Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna beskriver upplevelsen av motivation till fysisk aktivitet hos patienter med förstadiet till eller diabetes typ 2. Samtliga artiklar är kvalitativa och har ett patientperspektiv. Med hjälp av Evans analysmodell analyserades artiklarna för att skapa en ny helhet.Studiens resultat presenteras i fyra teman. Stödjande miljö representerar den rent fysiska miljön som motiverande till rörelse, Stödjande relationer innehåller den uppmuntran som sociala relationer gav, Att uppleva välbefinnande syftar till den motivation som låg i att uppleva större grad av hälsa medan Att bevara hälsan visar på hur själva livsstilsförändringen i sig upplevdes motiverande. Upplevelsen av vad som motiverade till fysisk aktivitet varierade mellan individer och vårt resultat visar på komplexiteten i området. En god vårdrelation är grunden för att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten till att väcka, forma och rikta sina val mot en mer hälsosam livsstil. Att lyckas integrera fysisk aktivitet i sitt liv gav en inre motivation och gav en möjlighet att behålla en mer hälsosam livsstil. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt. Gemensamt för dessa behandlingar, som ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen, är fysisk aktivitet. Syftet med den här studien är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Studien är en litteraturöversikt bestående av 10 artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) analysmodell. Studien belyser olika effekter av fysisk aktivitet hos individer med diabetes typ 2 och hur patienterna upplever dessa. Regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt. Den aktivitet som har gett bäst resultat är regelbundna raska promenader där ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Resultatet i alla artiklar pekar åt samma håll där det belyser att kontinuitet och fysisk aktivitet över lång tid har en positiv inverkan på patienter med typ 2 diabetes. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att kunna motivera och leda patienter till en bättre hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En del av behandlingen vid diabetes typ 2 är att genomföra livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Att sköta sjukdomen är viktigt för att inte riskera framtida komplikationer och därför läggs stor vikt på patientens eget ansvar. Sjuksköterskans uppgifter är att motivera, stödja och undervisa patienten, samt se till att vårdrelationen blir en vårdande relation där patienten känner trygghet. Syftet med studien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att göra livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie, där data utgörs av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i tre teman; Påverkan i vardagen, Emotionella upplevelser och Sjukvårdens roll. Det upplevdes som en stor utmaning att anpassa sig till en ny situation. Närstående hade en central roll och upplevdes både som stöttande och som ett hinder. Stöd från sjukvårdspersonal bidrog till att det upplevdes lättare att lyckas med livsstilsförändringar. Kunskapsbristen var utbredd och ledde till svårigheter med att lyckas integrera förändringar. För att integrera livsstilsförändringar krävs ett personligt bemötande från sjuksköterskan där hon ser till personens livsvärld. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården. / Background: Diabetes mellitus will be the seventh leading cause of death in 2030 and 422 million adults in the world are currently living with diabetes. Type 2 diabetes account for the vast majority of people affected with the disease. Diabetes can result in a variety of serious complications. Making lifestyle changes is a central part of the treatment and the patient’s ability to self-manage the disease is therefore emphasised. Nurses are responsible for providing high quality nursing care, and this includes collecting information about the patient and strengthening the patient’s ability for self-care. Aim: To describe adult persons’ experiences of living with diabetes type 2. Method: A literature review of 16 qualitative articles, which were critically reviewed, analyzed and compiled. Result: The persons’ experiences are presented in three main categories with associated subcategories. The emotional aspects of living with diabetes were prominent and many had difficulties adapting to a new lifestyle. Relationships were affected and social support was seen as important. Conclusion: Living with diabetes can cause emotional reactions and making lifestyle changes is a struggle for many. The social support from family and friends is important and receiving feedback, information and support from doctors and nurses regarding self-care is also of great importance.

Bakgrund: Patienter kan med hjälp av sin egenvård minska risken för ytterligare komplikationer från sin typ 2 diabetessjukdom såsom följdsjukdomar. Diabetes typ 2 är ett mycket stort problem för samhället där det fortfarande finns stora vinster att göra för patienten och för hälso- och sjukvården. Om fler patienter sköter sin egenvård skulle dessa problem minska och sjukdom samt lidande av diabetes typ 2 minskas. Syfte: Syftet är att beskriva möjliga faktorer som kan påverka patientens följsamhet till egenvård vid diabetes typ 2 Frågeställning: På vilket sätt kan sjuksköterskan påverka patientens följsamhet till egenvård? Metod : Examensarbetet är en litteraturöversikt. Litteratursökning har skett via de vetenskapliga databaserna Pubmed och Cinahl där artiklar har hög kvalitet och med ett etiskt korrekt innehåll valts. Resultat: Resultatet visar främst att patienternas kunskap om diabetes typ 2 påverkar följsamhet av egenvård i stor grad. Även egenvårdsstöd var en viktig faktor som verkar skydda mot bristfällig följsamhet av egenvård vid diabetes typ 2. Andra faktorer som framkommer är duration, motivation, kön och arv, psykiska faktorer och livsstil. Sjuksköterskan visas på flera olika sätt kunna vara till god hjälp för patienten för att uppfylla skötsamhet till egenvård. Slutsats: Kunskap, utbildning och egenvårdsstöd är av vikt för patienter med diabetes typ 2 för att minimera de faktorer som påverkar följsamheten negativt vid sjukdomen. Resultaten visar exempel på områden som sjuksköterskan bör ha kunskap om och där han eller hon kan stödja patienter i processen till god följsamhet i sin egenvård. Vidare forskning behövs inom detta område för att ytterligare stärka patientens egenvård. / Background: Patients can reduce their risk of further complications from their type 2 diabetes disease, such as sequelae, by their self-care. This is linked to current legislation and a self-care theory by Orem. It is further described that type 2 diabetes is a very big problem for society, where there are still great benefits to get for the patient and for the health and medical care. If more patients take care of their self-care, these problems will decrease and the disease and suffering of type 2 diabetes will be reduced. Aim: To describe factors that can affect the patient's adherence to self-care in type 2 diabetes. Question formulation: In what way can the nurse influence the patient's adherence to self-care? Method: The graduate thesis is a literature review. Literature search has been done via the scientific databases Pubmed and Cinahl where articles are of high quality and with an ethically correct content chosen. Result: The result shows that the patient’s knowledge of type 2 diabetes greatly affects adherence to self-care. Self-care support was an important factor that seems to protect against poor adherence to self-care in type 2 diabetes. Other factors that arise are duration, motivation, gender and inheritance, mental factors and lifestyle. The nurse is shown in several different ways to be able to help the patient well in order to fulfill care for self-care. Conclusion: Knowledge, education and self-care support are important for patients with type 2 diabetes to minimize the factors that negatively affect the adhesion of the disease. The results show examples of areas that the nurse should have knowledge of and where he or she can support patients in the process to good compliance in their self-care. Further research is needed in this area to further strengthen the patient's self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom där antalet individer med sjukdomen ständigt ökar. Allt fler tonåringar drabbas av sjukdomen oftast till följd av övervikt med inslag av hereditet och etnicitet. Orsaker till diabetes typ 2 är förknippat med riskfaktorer i relation till ohälsosamma levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien är att beskriva tonåringars upplevelser av diabetes typ 2.Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturöversikt med 7 vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framgår det att tonåringar med diabetes typ 2 upplever svårigheter med anpassningen till nya vanor efter sjukdomsdebuten. Livsstilsförändringar genomförs i form av ändrade kost- och motionsvanor vilket påverkas av hinder eller möjligheter. Tonåringarna upplever oförståelse från vården och önskar bättre stöd från vårdpersonal. De upplever rädsla och oro över att berätta om sjukdomen för vännerna. Behovet av stöd från både vänner och familj är betydelsefullt. Konklusion: Tonåringar med diabetes typ 2 kämpar med att upprätthålla en god livsstil som krävs för att hålla sjukdomen under kontroll. Rädslan för att vara annorlunda speglar svårigheterna tonåringarna upplever. Tonåringarna behöver stöd och uppmuntran för att upprätthålla hälsosamma vanor samt ett gott välbefinnande. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease where the number of individuals with the condition is constantly increasing. Adolescents are affected by the disease as a result of being overweight with featuring elements of heredity and ethnicity. Reasons for diabetes type 2 are associated with risk factors regarding unhealthy living habits.Aim: The purpose is to describe adolescents’ experiences of living with diabetes type 2.Method: The method is a qualitative literature review including 7 scientific articles.Results: Adolescents with diabetes type 2 find it difficult to adapt to new habits after the onset of illness. Lifestyle changes are implemented in the form of changed diet- and exercise habits, which are affected by various obstacles or opportunities. The adolescents experience a lack of understanding from health care professionals and wish for more support. Adolescents experience fear and concern about telling their friends about the illness. The need for support from both friends and family is significant.Conclusion: Adolescents with diabetes type 2 struggle to maintain a healthy lifestyle that is required to keep the illness under control. The fear of being different reflects the difficulties the adolescents’ experience. Adolescents need support and encouragement to maintain healthy habits as well as their well-being.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. <strong>Syfte: </strong>Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. <strong>Resultat:</strong> Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. <strong>Slutsats:</strong> Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI.</p> / <p><strong>Background: </strong>Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. <strong>Aim: </strong>To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. <strong>Method: </strong>A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. <strong>Results: </strong>Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. <strong>Conclusion: </strong>Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att få diagnosen diabetes typ 2 innebär ofta stora förändringar i livet som att ha en god kosthållning, förändra motionsvanor och i vissa fall läkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförändringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient på bästa sätt behövs förståelse för hur patienten upplever de livsstilsförändringar som sjukdomen kan innebära.<strong> Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförändringar som de genomförde när de fått diagnosen diabetes typ 2.<strong> Metod:</strong> En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 11 artiklar. Teman framkom utifrån artiklarnas innehåll.<strong> Resultat: </strong>Studien kom fram till följande teman; <em>Kosthållning, Känsla av utanförskap, Läkemedelsbehandling, Positiv förändring i livet</em> och <em>Balans mellan livsstilsförändringar och det dagliga livet.</em><strong> Diskussion: </strong>Centrala fynd som framkom i resultatet var att kostförändringen upplevdes som den svåraste livsstilsförändringen samt att de som drabbats av diabetes typ 2 upplevde social isolering. Ett fynd som inte var förväntat var att ett stort antal av de som fått diagnosen diabetes typ 2 kände sig hälsosammare.</p> / <p><strong>Background: </strong>Being diagnosed with diabetes type 2 often means major changes in life. Diabetics must have a good diet, exercise habits change and in some cases drug treatment. Diabetics can experience lifestyle changes in various ways. To health care personnel to respond to and treat patients in the best way they need to understand how patients experience the lifestyle changes that the disease may present.<strong> Aim:</strong> The aim was to elucidate how adult patients experienced the lifestyle changes that they implemented when they were diagnosed with diabetes type 2.<strong> Method:</strong> A literature review which was based on 11 articles. Themes emerged from the articles content.<strong> Results:</strong> This study concluded following themes; <em>Diet, Feeling of alienation, Drug treatment, Positive change in life</em> and <em>Balance between lifestyle changes and daily life</em>.<strong> Discussion</strong>: Key findings that emerged was that the dietary change is perceived as the most difficult lifestyle change and those who are affected by type 2 diabetes are experiencing social isolation. One finding that was not expected was that a large number of those diagnosed with diabetes type 2 felt healthier.</p>

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. Slutsats: Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI. / Background: Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. Aim: To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. Results: Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. Conclusion: Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.

Bakgrund: Att få diagnosen diabetes typ 2 innebär ofta stora förändringar i livet som att ha en god kosthållning, förändra motionsvanor och i vissa fall läkemedelsbehandlas. Dessa livsstilsförändringar kan upplevas olika av diabetiker. För att vårdpersonalen ska kunna bemöta och behandla sin patient på bästa sätt behövs förståelse för hur patienten upplever de livsstilsförändringar som sjukdomen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vuxna patienter upplevde de livsstilsförändringar som de genomförde när de fått diagnosen diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 11 artiklar. Teman framkom utifrån artiklarnas innehåll. Resultat: Studien kom fram till följande teman; Kosthållning, Känsla av utanförskap, Läkemedelsbehandling, Positiv förändring i livet och Balans mellan livsstilsförändringar och det dagliga livet. Diskussion: Centrala fynd som framkom i resultatet var att kostförändringen upplevdes som den svåraste livsstilsförändringen samt att de som drabbats av diabetes typ 2 upplevde social isolering. Ett fynd som inte var förväntat var att ett stort antal av de som fått diagnosen diabetes typ 2 kände sig hälsosammare. / Background: Being diagnosed with diabetes type 2 often means major changes in life. Diabetics must have a good diet, exercise habits change and in some cases drug treatment. Diabetics can experience lifestyle changes in various ways. To health care personnel to respond to and treat patients in the best way they need to understand how patients experience the lifestyle changes that the disease may present. Aim: The aim was to elucidate how adult patients experienced the lifestyle changes that they implemented when they were diagnosed with diabetes type 2. Method: A literature review which was based on 11 articles. Themes emerged from the articles content. Results: This study concluded following themes; Diet, Feeling of alienation, Drug treatment, Positive change in life and Balance between lifestyle changes and daily life. Discussion: Key findings that emerged was that the dietary change is perceived as the most difficult lifestyle change and those who are affected by type 2 diabetes are experiencing social isolation. One finding that was not expected was that a large number of those diagnosed with diabetes type 2 felt healthier.