Bakgrund Diabetes är en kronisk sjukdom som nästan 10% av världens befolkning drabbas av. Nydebuterade fall av diabetes har ökat de senaste åren och var den nionde största dödsorsaken år 2019. Sjukdomen kan orsaka stort lidande hos den som drabbas och ger ekonomiska konsekvenser för individ och samhälle. Då diabetes oftast orsakas av livsstilsfaktorer är livsstilsförändringar och efterföljande egenvård en stor del av behandlingen. Detta är något som Hälso- och sjukvården har ansvar över och det ansågs därav relevant att studera upplevelser av denna patientutbildning. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av patientutbildning inom egenvård hos personer med diabetes typ-2 inom hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna hittades på databaserna PubMed och CINAHL för att sedan kvalitetsgranskas med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys som resulterade i tre huvudkategorier och 7 underkategorier. Resultat Litteraturöversikten uppdagade tre huvudrubriker vilka var; Betydelsen av kunskapsöverföring, Upplevelser av att bli stärkt i sin sjukdom samt Betydelsen av relationer och interaktioner vid undervisning. Patienter uttryckte ett behov av mer kunskap medans vissa ej önskade mer kunskap då de ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Ett personligt möte med hälso- och sjukvårdspersonal där en förtroendefull relation med sjuksköterskan upprättas beskrevs vara av vikt för att patienten skulle återkomma till vårdenheten. Slutsats Litteraturöversikten beskriver upplevelser av patientutbildning. Många patienter upplevde ökad kunskap och motivation till livsstilsförändringar efter att genomgått någon form av utbildning men vissa upplevde ej detta. För att uppnå önskad effekt skall utbildningen präglas av en förtroendefull relation med sjuksköterskan som är personcentrerad och anpassade till individens grundförutsättningar. Utbildning i grupp var den utbildningsform som flest patienter föredrog då den ledde till djupare reflektioner och en känsla av samhörighet. / Background Diabetes is a chronic disease that affects almost 10% of the world's population. New onset cases of diabetes have increased in recent years and diabetes was the ninth largest cause ofdeath in 2019. The disease can cause great suffering to the person affected and has financial consequences for the individual and society. Since diabetes is primarily caused by lifestyle factors, lifestyle changes and subsequent self-care is a large part of the treatment. This is something that the Healthcare Service has responsibility for, and it was therefore considered relevant to study experiences of this patient education. Aim The aim was to describe experiences of patient education in self-care for people with type-2 diabetes within the healthcare system. Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The articles were found on the databases PubMed and CINAHL and then quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis which resulted in three main headings and 7 sub-headings. Results The literature review revealed three main headings which were; The importance of knowledge transfer, Education contributes to lifestyle change and The importance of relationships and interactions when teaching. Many patients expressed a need for more knowledge, while some did not want more knowledge as they considered themselves to have sufficient knowledge. A personal meeting with health care staff where a trusting relationship with the nurse is established was described as a facilitating factor for the patient to return to the care unit. Conclusions The literature review describes experiences of patient education. Many patients experienced increased knowledge and motivation for lifestyle changes after going through some form of education, but some did not experience this. To achieve the desired effect, the education must be characterized by a trusting relationship with the nurse that is person-centered and adapted to the individual's situation. Group education was the form of education that most patients preferred as it led to deeper reflections and a sense of belonging.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen typ 2 diabetes är en sjukdom äldre och yngre insjuknar i och där allvarliga konsekvenser och höga kostnader för samhället medföljer. För att minska framtida komplikationer hjälper det att ta till sig egenvård och detta är möjligt med hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskans roll är viktig för att uppmuntra den enskilde individen till delaktighet i sin vård och viljan att främja hälsan.       Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av egenvården hos patienter med typ 2 diabetes.      Metod: Den valda metoden är litteraturöversikt som har utförts enligt Friberg. CINAHL Complete och PubMed är databaser som har använts i sökningen där tio vetenskapliga artiklar valdes för att användas till resultatet och identifikationen av teman.      Resultat: Tre huvudteman har identifierats i resultatet: Upplevelsen av kommunikation, Upplevelsen av kunskapens betydelse och Upplevelsen av kulturella utmaningar och andliga övertygelser.      Sammanfattning: Litteraturöversiktens resultat visade kommunikationen och kunskapens vikt men även de kulturella utmaningarna. Att kommunicera och utbilda är viktigt för att stödja egenvård och kunna utbilda. Vid kommunikations- och kunskapsbrist så upplevde sjuksköterskorna saknad av motivation och vilja att förstå bland patienter. Med de kulturella utmaningarna påvisade resultatet att religiösa och andliga övertygelse föredras i vissa kulturer. Men även att diabetes typ 2 är tabubelagd och stigmatiserad, vilket i sin tur påverkar patientens vilja att tillta kunskap och hjälp av sjuksköterskan. / Background: The chronic disease type 2 diabetes is a disease that affects older people and younger people, with serious consequences and high costs for society. To reduce future complications, it helps to adopt self-care which is possible with the help of a nurse. The nurse's role is important in encouraging the individual to participate in their care and the desire to promote health.      Aim: The purpose of this literature review is to describe the nurses’ experience of self-management in patients with type 2 diabetes.      Method: The chosen method is a literature review that has been carried out according to Friberg. CINAHL Complete and PubMed are databases that have been used in the search where ten scientific articles were selected for use in the results and the identification of themes.      Results: Three main themes have been identified in the results: The experience of the importance of communication, The experience of the importance of knowledge and The experience of cultural challenges and spiritual beliefs.      Summary: The results of the literature review showed the importance of communication and knowledge but also the cultural challenges. Communicating and educating is important to support self-care and be able to educate. In the event of a lack of communication and knowledge, the nurses experienced a lack of motivation and willingness to understand among patients. With the cultural challenges, the results showed that religious and spiritual beliefs are preferred in some cultures. But also that type 2 diabetes is taboo and stigmatized, which in turn affects the patient's willingness to gain knowledge and help from the nurse.

Den orala hälsan kan påverkas av flera faktorer, däribland olika systemsjukdomar. I Sverige ser man en ökning av T2D som är en vällevnadssjukdom. T2D tycks ha en inverkan på den orala hälsan, framförallt hos individer med parodontit. Syftet med detta examensarbete var att redovisa relationen mellan T2D och parodontit. Syftet var även att beskriva vilken effekt behandling av parodontit och T2D kan tänkas ha på respektive sjukdom. Examensarbetet har genomförts som en litteraturstudie. Artiklar hämtades från databasen PubMed. Det gjordes flera urval som slutligen genererade 17 originalartiklar. Det tycks finnas en komplex tvåvägsrelation mellan parodontit och T2D. Flera studier visar att T2D kan öka risken för parodontit. Dock kan man inte fullt ut förklara pardontitens påverkan på T2D eftersom olika studier har visat motsägande resultat. Då studierna säger emot varandra bör berörda individer informeras om riskerna vid parodontit och T2D. Det vore önskvärt att samarbetet mellan sjukvård och tandvård förbättras. För att fullständigt klargöra tvåvägsrelationen mellan T2D och parodontit krävs fler studier inom området.

Bakgrund: Livsstilsförändringar kombinerat med medicinsk stöd utgör grundläggande element i behandlingen av typ-2 diabetes. Varje individ är unik, vilket innebär att anpassningen av livsstilsförändringar vid  typ-2 diabetes kan skilja sig åt från person till person på grund av deras individuella behov och utmaningar. Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna och har en betydande påverkan på utvecklingen av konsekvenser, vilka kan leda till allvarliga utfall, och det har även en betydande inverkan på människors ekonomiska, sociala och psykiska välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av livsstilsförändringar vid typ -2 diabetes. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva ursprungliga artiklar, alla utförda med kvalitativ metod och hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, vilka sedan inkluderades i resultaten. Dataanalysen grundade sig på Fribergs metodologiska beskrivning (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet var indelat i fyra teman. Upplevelser i samband med diagnos och livsstilsförändringar, Upplevelser av kostförändringar, Upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av kunskap och motivation vid livsstilsförändringar. Efter att ha fått diagnosen typ-2 diabetes delade deltagarna i studien med sig av både positiva och negativa känslor samt erfarenheter relaterade till livsstilsförändringar. Å ena sidan upplevde de det som en utmaning att genomföra dessa förändringar, men å andra sidan fann de motivation i medvetenheten om de potentiellt allvarliga konsekvenser som sjukdomen kan medföra vid utebliven behandling. Slutsats: Deltagarna framhöll betydelsen av att få stöd från sjukvårdspersonalen för att känna sig motiverade och redo att genomföra livsstilsförändringarna. Den ansvariga sjuksköterskan bör säkerställa att patienterna erhåller det stöd och den individuellt anpassade utbildningen om egenvård vid typ-2 diabetes som behövs, eftersom patienterna själva bär en stor del av ansvaret för att förbättra sitt hälsotillstånd. / Background: Lifestyle changes combined with medical support are essential elements in the treatment of type-2 diabetes. Each individual is unique, which means that the adaptation of lifestyle  changes in type-2 diabetes may vary from person to person due to their individual needs and challenges. Diabetes is one of the most common chronic diseases and has a significant impact on the development of consequences, which can lead to serious outcomes, and it also has a significant impact on people´s economic, social, and mental well-being. Aim: The purpose was to describe patients' experience of lifestyle changes  in type-2 diabetes. Method: This literature review was based on eleven original articles, all conducted with a qualitative method and retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, which were then included in the results. The data analysis was based on Friberg´s methodological description (Friberg, 2022). Results: The result was divided into four themes. Experiences related to diagnosis and lifestyle changes, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of knowledge and motivation in lifestyle changes. After receiving the diagnosis of type-2 diabetes, the participants in the study shared both positive and negative emotions and experiences related to lifestyle changes. On the hand, they experienced it as a challenge to implement these changes, but on the other hand, they found motivation in the awareness of the potentially serious consequences that the disease can have if left untreated. Conclusions: The participants emphasized the importance of receiving support from healthcare professionals to feel motivated and ready to implement lifestyle changes. The responsible nurse should ensure that patients receive the support and individually tailored education on the self-care for type-2 diabetes that is needed, as patients themselves bear a significant responsibility for improving their health condition.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt hälsoproblem som ökar och drabbar personer ihela världen, vilket sätter krav på sjukvårdspersonalens kunskap. Allt fler personer i olika åldrarinsjuknar i diabetes. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom ochnedsatt livskvalitet. Egenvård en är central del i diabetesbehandlingen. Otillräcklig information iegenvård kan leda till att patienter har svårt att följa rekommenderade livsstilsråd. En viktig del idistriktsköterskans arbete är att främja och förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Primärvårdensom är en del av hälso- och sjukvårdens öppna vård och grunden i sjukvårdssystemet har iuppdrag att svara mot det behov som finns i det förebyggande arbetet.Distriktsköterskansfördjupade kunskaper i handledning och undervisning av patienter på olika nivåer kan bidra tillatt stärka patienters egna resurser till egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 som vårdas iöppenvården. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats användes som metod. Totalt granskades 14 artiklarinhämtade från databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied. Innehålletanalyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry´s beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman med tillhörande undertema. Huvudteman presenteras enligtföljande: Upplevelser av hinder i egenvård och Upplevelser av resurser i egenvård. Slutsats: Litteraturöversiktens huvudfynd var att egenvård vid DMT2 upplevdes som kravfullt ochpåverkades av fysiska och emotionella påfrestningar samt av kultur, tradition och socioekonomiskstatus. Patienter upplevde en rad brister inom öppenvården och det togs inte hänsyn tillsocioekonomiska, kulturella och traditionella aspekter. Närståendestödet upplevdes sombetydelsefull för egenvården. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a global health problem that is increasing and affects peopleall over the world, which puts demands on health care's knowledge. Several people of differentages are diagnosed with diabetes. The disease often leads to complications, increased risk ofcardiovascular disease and reduced quality of life. Self-care is a central part of diabetes treatment. Insufficient information in self-care can lead to patients having difficulty following recommendedlifestyle advice. An important part of the district nurse work is to promote and prevent unhealthylifestyles. Primary care is part of outpatient health care and is the foundation of the healthcaresystem, has the task of responding to the need that exists in the preventive work. The districtnurse's in-depth knowledge of supervision and teaching of patients at different levels cancontribute to strengthening patients' own resources for self-care. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of self-care in diabetes type 2 who are cared for inoutpatient care. Methods: A literature review with a systematic approach was used as a method and the databases usedwhen searching for articles were PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied. For the result,14 qualitative original articles were used, the articles were analyzed in accordance with BettanySaltikov and McSherry's description of Burnard's analysis method. Results: The result showed two main themes with associated subthemes. The themes that emerged wereExperiences of obstacles in self-care and Experiences of resources in self-care. Conclusions: The main finding of the literature review was that self-care in DMT2 was perceived as demandingand was influenced by physical and emotional strains, as well as by culture, tradition, andsocioeconomic status. Patients experienced a number of deficiencies in outpatient care, socioeconomic, cultural and traditional aspects were not taken into account. Family support wasperceived as important for self-care.

Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. Den innebär att kroppen inte kan utvinna energi ur glukos på ett effektivt sätt och följden blir ett ogynnsamt högt blodsockervärde. Sjukdomen har många symtom och kan obehandlad ge upphov till allvarliga komplikationer så som hjärt-kärlsjukdom. Ohälsosamma levnadsvanor och övervikt är de övervägande orsakerna till att utveckla sjukdomen diabetes mellitus typ 2. En stor och viktig del av behandlingen är därför att förändra sina levnadsvanor med fokus på hälsosam kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Sjuksköterskan fyller en viktig funktion genom att stötta och undervisa dessa patienter till att kunna utföra en framgångsrik egenvård. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturöversikt och livsstilsförändringar som studeras är främst gällande kost och fysisk aktivitet. I resultatet framkommer det att faktorer så som kunskap, inspiration och stöd var faktorer som ökade motivationen till att genomföra livsstilsförändringar. Orsaker som patienterna upplevde som hindrade till livsstilsförändringar var bland annat brist på kunskap, en ovilja att avstå det goda och en rädsla att misslyckas. I diskussionen problematiseras de mest framstående fynden från resultatet och stärks där sjuksköterskans roll och funktion implementeras och vårdvetenskapen synliggörs.

Abstract: Diabetic distress is the emotional response to diffrent aspects of diabetes, such as worry, anxiety and fears related to the disease and treatment. It's important to pay attention to diabetic distress, due to the impact it can have on the persons ability to handle the disease, wich also affects the HbA1c levels and consequently the risk of complications.  Aim: The aim was to describe how people with type 2 diabetes in primary care assesed their diabetic distress.To investigate correlations between diabetic distress anf HbA1c, duration of diabetes and age. As well as correlations between HbA1c levels and age and HbA1c levels and duration of diabetes. Method:The study was a quantitative descriptiv crss sectional study. A total of 69 people were included in the stydy, gathered from two primary care facilities in Sweden. The participants completed the questionnaire Swe-PAID -20 as well as questions regarding age, gender, duration of diabetes and HbA1c levels wee also registered. Data was analysed with non-parametric methods.  Main results: Results showed that 5.8 % percived increased diabetic distress among the participants. Which is lower than reported by other international studies. No significant correlations were shown between diabetic distress and HbA1c levels, age and duration of diabetes. No significant correlations were found between HbA1c levels and duration of diabetes or HbA1c levels and age.  Conclusion: To understand how people with type 2 diabetes experience their diabetic distress it is crucial to give optimal support. By offering adapted support and resources to the induvidual, it will promote the well-being of the induvidual, increase the sense of empowerment, the HbA1c controll and decrease the risk of complications. Thus promote the  induvidual and society as a whole. By decreasing the overall diabetic distress the disease causes the induvidual, the health care system and societys resources will be favored.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.

Bakgrund: Diabetesprevalensen i världen ökar ständigt, en förklaring kan vara försämrade levnadsvanor vilka ofta leder till övervikt och fetma, kända riskfaktorer för diabetes typ 2. Diabetes typ 2 kan ofta regleras med livsstilsförändringar. En samtalsmetod som visat positiva effekter på förändring av levnadsvanor är motiverande samtal (MI). Behandling som involverar korta interventioner har visat positiva effekter vilket kan vara användbart inom den ofta tidspressade hälso och sjukvården. Syfte: Att kartlägga och beskriva effekter av interventioner baserade på motiverande samtal (MI) vid vård av personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt, där nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats granskades. Databaserna Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus och Google Scholar användes. Resultat: Fysiologiska effekter, kost, psykologiska effekter och egenvård var de områden som framkom. Viss effekt av MI kunde visas över tid i flera områden, som bland annat HbA1c, vikt, kunskap och förståelse om diabetes, följsamhet till fysisk aktivitet, känsla av kontroll och egenvård. Dock saknades signifikanta skillnader mellan grupperna i flera av studierna. Konklusion: Resultaten i litteraturöversikten är inte entydiga. Motiverande samtal kan vara en möjlig samtalsmetod att använda i sjuksköterskans möte med personer med diabetes typ 2 för att öka möjligheten att sköta om sin egen hälsa för att minska komplikationsrisker. Ytterligare forskning av hög kvalitet behövs inom området. / Background: The prevalence of diabetes continues to rise worldwide, and oneexplanation being the decrease in positive lifestyle habits which often lead to weight gain and obesity, well known risk factors for diabetes type 2. Diabetes type 2 can be more easily managed by lifestyle changes. One counselling approach which has been found to have positive effect on lifestyle changes is Motivational Interviewing (MI).Treatment that involve short interventions have shown to have positive effects and may be useful in an often time poor environment such as the healthcare system. Objective: To map out and describe the effects of interventions based on motivational interviewing (MI) done in treatment of people with diabetes type 2. Methodology: Literature review of nine quantitative scientific articles. The databases Cinahl with full text, MEDLINE, PubMed, PsycINFO, Scopus and Google Scholar was used. Results: Physiological effects, diet, psychological effects and personal care were addressed. An effect of MI over time was found on several areas such as HbA1c, weight, knowledge about and understanding of diabetes type 2, compliance to physical activity, locus of control as well as personal self-care. However a lack of significant differences were found between groups in several studies. Conclusion: The results of the literature review are inconsistent. Motivational interviewing may be a possible counselling approach to apply in the nursing setting together with people with diabetes type 2, as a way to improve health behaviours such and decrease the risk of complications.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar. Sjukdomen orsakar lidande och kan även påverka patienters livskvalitet. Förmåga till egenvård har en avgörande betydelse för att undvika komplikationer i samband med diabetes typ 2. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt bestående av 15 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex teman; begränsningar i vardagar, väcker många känslor, vikten av egenvårdsförmåga, vikten av kunskap och information, att bli stärkt i mötet med vårdpersonalen och behov av stöd från sin omgivning. Livet med diabetes innebär en kamp med krav i samband med sjukdomshantering. Patienter upplever avsaknad av motivation för att utföra egenvård kring förändringar av levnadsvanor och hantering av sjukdomen. Kunskap resulterar i en förbättrad sjukdomshantering. Patienter uttrycker sina behov av information. Stöd från vårdpersonal och omgivning underlättar patienters vardag med diabetes. Slutsats: Genom att förstå patienters upplevelser av att leva med diabetes kan vårdpersonal identifiera varje persons behov och förväntningar och därigenom erbjuda en personcentrerad vård. Vårdpersonal har en avgörande roll för att främja patienters förmåga att hantera sin sjukdom och uppleva välbefinnande. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that can affect people of all ages. The disease causes suffering and even can affects patient’s quality of life. Ability for self-care is crucial to avoid the complications associated with diabetes. Aim: The study aims to describe patients' experience of living with type 2 diabetes. Method: The method chosen was a literature review consisting of 15 qualitative articles. Result: The result showed six themes; limitations in everyday life, evokes many emotions, the importance of self-care ability, the importance of knowledge and information, to be strengthened in the meeting with healthcare professionals and the need of support from their surroundings. Life with diabetes means a struggle with the requirements associated with disease management. Patients experience lack of motivation to perform self-care around the changes of living habits and management of disease. Knowledge results in an improved disease management. Patients express their need of information. Support from health professionals and environment facilitates patient’s daily life with diabetes. Conclusion: By understanding the experiences of patients living with diabetes, healthcare professionals can identify each individual's needs and expectations, and thereby offer a person-centered care. Health care professionals have a crucial role in promoting patients' ability to manage their illness and experiencing wellness.