<p>Antalet människor med diabetes i världen ökar, vilket anses bero på den ökadebefolkningsmängden, att befolkningen blir äldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och är överviktiga. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och är kopplad till vår livsstil. Därför är kost och motion grundläggande ibehandlingen. Det är ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte får tillräckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som är av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2. Totalt har 9 vetenskapliga artiklaranalyserats och tre gemensamma faktorer kunde urskiljas: kunskap, ansvar och stöd.Resultatet visade att det är viktigt att förstå sambandet mellan faktorerna, både försjuksköterskan och för individen med diabetes typ 2. Resultatet ska kunna komma till nyttaför sjuksköterskan och inom omvårdnaden i Sverige.</p> / <p>The number of people with diabetes in the world is increasing, because the population isincreasing and it is getting older. Also, more people tend to be less active and areoverweight. Diabetes type 2 is the most common form of diabetes in Sweden today and isrelated to our lifestyle. Therefore the food and the exercise are the fundamental treatment.The problem is that individuals do not know what recommendations about food they aresupposed to follow. They have not received enough guidelines and education aboutnutrition. The aim of the literature study was to, from a patient perspective, identify factorswhich are of importance in the choice of food for individuals with diabetes type 2. A totalof 9 scientific articles where analysed and three factors emerged: Knowledge,Responsibility and Support. The result showed that it is important to understand therelation between the factors, both for the nurses and for the individuals with diabetes type2. The result is supposed to benefit both nurses and care in Sweden.</p>

Introduktion: I Sverige finns ca 400 000 personer med diabetes typ 1 och typ 2. Då sjukdomen ökar för varje år kommer fler patienter som behandlas på sjukhus att ha diabetes. För att möta patienter med denna komplexa sjukdom behövs goda kunskaper hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och typ 2. Metod: Litteraturstudie. En sökning i databaserna Cinahl och PubMed samt manuell sökning genomfördes. 10 artiklar framkom efter en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet redovisas genom fem kategorier ”Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet”, ”God och bristande kommunikation mellan patient och personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning”, ”Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper” och ”Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård”. Stor vikt lades på att kommunikationen och informationen var bristande. Måltiderna som erbjöds på sjukhuset ingick också bland patienternas negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter som framkom i resultatet var bra timing av måltider och medicinering samt att patienterna var nöjda med vårdpersonalens kunskap om diabetessjukdomen. Slutsats: Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av vår tids stora folksjukdomar som ökar runt om i världen. Den kost som rekommenderas för diabetiker av Socialstyrelsen bygger på ett stort innehåll kolhydrater, vilket tenderar att höja blodsockernivåerna. På senare tid har flera forskare börjat förespråka en kosthållning med högre andel fett, LCHF-kost, vilket har påvisat flera positiva effekter för personer med diabetes typ 2. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera befintlig forskning som undersöker effekter av LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. Metod: Systematisk litteraturstudie valdes som design där kvantitativa studier inkluderades. Artikelsökningarna gjordes i databasen PubMed. Artikelgranskning gjordes genom en modifierad granskningsmall med poängsystem. 92 artiklar insamlades och av dessa valdes 24 artiklar ut för kvalitetsgranskning. Irrelevanta artiklar exkluderas. Efter kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar ut som sammanställdes i en översiktstabell. Resultat: Flera effekter sågs av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2. De största förändringarna var viktnedgång, minskade HbA1c- nivåer, ökad insulinkänslighet, minskade glukosnivåer och minskade triglycerider. LCHF-kost hade skilda effekter på kolesterolnivån. I ett fåtal studier påvisas olika psykiska och fysiska effekter av LCHF-kost. Det som redovisades i resultatet var synliga och mätbara effekter efter att ha intagit en LCHF-kost efter två timmar upp till 56 veckor. Slutsats: Flera positiva effekter ses av att äta LCHF-kost hos personer med diabetes typ 2 på kort sikt och upp till ett år. Ytterligare studier bör göras och pågå under en längre tid än ett år för att LCHF-kost skall kunna rekommenderas till personer med diabetes typ 2. / Background: Type 2 diabetes is one of the most common diseases of our time and a huge worldwide health issue. The Swedish social board recommends people with diabetes to eat a diet that contains mostly carbohydrates, which increases blood glucose levels. Though more recently scientists have started to advocate another type of diet that consists of more fat, the LCHF-diet, which has shown several positive effects on people with type 2 diabetes. Aim: The aim of this systematic review is to investigate current science on people with type 2 diabetes that follows the LCHF-diet and which effects that could be seen over time. Methods: The design of this study is a systematic review and quantitative articles were included. The search of articles was made in the PubMed database. The article examination was done through a modified review template with a point system. Totally 92 articles were collected and 24 of these articles were then chosen for the article quality examination. Irrelevant articles were excluded. After the quality examination 15 articles were elected and compiled in an overviewing chart. Results: Several effects could be measured by people with type 2 diabetes following the LCHF-diet. The main changes were weight loss, lower levels of HbA1c, increased insulin resistance, decreased blood glucose levels and decreased triglyceride levels. The LCHF diet had different effects on cholesterol levels. A few studies also showed different physical and psychological effects. The result contained measurable effects after following the LCHF diet for two hours up to 56 weeks. Conclusion: Several positive effects could be measured on people with type 2 diabetes after following the LCHF diet from two hours up to a year. More studies that go on for over a year are needed in the future before the LCHF diet can be recommended for people with type 2 diabetes.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ständigt växande folksjukdom i världen. Sjukdomen innebär att kroppen inte klarar av att producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivån i kroppen på en jämn nivå. Sjuksköterskans roll för dessa patienter är att bedöma deras möjlighet och förmåga till egenvård, men även att undervisa om sjukdomen. Undervisningen ska anpassas efter varje individ då dessa patienter är i behov av kunskap om sin sjukdom, men även hjälp med att tillämpa den i det dagliga livet. Förutom detta krävs även ett motivationsarbete för att patienterna ska kunna göra de livsstilsförändringar som sjukdomen kräver. För att allmänsjuksköterskor ska kunna hjälpa patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att skapa en sammanfattning av den forskning som finns inom området idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad i mötet med personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades, varav åtta ansågs ha hög kvalitet och utgör resultatet. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff. Resultat: Resultatet som framkom delades in i tre kategorier; utbildning i egenvård, motivation till förändring och mötet mellan sjuksköterska och patient. Utbildning i egenvård inkluderar svårigheter som kan uppstå i samband med patientutbildning, men även hur sjuksköterskan kan stödja patienten till god egenvård. Då patienten själv har huvudansvaret för sin sjukdom. Motivation till förändring omfattar sjuksköterskans inverkan på motivationen och vilka förväntningar som patienterna kan ha på sjuksköterskorna de möter. Förutom detta förekommer det även information, utifrån sjuksköterskors perspektiv, om diverse faktorer som påverkar patienternas motivation till gynnsamma livsstilsförändringar. Den sista delen i resultatet, mötet mellan sjuksköterska och patient inkluderar bra egenskaper som sjuksköterskor bör ha för att kunna möta patienterna och ge dem god vård. Samspelet mellan sjuksköterska och patient och stödet från närstående är ytterligare områden som berörs. Slutsats: Motivationsarbetet och mötet mellan sjuksköterska och patient är grundstenarna för en bra diabetesvård. Sjuksköterskans centrala uppgift är att finnas där som ett stöd för patienten samt hjälpa dem att leva ett bra liv trots sjukdomen.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som innebär en nedsatt produktion av insulin samt insulinresistens. Diabetes typ 2 drabbar idag personer i nästan alla åldrar. En orsak till att drabbas kan vara en ohälsosam livsstil. Att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt ökar patientdelaktigheten samt motivationen till en förändrad livsstil hos personer med diabetes typ 2. Syfte: Att beskriva personer med typ 2 diabetes upplevelser av mötet med sjuksköterskan samt beskriva hur undersökningsgrupperna i artiklarna ser ut. Frågeställning: Hur upplever personer med diabetes typ 2 mötet med sjuksköterskan? Metodologisk frågeställning: Hur beskrivs undersökningsgrupperna i artiklarna? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga studier har granskats och sammanställts, varav åtta studier av kvalitativ ansats samt två mixade studier. Huvudresultat: Att se personen ur ett helhetsperspektiv ansågs vara en viktig aspekt för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient. Kommunikation och bemötande som anpassas efter individens förutsättningar upplever personer med typ 2 diabetes ger en känsla av delaktighet och förståelse för den fortsatta vården. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2 upplevdes tillfredställande då sjuksköterskan använde sig av ett holistiskt synsätt med fokus på personcentrerad vård. Brister mellan patient och sjuksköterska upplevdes där kommunikation, stöd och rådgivning felade samt ignorerades. De personer som upplevde dessa brister hos sjuksköterskan hade sämre förutsättningar att klara egenvården och levde med en rädsla för eventuella komplikationer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll. Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes. Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen. Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa samt andra strategier leder till negativ effekt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som innebär nedsatt insulinsekretion och insulinkänslighet vilket kräver livsstilsförändringar. Den fysiska aktiviteten påverkar kroppens celler och är en viktig del i diabetasbehandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa rådgivningens betydelse för motivation till fysisk aktivitet samt hur motion påverkar upplevelsen av livskvalité i samband med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie gjordes och artiklarna som ingår i studien har publicerats mellan år 1993 och 2005 med sökorden counseling, diabetes mellitus non insulin, exercise,intervention, nurse´och quality of life. Av 20 granskade artikklar motsvarade 13 artiklar litteraturstudiens syfte. Resultat: Resultatet påvisade att rådgivning och stöd förbättrade patientens motivation till fysisk aktivitet och ökade känslan av välbefinnande. Slutsats: Kunskapen om rådgivningens betydelse leder till större motivation till fysisk aktivitet och ökad upplevelse av livskvalité. Dessa faktorer bör uppmärksammas i vården av personer med diabetes typ 2.

Bakgrund: Att möta patienter med diagnosen diabetes mellitus typ-2, blir allt vanligare och förkommer inom de flesta instanser i sjukvården. Detta relaterat till den kraftiga ökningen inte bara i Sverige utan i hela välden. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara extremt påfrestande för patienten där det förutsätter att dem får rätt kunskap för att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet så som kost, aktivitet och medicinering. I sjukvården ansvarar sjuksköterskor för patientens omvårdnad, därav är hens roll viktig för patientens delaktighet samt hur vården planeras och genomförs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, samt analyserats och sammanställts med Friberg's analysmodell som är i fem steg. Resultat: Patienters upplevelser delades in tre huvudkategorier: Hinder för att kunna hantera sjukdomen som följs av tre underkategorier.  Stödet från omgivningen som följs av tre underkategorier och slutligen Svårigheter att genomgå livsstilsförändringar som följs av tre underkategorier.  Diskussion: Under metoddiskussionen benämns fyra trovärdighetsbegrepp: Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet för att lyfta studiens kvalitet. Under resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som identifierats i litteraturstudiens resultat: Egenvården är en kamp, svårigheter i kommunikation och grupputbildningens betydelse.