Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and a global health problem, with the number falling ill persons greatly increases. Treatment of type 2 diabetes consists mainly of self-care, which places great demands on the patient and the healthcare system. A lack of compliance to advice on self-care can lead to poorer health for the patient and increased costs for society. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that influence compliance to advice on self-care in patients with type 2 diabetes. Method: A literature review based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative articles were reviewed. The databases CINAHL and PubMed were used. Results: Factors affecting compliance to advice on self-care were identified and resulted in five broad categories: Information; Knowledge; Social support; technological support and Life situation revealed as important factors for low compliance to advice on self-care. Conclusion: It is very important to try to identify each individual's different conditions, in order to thus be able to cu

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs. / Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) increases in the world and can lead to serious foot complications. It has been demonstrated deficiencies in preventive care to avoid foot complications. The nurse is responsible for supporting people with DMT2 and the goal is to get them to feel independent and involved in their self-care. Aim: The aim of the study was to highlight nursing care and self-care to prevent foot complications for people with DMT2 Method: A literature review based on 20 scientific articles by quantitative structure. Articles are searched in the databases Cinahl and Pubmed. All items are quality controlled. Results: Risk identification is a key factor in the prevention of foot complications. Important self-care measures as to inspect and examine their feet daily are substances as the nurse should provide individual instruction in. The nurse shall endeavor to support and motivate people with DMT2 until good self-care. Conclusion: The nurse should teach and give people with DMT2 sufficient knowledge, to independently carry out preventive self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and one of the major diseases in the world. Increase in blood sugar levels allows both small and large blood vessels are damaged and this leads to various complications such as heart attack, stroke and kidney damage. Using weight loss, diet control, regular physical activity, and monitoring of blood glucose levels, the risk of complications can be prevent. Preventing complications can promote the quality of life and improve the patient's daily life. In the diabetes care, self- management programs are a part where patients receives support and advice to manage their diabetes. Aim: Important factors in self-management programs that promote the quality of life for patients with diabetes type 2. Method: A literature review, the articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. 14 quantitative articles were included. Results: The results showed that information, individual goal setting and follow-up where the key factors in self-care programs for promoting the quality of life in patients with diabetes type 2. Conclusion: Living with type 2 diabetes require precision and planning of daily life. Selfmanagement programs can reduce the risk of complications where adherence to self-care promotion and to promote quality of life.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Accepteraoch förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade påvikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade tillsjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomenmedförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som enutmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till dennya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd frånsjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats:Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en merindividanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vidhantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hanterasjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att ökaförståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till attförbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassaddiabetesvård. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million peopleworldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestylechange for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new copingstrategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, inspite of having a chronic disease. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetestype 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articlesthat focused on the patients' experiences. Result: Formulated into four main categories: Acceptand understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result ofthe study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negativepsychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives andimplementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet andphysical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity toimprove health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and managetheir everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals,family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients havedifferent experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetescare. The support the patient receives from health care professionals has great importance inmanaging the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage thedisease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gaininsight into patients' experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health careprofessionals' approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt och är en stor patientgrupp för vården att möta. För att minska risken för komplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdomar anses optimering av patientens egenvård vara av stor vikt. Patienter känner en oro över sin sjukdom och vet inte hur de ska hantera de livsförändringar som sjukdomen kräver. Att självständigt kunna hantera diabetes typ 2 är för patienten en förutsättning för att känna livskvalité. Rekommendationerna från socialstyrelsen är att hålla egenvårdsutbildning i grupp. Patienters upplevelse av den egenvårdsutbildning som erbjuds är av vikt att undersöka eftersom de utgör nyckeln i strävandet och utformningen av en god diabetesvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever egenvårdsutbildning i grupp i primärvården. Metod: Litteraturöversikt med tretton artiklar. Resultat: De olika studierna som redovisades i resultatet har gett en klarare bild av hur deltagarna upplevde egenvårdsutbildning i grupp. De flesta upplevde egenvårdsutbildning i grupp som positiv. Deltagarna kunde ställa frågor och dela med sig av tips och råd till varandra. Mötena gav dem chansen att uttrycka sina frågor mer öppet och motiverade till att utföra de livsstilsförändringar de behövde göra. Miljön upplevdes inte lika sträng som under de individuella mötena. Konklusion: De flesta deltagarna upplevde möjligheten att ställa frågor fritt och dela med sig av sina erfarenheter som positiv. Detta är en bidragande faktor till att deltagarna fortsatte att delta i grupperna och på så sätt genomföra de olika livsstilsförändringarna som de behövde göra för en bättre hälsa och livskvalité. / Background: Diabetes type 2 has increased globally which has become a huge patient-group for the healthcare system to face. To minimize the risk of complications such as cardiovascular complication it is therefore of great importance to optimize the self-management care for patient with diabetes type 2. Some patient feel level of uneasiness when it comes to their disease and the lifestyle changes that their disease require them to do. To be able to individually manage their diagnosis is the key for quality of life. The recommendations from Socialstyrelsen is to have self-management care education in groups. Patients experience of self-care management groups are therefore of great importance for the requisite and formation of better diabetes care. Aim: The aim of this study was to examine patient with diabetes type 2 experiences of self-care management education in groups. Method: Literature review consisting of 13 articles. Results: The different studies in this review has given a clearer picture of how the participants experienced the self-care management education in groups. The majority of the participants experienced the self-care management groups as a positive, where they could ask questions and share ideas and experiences with other participants. The meetings in group gave them the chance to express questions more freely. This was experienced by the participants as a positive experience. The meeting in groups motivated them to change their lifestyles changes that were required for a better health and quality of life. The environment of the groupmeetings were not as stern as the individual meetings could be. Conclusion: Most of the participants experienced the possibility of raising questions freely and sharing experiences as something positive. This were a contributing factor that motivated them to continue participate in the groupmeetings to follow through with the lifestyle changes for a better health and quality of life.

Bakgrund: Erfarenheterna av att få diagnosen diabetes typ 2 upplevs olika mellan personer. Sjukdomen finns över hela världen och antalet drabbade ökar. Diagnosen medför i många fall stora livsstilsförändringar som påverkar personerna både fysiskt och psykiskt. För att kunna tillämpa en god omvårdnad är det viktigt att vårdpersonalen är medveten om de upplevda erfarenheterna och involverar personerna i behandlingen. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studien var en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Huvudfynd som framkom presenterades med fem huvudteman: Att få stöd från vårdpersonal, att få ökade ekonomiska utgifter, att känna frustration över kost-och läkemedelsförändringar, att få stöd från närstående och att känna oro och rädsla. Slutsats: Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 var olika. Det som upplevdes svårt var att hålla kostrekommendationerna. Stöd från vårdpersonal och omgivningen var betydelsefullt för att hanteringen av sjukdomen skulle bli så bra som möjligt.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

Motiverande samtal är en samtalsteknik som sjuksköterskan kan använda i det förebyggande arbetet, där patienten får möjlighet till delaktighet i vården. Sjuksköterskan kan använda motiverande samtal som ett verktyg i mötet med patienten, vid diabetes typ 2 kan patienten behöva stöd till förändring av sina levnadsvanor. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes, uppskattningsvis är det 90% av diabetikerna i världen som har diagnosen diabetes typ 2 (WHO 2018b). Sjuksköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet för främjandet av hälsa, därför vill vi undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka sjuksköterskans uppfattning av motiverande samtal med patienter med diagnosen diabetes typ 2. Litteraturöversikten utgår från Fribergs modell. Datainsamling har gjorts genom artikelsökningar och analys av artiklarna har genomförts. Därefter sammanställdes analysens delar vilket utgjorde teman som skapade studiens resultat. Fyra teman utgör resultatet i denna studie; 1) Ökad följsamhet och aktivt deltagande, 2) Främjar livsstilsförändring, 3) Frustration och otillräcklighet i yrkesrollen och 4) Tidskrävande arbete för genomförande. Resultatet utgår från sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal, vilket visade på både fördelar och svårigheter med metoden utifrån olika förutsättningar i vården. I diskussionen belyses sjuksköterskornas uppfattning av motiverande samtal och hur det kan användas förebyggande i vården. Sjuksköterskorna uppfattade motiverande samtal som en samtalsteknik där planering, anpassning av tid och utbildning krävs. Motiverande samtal kan hjälpa sjuksköterskorna till utökade färdigheter gällande livsstilsrådgivning, då de uppmärksammar patientens behov av förändring vilket kan underlätta det förebyggande arbetet mot en förbättrad hälsa.

Diabetes typ-2 är en sjukdom som ökar i omfattning i hela världen. Bidragande faktorer är en osund livsstil präglad av inaktivitet och en ohälsosam diet. Sjukdomen kan leda till allvarliga sena komplikationer och ett begränsat liv. Diabetes typ-2 beror på en störd insulinkänslighet i vävnaden och medför ett sämre upptag av socker från blodet. En god egenvård av sjukdomen är fysisk aktivitet. Detta för att insulinkänsligheten ökar och att skelettmuskulaturen lättare tar upp sockret från blodet. Fysisk aktivitet betraktas som en konservativ behandling och det är den bästa behandlingen mot Diabetes typ-2. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder som ökar motivationen till fysisk aktivitet hos patienter med Diabetes typ-2. Studien är en systematisk litteraturstudie bestående av 13 artiklar som analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203-220) analysmodell. Studien belyser de faktorer som ökar motivationen till fysisk aktivitet. I Resultatet framkommer fyra huvudfynd som bidrar till en ökad motivation. De fynd som framkommer är kunskap/stöd, fysisk aktivitet på recept (FAR), motiverande samtal (MI) och ett tekniskt hjälpmedel som främjar motivationen hos den här patientkategorin. Detta är olika metoder som sjuksköterskan bör ha kännedom om i mötet med den diabetessjuka individen. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att hon ska kunna motivera patienten till att inleda en rörelse mot hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning