Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar med stora kostnader för samhället som följd. Sjukdomen kräver en förmåga till daglig egenvård för att hålla blodglukosnivåerna optimala och därmed minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande uppgift att guida patienter i hur de kan öka förmågan till egenvård. Syftet med studien var att beskriva faktorer som stödjer egenvården med utgångspunkt från patientens upplevelser. Metoden var en litteraturöversikt. I resultatet identifierades fem separata faktorer som patienter med typ 2 diabetes upplever stödjer förmågan till egenvård. De fem faktorerna var att skaffa kunskap, empowerment, motivation, patient-sjuksköterske relationen, och patientens sociala relationer utanför vården. Det identifierades också en sammanlänkande faktor som var delaktighet i egenvården. Delaktighet identifierades som en övergripande faktor som var betydande för en optimal förmåga till egenvård. Slutsatsen blev att resultatet kan användas av sjuksköterskor i arbetet med patienter med typ 2 diabetes för att fokusera på de faktorer som patienter upplever som stödjande faktorer till förmågan till egenvård.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisksjukdom som ökar på grund av förändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det är en sjukdom som ställer stora krav på individen eftersom det är viktigt med välfungerande egenvård för att må bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det är viktigt att få ett namn på sjukdomen. Det finns studier som tyder på att kvinnor verkar må psykiskt sämre och har sämre reglerad diabetes än män. För att kunna stödja kvinnorna i egenvården behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes. Syfte: Undersöka kvinnors upplevese av att leva med typ 2 diabetes Metod: Litteraturstudie som bygger på nio kvalitativa artiklar Resultat: Fyra teman hittades; besvikelse och svek, kluvenhet, skuld och skam samt oro för framtiden Diskussion: Det är svårt att vara kvinna och leva med diabetes typ 2. Sjukdomen kräver daglig egenvård och kombinerat med andra roller som kvinnan har i sitt dagliga liv kan kraven upplevas som stressande för en del av kvinnorna. Många kvinnor med diabetes typ två upplevde att de var i behov av bättre stöd och information för att kunna leva med sin sjukdom Slutsats: Vårdpersonal behöver mer utbildning och ha med ett genusperspektiv för att förstå kvinnornas behov. Diabetesutbildningen behöver utvecklas till att omfatta hela familjen, men samtidigt måste den vara individanpassad.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som består av höga glukosnivåer i blodet. Att drabbas av diabetes typ 2 innebär förändring i individens liv. Livsstilsförändringar såsom att öka motion och genomföra kostförändringar kan komplettera eller ersätta medicinska behandlingar hos diabetiker. Det är viktigt att patienter tar ansvar för sin egen vård för att kunna undvika framtida komplikationer. Sjukdomen kan skapa lidande hos patienten, en förändrad livsstil kan förbättra patientens sjukdomstillstånd och bidra till en god hälsa och välbefinnande. Kroppen har en stor betydelse för människan och genom kroppen har vi tillgång till världen. Vid livsstilsförändringar framstår kroppen främmande, jämfört med en kropp som tidigare var bekant för diabetiker. Sjuksköterskans roll är att ha patientens livsvärld i fokus, att informera och motivera patienten samt skapa en god vårdrelation. Syfte med denna studie är att belysa patienters upplevelse i samband med livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturstudien bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Data har analyserat med hjälp av Axelssons (2012, s. 212-214) modell för litteraturstudier. I resultatet framkommer tre teman som består av: Att utkämpa kamp för att uppnå mening, Att varsebli kroppen och Att bli bekräftad av vården. I samband med att livsstilsförändringar blev aktuellt för patienten, uppstod också rädsla och oro inför sena komplikationer och förtidig död vilket ledde till att de tog sjukdomen på allvar. En del patienter upplevde mening och sammanhang i samband med livsstilsförändringar där de insåg att de kan få ett hälsosammare liv. Det framkommer även att patienterna är i behov av information och bekräftelse från vården för att genomföra livsstilsförändringar.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig kronisk sjukdom som ökar över hela världenoch kan ge svåra komplikationer vid brist på egenvård. Med hjälp av goda levnadsvanoroch fysisk aktivitet kan sena komplikationer förebyggas.Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att utföra egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En beskrivande litteraturstudie som har baserats på 13 stycken vetenskapligaartiklar. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och Cinahl och var av kvalitativansats och skulle besvara studiens syfte och frågeställning.Resultat: Kunskap, förståelse, motivation och stöd ansåg som viktiga faktorer vidutförandet av egenvårdsrutiner vid diabetes typ 2, dock ansåg många det vara svårt attupprätthålla dem. Med en större förståelse var det lättare att reglera sinablodsockervärden med hjälp av diet och fysisk aktivitet. Det är av stor betydelse hursjuksköterskan förmedlar sin information till patienten.Slutsats: För att kunna göra en livsstilsförändring gällande egenvårdsrutiner var detviktigt att acceptera sin sjukdom diabetes typ 2. Personer med diabetes typ 2 har behovav stöd och motivation från sjuksköterskan för att upprätthålla utförandet avegenvårdsrutiner. Kunskap var viktigt för att kunna hantera sin sjukdom och förebyggasena komplikationer. Det är viktig som sjuksköterska att vara lyhörd och visa individenrespekt samt låta hen vara självbestämmande.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i hela världen. Ohälsosam mat är en stor riskfaktor till att drabbas av diabetes typ 2. Personer som lever med diabetes typ 2 rekommenderas därför att undvika livsmedel innehållandes mycket socker och istället äta frukt, grönsaker, fisk, bönor och fullkornsprodukter. Vid omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 ska sjuksköterskan stötta patienten och ge kostrekommendationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att förändra kosten vid diabetes typ 2.  Metod: En induktiv litteraturöversikt genomfördes med en kvalitativ ansats. Två sökningar gjordes i databaserna MEDLINE och CINAHL utifrån relevanta sökord, vilket resulterade i ett antal artiklar som kvalitetsgranskades. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades totalt 12 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs femstegsmodell.    Resultat: Resultatet till litteraturöversikten visade att ett flertal upplevelser påverkade kosten. Brist på kunskap, kulturens betydelse, brist på god kommunikation samt svårigheter i sociala sammanhang var det som tydligt framkom vid granskningen. Dessa upplevelser blev därför arbetets huvudkategorier som formade resultatet.   Slutsats: Förändring av kosten upplevdes som en svårighet för många patienter med diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som blivit allt vanligare, det beräknas vara fyra procent av hela befolkningen som har den. Främst på grund av en förändrad livsstil. Det har tidigare varit en åldersrelaterad sjukdom, men som har sjunkit i åldrarna. Det viktigaste med egenvård är en delaktighet från individerna, för att uppnå en effektiv behandling. Egenvård är frivilligt. Orems egenvårdsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod: Den valda designen var en litteraturstudie. Till detta examensarbete har tio artiklar använts till resultatet från två olika databaser, PsycINFO och CINAHL. De valda artiklarna har analyserats via integrerad analys. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier, sambandet mellan stödet från omgivningen och det egna ansvaret, att hålla sig motiverad, osäkerhet leder till brister i egenvården och effekter på livsstilen. Slutsats: Individer med diabetes typ 2 har olika erfarenhet kring egenvård. Sjuksköterskans roll är viktig för individernas egenvård och för att ett omvårdnadssystem ska kunna uppstå.

<p>Abstrakt</p><p>Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling</p><p>där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och</p><p>negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som</p><p>målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården</p><p>sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation</p><p>för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.</p>

<p>Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier. Temat att ständigt vara ansvarstagandet framkom ur kategorierna och beskriver hur personerna upprätthåller det egna ansvaret genom egenvården. Kategorin upplevelse av information beskriver informanternas upplevelser av information som gavs av diabetessjuksköterskorna. Information som gavs till informanterna var muntlig samt gavs i form av broschyrer av diabetessjuksköterskorna. Upplevelse av undervisning beskriver upplevelser av undervisning som gavs av diabetessjuksköterskorna. Undervisning som gavs visades praktiskt av diabetessjuksköterskorna. Informanterna fick även muntlig undervisning och instruktioner gavs i form av broschyrer. Att inhämta kunskap beskriver hur informanterna på olika sätt inhämtar kunskap. Informanterna beskriver vilken kunskap de har om diabetes typ 2 samt vilken bristande kunskap de har gällande sjukdomen. Att förebygga genom egenvård beskriver vilka råd om egenvård som gavs av diabetessjuksköterskorna och hur de efterföljer råden de får. Informanterna beskriver även svårigheterna de har med att efterfölja råden. Upplevelse av stöd beskriver informanternas upplevelser av stöd som de fått av diabetessjuksköterskorna samt stödet från andra professioner. Här beskrivs även informanternas upplevelser av förtroendet som diabetessjuksköterskorna ingav.</p>