Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där egenvård är en stor del av behandlingen. Genom god egenvård kan både akuta och framtida komplikationer motverkas. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie med 7 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet framställs i 3 huvudkategorier: upplevelse av acceptans med underkategorierna ”jag är inte min sjukdom” och ”mitt ansvar”, upplevelse av negativa tankar med underkategorin ” upplevelse av rädsla”. Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 gav upphov till flera olika upplevelser. Egenvård är huvudbehandlingen i diabetes, därför det viktigt att den följs för att undvika komplikationer i tidigt skede. Det ansågs skrämmande att komplikationer kunde uppkomma och de fanns alltid närvarande i tankarna hos informanterna vilket ledde till att de kände ansvar både inför sig själv men även sin omgivning.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. Orsakerna till diabetes kan relateras till livsstil. En litteraturöversikt gjordes där elva artiklar med kvalitativ design granskades och analyserades. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. I resultatet framkom fyra kategorier: att känna rädsla inför framtiden, känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2, vikten av att ha tillräcklig kunskap och att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor. I de olika kategorierna beskrevs upplevelser av att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 som en kamp mellan liv och död och som att de befann sig på en väg utan återvändo. När en person diagnostiserats med diabetes måste en rad livsstilsförändringar ske, bland annat så krävdes ofta förändringar av kost- och motionsvanor. Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap om deras sjukdom, vilket tillsammans med livsstilsförändringarna genererade i en känsla av ensamhet. Slutsatsen är att om information ges utifrån personens behov skulle egenvården förbättras och ge en känsla av förståelse och välmående.

Diabetes typ 2 är till stor del en så kallad egenvårdssjukdom. Sjukdomen uppstår dels på grund av helt eller delvis utslagna betaceller i bukspottkörteln (pancreas), dels på grund av insulinresistens. Sammantaget bidrar dessa två biologiska faktorer till förhöjda blodsockervärden vilket resulterar i diabetes typ 2. Utvecklingen av denna sjukdom är relaterad till livsstilsfaktorer men även genetiska faktorer spelar en stor roll.  Patientgruppen kan på grund av sin diabetes uppleva ett stort psykosocialt lidande och ett utanförskap. Syftet med denna studie är därför att försöka beskriva vuxna individers negativa psykosociala upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Denna kandidatuppsats är en litteraturstudie där åtta artiklar använts för att besvara vårt syfte. Utifrån dessa artiklar har ett tema, sex kategorier samt nio underkategorier skapats. I resultatet framgår temat lidande och resultatet visar på  att personer med diabetes typ 2 kan erfara negativa psykosociala upplevelser. Upplevelserna kan ursprungligen komma från personen själv eller från omgivningen. Personer med diabetes typ 2 upplever många gånger att det finns en stigmatisering i samhället. Dessa upplevelser påverkar hela människan och bidrar i många fall till en känsla av ett förlorat sammanhang. För att sjuksköterskan ska kunna ge denna patientgrupp en god vård är det av stor vikt att beakta dessa upplevelser. I resultatdiskussionen diskuteras bland annat vikten av att stärka patienterna tillbaka till sitt sammanhang. Vi diskuterar också hur sjuksköterskan kan arbeta för att främja hälsa för denna patientgrupp trots sjukdom.

I Sverige är cirka 350000 personer drabbade av diabetes typ 2, vilket är en växande sjukdom. Förloppet vid diabetes typ 2 påverkas i hög grad av hur vi lever och att utföra vissa livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden som användes var en litteraturstudie, där författarna utgick från de nio stegen av Polit och Beck (2012). Det framkom 14 vetenskapliga artiklar efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed.  Författarna läste artiklarna ett flertal gånger, bedömde artiklarnas kvalitet samt utförde en analys. I resultatet framkom fyra olika kategorier som beskriver patienternas upplevelser av sina livsstilsförändringar; Upplevelsen relaterat till kost, Upplevelsen relaterat till fysisk aktivitet, Upplevelsen relaterat till omgivningen och Upplevelsen relaterat till kunskap. Slutsats: Det är viktigt att ha kunskap om patienternas upplevelser av livsstilsförändringar både för sjuksköterskan och för övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Detta eftersom diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom, som påträffas inom i stort sett alla områden i vården. Resultatet visade på en bred repertoar av känslor kring livsstilsförändringar och hur dessa kunde påverka individens egenvård. Omgivningen hade en central betydelse för individerna och här anser författarna att sjuksköterskan har en viktig funktion då hon ska möta individen och dess närstående och försöka skapa en meningsfull dialog utifrån individens situation. Här såg författarna att en fördjupad förståelse hos sjuksköterskan för individens upplevelse av sin sjukdom och dess påverkan på livet antagligen kan underlätta för individen med diabetes typ 2 att uppleva livsstilsförändringar på ett meningsfullt sätt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en metabolisk sjukdom som beräknas öka framöver. Den som drabbas av diabetes typ 2 kan behöva ändra sin livsstil för att kunna hantera sin sjukdom och undvika att drabbas av framtida komplikationer. Förändringar som kan behöva göras är framförallt att ändra kostvanor och öka den fysiska aktiviteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna: Inte kunna leva som innan, meningslöshet, motivation och kroppsligt välbefinnande. Underkategorierna som framkom var: svårigheter med egenvården, att inte vara som andra, social påverkan, behov av stöd och behov av kunskap. Slutsats: Personerna upplevde svårigheter och känslor som förlust och meningslöshet över att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Det fanns en bristande kunskap kring sjukdomen och personerna upplevde att ökad kunskap hade hjälpt dem att förändra sin livsstil. Det visade sig även att stöd och motivation var en viktig faktor för att kunna upprätthålla livsstilsförändringarna. Flera av personerna upplevde att livsstilsförändringarna hade positiv effekt då de nu kände sig friskare än innan sjukdomen. Denna kunskap kan vara betydande för sjuksköterskan som genom stöd och motivation kan hjälpa dessa personer att förändra sin livsstil.

Sammanfattning    Bakgrund. Diabetes mellitus är en folksjukdom. Det finns flera olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2 är de vanligaste formerna, cirka 85–90 procent av de som har diabetes har typ-2 diabetes. Diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen och sjuksköterskan har en stödjande och betydelsefull roll. Teoretisk referensram Litteraturstudien utgår från personcentrerad vård. Patienten är en person som har vilja, förmåga och behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskeledd intervention vid livsstilsförändringar hos personer med typ-2 diabetes.    Metod Metoden som använts var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansatts valdes ut. Resultat Tre kategorier identifierades i analysprocessen: Möte på personens nivå, Stöd från gruppen och Telefonkontakt. Intervention på personens nivå var en betydande faktor för att lyckas med livsstilsförändring. Gruppbaserad undervisning gav deltagarna en känsla av stöd från andra och ett utbyte av erfarenheter. Telefonbaserad intervention är enkel att implementera i vården, kostnadseffektiv och kan pågå under längre tid. Slutsats Kontinuerlig långsiktig kontakt med sjukvården på personens nivå underlättar och bibehåller livsstilsförändringar. Interventioner via telefon och i grupp ses som kostnadseffektivt.

Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Living with type 2 diabetes affects the person’s daily life and life situation. Treatment of type 2 diabetes consists of the patients making lifestyle changes and self-care. Nurses have expressed a need for knowledge regarding how to support and educate patients with type 2 diabetes, in their self-care. Aim: To describe adult’s experiences of living with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study with descriptive approach. Results: The analysis resulted in two themes. The themes were loss of control over daily life, regain stability and hope in life. The persons experienced lack of knowledge about their disease, furthermore, they felt anxiety and anger. The persons experienced that they had difficulties adjusting their diet. After a certain period of illness, the people accepted and managed the disease and got support both from their families and from health care professionals. Conclusion: The care and education that patients with diabetes type 2 are offered need to be more individualized. This can ensure and help the patients with type 2 diabetes perform adequate self-care by their own preconditions, to maintain health and well-being.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som har ökat i hela världen. Diabetessköterskan har en viktig roll att informera personen om sambandet mellan livsstil och diabetes typ 2. Att kunna genomföra livsstilsförändringar är inte alltid lätt. Tidigare studier visade på dålig följsamhet av fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Diabetessköterskan kan hjälpa personer med diabetes genom att stödja och ge information så att det leder till en bättre egenvård hos personer med diabetes typ 2. Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio diabetessköterskor från tio hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att diabetessköterskorna hade vissa svårigheter men samtidigt möjligheter i arbetet med livsstilsförändringar. Faktorer som kunde påverka arbetet med livsstilsförändringar kunde vara fysiska och psykiska hinder hos patienten samt organisatoriska hinder. Samtidigt fanns det möjlighet att hjälpa personer med diabetes typ 2 genom att arbeta personcentrerat, ge dem stöd och använda vissa verktyg såsom motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept för att motivera dem till livsstilsförändringar. Slutsats: Diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar är varierande och är beroende av personens förutsättningar och diabetessjuksköterskans verktyg i sitt arbete. Faktorer som kulturella skillnader, motivation hos personen, sjukdomsinsikt, andra sjukdomar och språksvårigheter kan påverka patientens livsstilsförändringar. För att genomföra livsstilsförändringar hos patienter behövs att kunskapen ökas om diabetes i samhället och tillgång till mer resurser inom vården.

<p><strong>Inledning:</strong> Diabetes är en stor folksjukdom, de som drabbas behöver stöd och kunskap. En individualiserad omvårdnad där patienten är delaktig i egenvården är kopplat till sjuksköterskans stöd samt omgivning. Hur egenvården fungerar beror på uppfattningen om sjukdomens uppkomst. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2 samt betydelsen av stöd för att hantera sin egenvård. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudien byggde på 19 vetenskapliga artiklar som genomgått en granskning, kvalitetsbedömning och analys. <strong>Huvudresultat: </strong>Resultatet innehåller två huvudkategorier, att leva med diabetes typ 2 och stöd för egenvård. Upplevelserna av att leva med diabetes typ 2 visar på vikten av att planera livet och acceptera sjukdomen. Vårdpersonalen bör visa empati och inse vikten av kontinuitet samt erbjuda tillräckligt med tid. Kunskapsbrister är hinder som gör det svårt att integrera egenvårdsbeteenden, stöd från sjuksköterskan och närstående samt utbildning är viktiga komponenter. <strong>Diskussion:</strong> Sjuksköterskor bör ha kunskap om allt som påverkar patientens hälsotillstånd. Vid varje möte med vården bör individen träffa samma sjuksköterska, det är viktigt att patienten är en aktiv deltagare och ser egenvårdreglerna som en tillämpning. Problembaserad inlärning är ett sätt att fördjupa kunskaperna.</p>

<p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA_1cvärde också uppfattade dålig livskvalitet. Kvinnor med typ 2 diabetes har lägre livskvalitet än män. Dessutom utvisade resultatet att kvinnorna uppfattade sig ha sämre sexuell livskvalitet jämfört med männen, även fast männen ofta fick problem med erektil dysfunktion ED, vilket var en vanlig komplikation hos manliga diabetiker. Vidare uppfattades sämre livskvalitet hos patienter som hade högt antal diabetesmediciner likaså de som hade småkärlssjukdomar. Typ 2 diabetiker som fick hjälp med rätt sorts kostråd skattade sin livskvalitet något högre. Goda effekter observerades när livskvaliteten avlästes på resultaten när patienterna fick stöd från ett skötselprogram via datorn som var utformat speciellt till diabetiker.</p>