study was to describe adult’s experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: A literature study based on a qualitative method where eleven articles were analyzed with Friberg's five-step model. Results: In the results there was different aspects that was brought to attention, both positive and negative that influence the life of someone living with diabetes mellitus type 1. The analyze resulted in three main themes; “The surroundings influence on DMT1”, “Anxiety for the future”, “An ocean of challenges” and six sub-themes. Conclusion: There is multiple factors that affect adult’s lives when living with DMT1. To be able to offer people with diabetes mellitus type 1 good care, it is necessary for the nurse to work with person-centered care, develop their knowledge and listen to each person's unique story. / Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Studiens resultat kom fram till att det finns en påverkan från omgivningen, en oro för framtiden och flera utmaningar med att leva diabetes mellitus typ 1 (DMT1). Stöd kunde erhållas från olika grupper; familj och vänner, nätbaserade stödgrupper och sjukvården. Det stöd som erbjöds av omgivningen upplevdes oftast som positiv, dock fanns upplevelser av att stödet brast och att personer med DMT1 inte blev lyssnade på. Det var inte bara stöd som kunde upplevas negativt. Personer med DMT1 upplevde en kamp för att leva ett normalt liv. De ville inte identifiera sig som sin sjukdom, de ville vara en person med en sjukdom. Sjukdomen var en del av livet som krävde en egenvårdshantering för att förebygga komplikationer. Personer med DMT1 upplevde en stark oro i samband med rädslan för komplikationer. Rädslan kunde även användas som en motivation till god hantering av DMT1. Hanteringen DMT1 var en balansgång mellan livet och sjukdomen. Jobb kunde bli påverkat av sjukdomen där en anställning inte var helt självklar. Det uppkom känslor av skuld och skam kring egenvårdshanteringen öppet i samhället. Därav valde personer med DMT1 att göra egenvård privat för att inte möta samhällets uppfattningar och normer om sjukdomen. Det var aldrig någon paus i sjukdomshanteringen. Livsstilen med egenvårdhantering och planeringsförmågan sågs också som en positiv aspekt hos personer med DMT1. DMT1 har både en positivt och negativ inverkan på livet. Det är en daglig kamp med en begränsad vardag. Det är därför en stor påverkan på livet hos personer med DMT1 vilket resulterar till att det är viktigt som sjuksköterska att lyssna in personernas upplevelser för att kunna erbjuda bästa möjliga omvårdnad. Studien är litteraturbaserad med kvalitativ metod. Resultatet är grundat på en analys av sammanlagt elva kvalitativa artiklar. Artiklarna är analyserade enligt Fribergs femstegsmodell. Ur analysen kunde tre huvudteman och sex underteman urskiljas.