Diabetes typ 2 är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Eftersom sjukdomen ställer stora krav på egenvård är det viktigt att patienten själv förstår sjukdomen. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient har därför en central roll. Syftet var att belysa kommunikationens betydelse för samspelet mellan sjuksköterska och patient med diabetes typ 2. Studien gjordes i form av en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. I resultatet framkom att en bristfällig kommunikation kunde leda till sämre egenvård då det kunde orsaka osäkerhet och sämre motivation hos patienterna. En fungerande kommunikation kunde bidra till att patienterna kände tillit till vården, kände sig stöttade, förstådda samt sedda som individer, vilket kunde leda till bättre egenvård. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om hur kommunikation kan påverka patienten. Sjuksköterskestuderande behöver mer feedback vid den verksamhetsförlagda utbildningen på sitt sätt att kommunicera med patienter. Mer forskning och beprövad erfarenhet om kommunikationens betydelse vid diabetes typ 2 och hur den kan utföras mer effektivt behövs. / Type 2 diabetes is one of the most common diseases in Sweden. Since the disease brings great demands on self-care, it´s important that the patient understands the disease. The communication between the nurse and the patient therefore is important. The aim of the study was to illuminate the importance of communication in the interaction between nurse and patient with type 2 diabetes. The study is a literature review based on 12 scientific articles. Insufficient communication could lead to poor self-care as it could cause uncertainty and poor motivation among patients. Good communication could help a patient to feel confidence in the care system, feel supported, understood and feel unique as a person, which could lead to better self-care. It´s important that the nurse is aware of how communication can affect the patient. Nurse students need more feedback of the way they communicate with patients in clinical training. More research and experience about the importance of communication in type 2 diabetes and how it can be performed more efficiently is needed.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Efter genomläsning lyftes ord och meningar ut ur texten, orden skapade slutligen övergripande teman under vilka resultatet presenterats. Resultat: Litteratursammanställningen visade att patienterna vill ha mer kunskap och information, patienterna ansåg även att det var viktigt att de själva fick bestämma över sin vård. Stödet kan delas in under kategorierna, trygghet, förtroende och bekräftelse. Slutsats: De nationella riktlinjerna för diabetesvård säger att patienten ska få kontinuerlig information angående sitt sjukdomstillstånd, det är även enligt Hälso-och Sjukvårdslagen ett krav att patienten har rätt till självbestämmande under rådande sjukdomsbehandling.För att uppnå dessa krav bör sjusköterskan arbeta för att etablera trygghet och förtroende samt att ge bekräftelse. / Background: In Sweden it is currently 3-4 percent of the population who has a diagnosed type 2 diabetes mellitus and the number of patients is increasing steadily. Diabetes can lead to serious complications such as vascular and nervous changes, eye and kidney problems. The Nurse role in the health care is to support and carry out check up´s to prevent complications. Aim: To describe the support that adult with type 2 diabetes feel that they are in need of and what they actually get from the nurse. Method: A literature review of nine scientific papers were compiled. After reading words were highlighted and sentences taken out of the text, these words finally created the broad themes under which the result is presented. Results: The literature summary showed that patients want more knowledge and information, the patients also felt that it was important that they themselves had to decide about their care. The support can be divided into subcategories, confidence, trust and affirmation. Conclusion: The national guidelines for diabetes care, says that patients should receive continuous information about their illness, it is also under the Health Care Act requires that the patient has the right to self-determination in the current therapies.In order to satisfy these demands nurses need to work for establishing confidence, trust and affirmation in patient suffering from diabetes type 2.

Inledning: Det här är en litteraturstudie om sjuksköterskan bemötande av patienter med diabetes typ 2 genom information och motivering till egenvård och livsstilsförändringar. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ständigt ökar världen över liksom fetma. Genom att göra förändringar i livsstilen kan biverkningar av sjukdomen minskas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans olika omvårdnadsstrategier i att bemöta och motivera patienter med diabetes typ 2 till att ändra livsstil. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre områden identifierades: Att motivera till livsstilsförändring, Vikten av bra bemötande och utbildning i egenvård. Genom att sjuksköterskan använder sig av motiverande samtal och utbildning i egenvård ökar chansen att patienten lyckas med en livsstilsförändring. För detta krävs att en god relation mellan sjuksköterska och patient. Detta kan uppnås genom en patient-centrerad vård där sjuksköterskan ser varje patient som en unik individ. Slutsats: Det fordras ytterligare utbildning för sjuksköterskorna för att de ska kunna tillämpa patientutbildning och egenvård med goda resultat. Sjuksköterskorna måste ha förmåga att stödja patienter till egenvård. / Introduction: This is a literature review of nurses nursing strategies in caring for patient with type 2 diabetes Background: Type 2 diabetes is increasing over the world along with obesity. By making changes in lifestyle secondary effects may be reduced. Aim: The aim of the literature review is to compile and illustrate research that describes different nursing strategies in encountering and motivating patients with type 2 diabetes to lifestyle-changes. Method: A literature review using a qualitative analyses approach based on ten scientific articles. Result: Three areas were identified: To motivate lifestyle changes, The importance of a good treatment. By motivating and educating nurse´ may contribute to supporting the patient in lifestyle changes. To succeed in changes a relation build upon nurse-patient are needed, where every patient is seen as a unique individual. Conclusion: Further nurse-education is necessary to make the patients apply self care with good results. Nurses must have the ability to help the patients to self-care.

No description available.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med diabetes typ 2 utförde sin egenvård och hur de upplevde sin livskvalitet utifrån utförda egenvårdsåtgärder. Metod: Detta arbete var en explorativ studie och utformad efter en kvalitativ metod. Datainsamlingen genomfördes på en vårdcentral där nio patienter med diabetes typ 2 intervjuades. Patienterna fick själva avgöra deltagande genom att kontakta vårdcentralen. Data strukturerades med en innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier vilka var upplevelse av egenvård, upplevelse av livskvalitet, egenvårdsåtgärder och livskvalitet samt diabetes typ 2 och livskvalitet. De utförda egenvårdsåtgärderna var främst kost och fysisk aktivitet men även fotvård, synundersökningar, stresshantering, blodsockermätning, hålla en konstant vikt och undvika visceralt fett samt vara uppdaterad inom diabetes typ 2. Majoriteten av informanterna upplevde att deras livskvalitet inte påverkades negativt av egenvårdsåtgärderna. En minoritet kände en viss påfrestning av att behöva ha dessa egenvårdsåtgärder i åtanke. Det framgick även att enstaka upplevde bättre livskvalitet relaterat till sjukdomen. Slutsats: Diabetes typ 2 är en folksjukdom vilken kommer att öka nationellt och internationellt. De vanligaste egenvårdsåtgärderna en patient med diabetes utför är fysisk aktivitet och kost. Sammanfattningsvis upplevdes egenvårdsåtgärder inte påverka patienternas livskvalitet. Däremot upplevde enstaka patienter en viss påfrestning gällande utförandet av egenvårdsåtgärder. / Aim: The aim of the study was to investigate how patients with diabetes type 2 performed their self-management and how they experienced their quality of life related to the fulfilled self-management. Method: This study was an explorative study composed after a qualitative method. The data were gathered at a care center with interviews and remained of nine patients who had diabetes type 2. The patients decided participation by contacting the care center. The data were processed with a content analysis. Result: The study was classified in four categories; experience of self-management, experience of quality of life, intervention of self-management with quality of life and diabetes type 2 with quality of life. The most common interventions were diet and physical activity, also care of the feet, vision screening, stress management, measure the blood glucose, not gain any more weight or avoid visceral fat and to be updated within the subject. The majority of the informants perceived that their quality of life not was affected adversely by the interventions. Some felt distress having to think about all the essential interventions. It also appeared that some informants experienced a better quality of life related to the disease. Conclusion: Diabetes type 2 is a widespread disease which will increase all over the world. The most common and most important interventions of self-management is diet and physical activity. In summary the interventions did not influence on the patients quality of life. However, some patients experienced tension to do the interventions of self-management.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. Metod: Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi. Åtta vetenskapliga artiklar och två avhandlingar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman framkom efter analys: Patienters upplevelser av hälso- och sjukvården, Livsstilsförändring, Stöd samt Sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och hinder. Slutsats: Ovilja till förändring framkommer som det största hindret för livsstilsförändring. Sjuksköterskor bör kunna acceptera misslyckanden och tillvarata patienters individuella behov. Delaktighet och stöd ses som viktiga aspekter för att patienter ska kunna bli motiverade.

No description available.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka kunskaper vårdpersonal upplever sig ha om äldre personer med diabetes typ 2. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för utvecklandet av ett instrument för kunskapskontroll inför delegering.Metod: Denna studie genomfördes med kvalitativ ansats med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Den kvalitativa intervjumetoden användes för att ta reda på vilka kunskaper om diabetes som vårdpersonal i kommunal vård upplever sig ha. Studien innefattade intervjuer vid tre tillfällen. Sammanlagt deltog 22 personer i intervjuerna.Resultat: Studien visar att vårdpersonalen upplever sin kunskap om diabetes som bristfällig. Detta gäller framför allt symtom, behandling samt vilka åtgärder som ska vidtas vid förändring i hälsotillståndet hos den äldre personen med diabetes typ 2. Den största osäkerheten gäller kunskapen om blodsockervärden, vad som är normalvärde, höga respektive låga värden. De upplever sig också ha dålig kunskap när det gäller individuella målvärden. Detta tyder på att det är svårt för vårdpersonalen att arbeta enligt de nationella riktlinjerna som fokuserar på symtomfrihet och livskvalitet. Studien visar däremot att vårdpersonalen upplever sig ha goda kunskaper när det gäller omvårdnadsåtgärder som leder till ett gott förebyggande arbete, framför allt när det gäller fotkomplikationer. Sammantaget visar studien att vårdpersonalen behöver regelbunden strukturerad undervisning om diabetes för att de ska kunna ge en god och säker omvårdnad.

<p><strong>Bakgrund:</strong><strong> </strong>Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar alltmer i omfattning världen över. Livsstilsförändring är en del av behandlingen men kan vara svår att genomföra om motivation saknas. Att vara delaktig i sin egenvård och få stöd från sjuksköterskor ger bättre förutsättningar att lyckas uppnå förändring. <strong>Syfte</strong><strong>:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters och sjuksköterskors syn på motivation, stöd och delaktighet vid livsstilsförändring i samband med diabetes typ 2. <strong>Metod:</strong><em> </em>Uppsatsen är gjord som en<em> </em>litteraturstudie med en kvalitativ metod som har inspiration av fenomenologi<em>. </em>Åtta vetenskapliga artiklar och två avhandlingar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong><em> </em>Fyra teman<em> </em>framkom efter analys: Patienters upplevelser av hälso- och sjukvården, Livsstilsförändring, Stöd samt Sjuksköterskors upplevelser av möjligheter och hinder. <strong>Slutsats</strong><em>: </em>Ovilja till förändring framkommer som det största hindret för livsstilsförändring. Sjuksköterskor bör kunna acceptera misslyckanden och tillvarata patienters individuella behov. Delaktighet och stöd ses som viktiga aspekter för att patienter ska kunna bli motiverade.</p>

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna och orsakas av både arv och miljö. Sjukdomen medför en risk för att drabbas av komplikationer, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och nedsatt perifer cirkulation. För att undvika detta har en persons levnadsvanor en stor betydelse, detta genom fysisk aktivitet och hälsosam kost. Genom att förändra sin livsstil kan upp emot 80% av fallen förebyggas. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva upplevelsen av livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Upplevelsen av livsstilsförändringar påverkades av olika faktorer. Utifrån motivation och upplevda begränsningar diskuterades vardagliga saker så som fysisk aktivitet, utövande av religion, att dela en familjemåltid och upplevt stöd från både omgivning och sjukvård. Slutsats: Livsstilsförändringarna som personer med diabetes typ 2 gjorde upplevdes som en begränsning i vardagen. Att få diagnosen diabetes typ 2 leder till att en transitionsprocess kan påbörjas och möjliggör för att finna ett välmående i sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases and it is caused by both  heredity and environment. The disease entails a risk of various complications, for instance cardiovascular diseases and reduced peripheral circulation. To avoid these complications, a person’s lifestyle has a big importance. Making a lifestyle change can prevent 80% of these cases. Aim: To describe the experience of making lifestyle changes amongst people with type 2 diabetes. Methods: A qualitative literature review based on sixteen studies. These studies has been processed and analyzed by the five steps of Friberg. Findings: The experiences of making lifestyle changes were affected by several factors. Everyday things such as physical activity, practice religion, share a family meal, support from family and health care was discussed from motivation and perceived limitations. Conclusion: Lifestyle changes made by people with type 2 diabetes were experienced as a limitation in the everyday life. To be diagnosed with type 2 diabetes enables a possibility to begin a process of transition, which can help these people to find a well being in their disease.