Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.

Bakgrunden till studien är att diabetes typ 2 är ett utbrett problem i samhället. Det kräver mycket resurser från vården och därför är det viktigt att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2. Förutom resurser från vården är det många patienter med diabetes typ 2 som upplever ohälsa och inte har motivation till livsstilsförändringar. Om patienter genomgår nödvändiga livsstilsförändringar och kan identifiera vad som får dem att uppleva hälsa bidrar det till bättre folkhälsa. Syftet är att undersöka vad som kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesser hos patienter som lever med typ 2 diabetes från sjuksköterskors och patienters perspektiv. Litteraturöversikten har fördjupat sig i forskningen hos patienter med diabetes typ 2 och de processer som främjar hälsa för att identifiera problem och möjligheter som finns i livsstilsförändringar. Artiklar söktes i olika databaser med olika sökord för att hitta passande information. Etiska överväganden och tankar på hållbar utveckling har även varit i fokus. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 är i behov av ett stöd för kunskap, motivation och hjälp i sina livsstilsförändringar. Resultatet formade två huvudteman, Betydelsen av kunskap och Vikten av en vårdande relation. Utifrån dessa formades fem subteman, Betydelsen av att dela kunskap om diabetes typ 2, Kunskap om livsstilens inverkan på hälsa, Kunskap om kost, Sjuksköterskors och vårdpersonalens betydelse och Stödja egenvård. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor kan bidra i patienters hälsoprocess med kunskap, stöd, motivation genom goda relationer samt tillämpa personcentrerad vård och främja delaktighet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kanleda till en rad farliga komplikationer. Diabetes typ 2 är ett globalt hälsoproblem och en långtidssjukdom vilket kan medför allvarliga konsekvenser för individen samt enorma kostnader för samhället. För att personer med diabetes typ 2 ska kunna minska framtida komplikationer, är det viktigt att dessa personer accepterar sjukdomen, lär sig om sjukdomen samt får utbildning om egenvård. I det här sammanhanget blir sjuksköterskans roll ännu mer viktig i att utbilda patienter med diabetes typ 2 om egenvård samt uppmuntra den enskilde i att delta i sin vård och för att främja sin hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Friberg och databaserna CINAHL Complete och PubMed användes i sökningen för att hitta vetenskapliga artiklar. Nio vetenskapliga artiklar valdes för att använda i resultatet och identifiera teman.  Resultat: I resultatet identifierades 4 teman;Att känna rädsla och oro för framtiden, Motivationens betydelse för att hantera sin sjukdom, Behovet av stöd från familj-, hälso- och sjukvårdspersonal och Betydelsen av vårdrelationenför egenvård. Slutsats: Socialt stöd (familj, vänner, släkter) och en godvårdrelationmed hälso- och sjukvårdpersonal är viktiga faktorer för personen med diabetes typ 2 för att få motiv delta i vården, främja förmåga att hantera sin sjukdom, utföra egenvård angående diabetes typ 2 och uppleva välbefinnande. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that may lead to a number of dangerous complications. Type 2 diabetes is a global health problem and a long-term disease, which can have serious consequences for the individual and enormous costs for society. In order for people with type 2 diabetes to be able to reduce future complications, it is important that these people accept the disease, learn about the disease and receive training on self-care. In this context, the role of the nurse becomes even more important in educating patients with type 2 diabetes about self-care and encouraging the individual to participate in their care and to promote their health. Aim: The purpose of this literature review is to describe person's experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review was conducted according to Friberg and the databases CINAHL Complete and PubMed were used in the search to find scientific articles. Nine scientific articles were selected to be used in the results and to identify themes. Results:The result revealed 4 themes; Feeling fear and anxiety about the future, The importance of Motivation in managing one's illness, The need for support from family, health and medical staff and The importance of the care relationship for self-care. Conclusion: Social support (family, friends, relatives) and a good care relationship with health care professionals are important factors for the person with type 2 diabetes to get motives to participate in care, promote the ability to manage their illness, perform self-care regarding type 2 diabetes and experience well-being.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. Behandlingen för diabetes kan vara både medicinsk och livsstilsförändringar, till exempel som fysisk aktivitet och en hälsosammare kost. Kosten har en stor betydelse när det kommer till behandlingen av diabetes.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av rekommenderad kosthållning vid diabetes typ 2.   Metod: Metoden är en litteraturöversikt med ett systematiskt urval av artiklar från två databaser Pubmed och Cinahl Complete. Sökorden som användes vid databassökningarna är diabetes mellitus, type-2, diet, attitude, experience och management. Valda artiklar är från åren 2017–2020. Samtliga resultatartiklar använder sig utav en kvalitativ metod. Vid analys av metoden tillämpades Fribergs metodanalys och som teoretisk utgångpunkt tillämpades Roys teoretiska perspektiv.  Resultat: Resultatet visade att familjen hade stor påverkan på hur och vad som åts. Att ha familjen som stöd har visat vara en stor betydelse för familjemedlemmen som har en diabetessjukdom. I många kulturer som är studerade har familjen värnats väldigt högt. Det har även varit skillnader på kosten runt om i världen, en del har ätit friterad kost trots att det inte är en diabetisk diet. Kostnaden har även spelat en stor roll över vilka tillgångar som har funnits.  Slutsats: Patienters erfarenheter av kosten vid diabetes typ 2 visar att kostråd bör baseras på olika teman. Dessa teman är kultur, kunskap, familj och ekonomi. De olika temana har betydelse för hur individerna hanterar sin diabetessjukdom utifrån deras kosthållning. / Background: Diabetes is a common disease globally where there is a constant increase around the world. The treatment of diabetes can be both medical and lifestyle changes, for example physical activity and a healthier diet. Diet is of great importance when it comes to treating diabetes.  Aim: The aim of this literature review was to describe individuals’ experiences of recommended diet when diagnosed with diabetes type 2.   Method: The method is a literature review with a systematic selection of articles from two databases Pubmed and Cinahl Complete. The keywords used in the database searches were diabetes mellitus, type 2, diet, attitude, experience, and management. Selected articles are from the years 2017-2020. All articles had a qualitative design. When analyzing the method Friberg's method analysis is applied, and the choice of theoretical starting point is applied to Roy's theoretical perspective.  Results: This review shows that the family had a significant impact of what was eaten. Support from the family was of importance with diagnosed with diabetes. There has also had been a noticeable difference with the nutrition around the world, some people ate fried foods even though it is not perceived as a diet for people with diabetes. The financial aspect played a big part of which assets you got.  Conclusion: Individuals experiences of diet in diabetes type 2 have shown that dietary advice should be based on different themes. These themes are culture, knowledge, family, and economics. The different themes show how patients manage their diabetes disease based on their diet.

No description available.

Background: Type 2 diabetes is a disease that means a new way of life. Therefore, it is of great importance that these people accept, understand and get to know their illness. The nurse's role is to educate patients on self-care to promote health. By giving the patient support and feeling involved in their care, they together can achieve good goals. In order to gain an understanding of the patient's need for care, it is important that the nurse has knowledge of how these people experience their life linked to diabetes. Aim: The aim of this literature review was to describe patients' experience of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Friberg has been carried out. The CINAHL Complete and Medline databases were used in the search for results articles. The basis for the result is eleven original articles. The analysis was carried out with a deductive approach based on Katie Eriksson's nursing theory. Results: Two subthemes were identified during care sufferers which were lack of care relationship and lack of information. During illness, two sub-themes were identified which were discomfort, fear and concern about future complications and difficulties in acceptance. The lifethemed sub-theme was difficulty making lifestyle changes. Discussion: The main findings of the result have been discussed based on background, purpose, Katie Eriksson's nursing theory and other research. Patients experienced deficiencies in the care relationship with their treating physician or nurse. Deficiencies in the care relationship lead to poorer self-management of the diabetes disease as the care relationship forms the basis for all care. Lack of motivation for lifestyle changes is one of the causes of poorer self-management, which causes suffering for the patient. The nurse should relieve the patient's suffering by eliminating health barriers and utilizing the patient's health resources. Through person-centered nursing interventions that support patients to acceptance, motivation for lifestyle changes can emerge. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som innebär ett nytt sätt att leva. Därför är det av stor vikt att dessa personer accepterar, förstår och lär känna sin sjukdom. Sjuksköterskans roll är att utbilda patienter om egenvård för att främja hälsa. Genom att patienten får stöd och får känna sig delaktig i sin vård kan de tillsammans uppnå goda mål. För att få en förståelse för patientens vårdbehov, är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa personer erfar sitt liv kopplat till diabetessjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Databaserna CINAHL Complete och Medline användes i sökningen efter resultatartiklar. Underlaget till resultatet utgörs av elva originalartiklar. Analysen genomfördes med en deduktiv ansats baserad på Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultaten från artiklarna tematiserades efter lidandets tre dimensioner vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Resultat: Två subteman identifierades under vårdlidande vilka var bristande vårdrelation och brist på information. Under sjukdomslidande identifierades två subteman vilka var obehag, rädsla och oro för framtida komplikationer och svårigheter till acceptans. Subtemat för livslidande var svårigheter att göra livsstilsförändringar. Diskussion: Resultatets huvudfynd har diskuterats utifrån bakgrund, syfte, Katie Erikssons omvårdnadsteori samt annan forskning. Patienter upplevde brister i vårdrelationen till sin behandlande läkare eller sjuksköterska. Brister i vårdrelationen leder till sämre självhantering av diabetessjukdomen då vårdrelationen utgör grunden för all vård. Brist på motivation till livsstilsförändringar är en av orsakerna till sämre självhantering vilket orsakar ett lidande för patienten. Sjuksköterskan bör lindra patientens lidande genom att eliminera hälsohinder och ta vara på patientens hälsoresurser. Genom personcentrerade omvårdnadsinterventioner som stödjer patienter till acceptans, kan motivation till livsstilsförändringar växa fram

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utav de vanligaste folksjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen uppmärksammas långt efter att personen drabbats. Därmed har också diabetes typ 2 ökat senaste decennierna vilket i sin tur kan leda till svåra komplikationer och förtidig död. Till grund ligger ohälsosamma levnadsvanor relaterat till utveckling av diagnosen vilket globala organisationer och svenska myndigheter strävar efter att förebygga. Vid diabetes typ 2 kan utveckling av kunskap om egenvård samt livsstilsförändringar behöva genomföras för att främja hälsa. Utifrån det ökade antalet av individer som utvecklar sjukdomen samt vikten av livsstilsförändringar utforskas personers upplevelser av dessa förändringar.  Syfte: Syftet var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever information om- samt genomförandet av livsstilsförändringar.           Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på elva originalartiklar från åtta länder i fyra världsdelar.            Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Information, Självhantering, Känslor och Stöd. Varje tema delades sedan in i 13 kategorier. Även om upplevelserna varierade i hög grad upplevde en majoritet av personerna med diabetes typ 2 svårigheter att förändra sina levnadsvanor samt att förstå informationen. Två bifynd i arbetet var socio-ekonomiska begränsningar och stöd utifrån, vilka beskrevs som viktigt samtidigt som det kunde ha en negativ inverkan på personernas självhantering av sjukdomen.                 Slutsats: Individanpassad information och inkludering av familjen i möten med vården är viktigt för att främja egenvårdsarbetet för personer med diabetes typ 2. Med tanke på att upplevelserna varierar finns behov av fortsatt forskning av enskilda individer med diabetes typ 2. / Background:  Type 2 diabetes is one of the most common endemic diseases in Sweden and a global health problem. The disease may be diagnosed several years after onset and that is one reason why type 2 diabetes has increased during the past decades. This in turn could lead to severe complications and even a premature death. Unhealthy eating habits and a lack of regular physical exercise are the primary causes in relation to the development of the diagnosis. Something both global organizations and Swedish authorities strive to prevent. A person diagnosed with type 2 diabetes faces big challenges. Lifestyle changes are often advised, and it is important to develop and acknowledge the need for self-care to promote health. Based on the increased number of individuals who develop the disease, and the importance of lifestyle changes, persons’ experiences of these adjustments are investigated.                        Purpose: The purpose was to highlight how persons with type 2 diabetes experience information about- and the procedure of changing their lifestyle.                      Method: A qualitative review based on eleven qualitative original articles from eight countries in four continents.             Result: Four general themes were identified; Information, Self-management, Feelings and Support. The themes were thereafter divided into 13 categories. Even if the experiences differed, the majority of persons with type 2 diabetes experienced difficulties changing their living habits and to understand the information. Two incidental findings in this review were socio-economic limitations and support from others, which were both described as important and simultaneously could have a negative impact on self-management. Conclusion: Individualized information and including family in healthcare meetings is important to promote self-care work for persons with type 2 diabetes. Considering the variation of experiences, further research on individuals with type 2 diabetes is still necessary.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar kraftigt världen över, där förändrade levnadsvanor är en bidragande faktor till utvecklingen. Motivation krävs för att kunna genomgå livsstilsförändringar och därmed behandla diabetes typ 2 och dess komplikationer.  Syfte: Att undersöka vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2.  Metod: Litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. I datainsamlingen användes databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar analyserades med hjälp av statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) utarbetade granskningsmall samt Fribergs modell vid resultatanalysen. Resultat: Vuxna patienters motivation till livsstilsförändring vid diabetes typ 2 delades in i två huvudkategorier; faktorer som leder till ökad motivation respektive faktorer som leder till bristande motivation. Utifrån studiens resultat i relation till syftet kunde en stor variation i motivation noteras. Stöd från omgivningen och ökad kunskap om sin sjukdom var några faktorer som ökade motivationen. Den inre motivationen sågs också vara viktig för att genomföra livsstilsförändring. Rädsla för komplikationer och motivation relaterat till vården var andra faktorer som noterades. Faktorer som ledde till bristande motivation var förnekelse och ignorering av tillståndet, besvikelse över att inte belönas med det önskade resultatet, bristande stöd från omgivningen samt yttre faktorer.  Slutsats: Alla patienter är unika individer där motivationen till att genomföra livsstilsförändring varierar. Både faktorer som leder till ökad motivation och faktorer som leder till bristande motivation förekommer. Kombinationen av dessa faktorer bidrar till denna variation. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal ses ha en betydande roll gällande patientens motivation. Genom denna kunskap kan diabetes typ 2 behandlas och dess komplikationer förebyggas och därmed kan omfattningen av detta folkhälsoproblem minska.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och är den folksjukdom som ökar mest runt om i världen. Riskfaktorerna att utveckla sjukdomen är bland annat fysisk inaktivitet, fetma och ärftlighet. Behandlingen av sjukdomen är i första hand livsstilsförändringar med exempelvis fysisk aktivitet. Studien fokuserar på genomförandet av livsstilsförändringar relaterat till fysisk aktivitet och patienters svårigheter att genomföra daglig fysisk aktivitet, främst på grund av bristande motivation. För att patienten ska kunna tillämpa egenvård och skaffa sig en mer aktiv livsstil bör sjuksköterskan utgå ifrån en personcentrerad vård för att motivera till bättre levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet i behandling av diabetes typ 2.Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie som grundades på 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes på manifest nivå med Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom det tre kategorier och sex underkategorier; upplevelsen av fysisk aktivitet, betydelsen av det sociala stödet och upplevelsen av stöd från vårdpersonal. Upplevelsen av fysisk aktivitet inriktar sig på motivationens betydelse och på de hinder och begränsningar som patienten upplever. Det sociala stödet kunde bidra med både negativ och positiv inverkan på patientens genomförande av fysisk aktivitet. Även sjukvården hade en betydande roll för både motivationen och genomförandet av fysisk aktivitet.Slutsats: Genomförandet av fysisk aktivitet kunde upplevas på olika sätt. Patienterna upplevde framför allt att sjukvården kunde komma med mer konkret information angående olika former av fysiska aktiviteter för att kunna bli mer individanpassat.