Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folksjukdom som obehandlat eller felbehandlat kan resultera i komplikationer och följdsjukdomar. Det ställer höga krav på individens följsamhet med att sköta sin egenvård. Sjuksköterskan har ett väsentligt ansvar för omvårdnadsarbetet och påverkan på följsamheten för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka patienters upplevda barriärer till självadministrering av insulin vid diabetes typ 2, för att öka kvalitén i omvårdnadsarbetet. Metod: En allmän systematisk litteraturöversikt över kvalitativa artiklar med tematisk analysmetod Resultat: Två huvudteman kunde identifieras Komplexitet och Rädsla, samt 5 subteman, Införliva, Kostnad, Nålrädsla, Riskfyllt och Sociala värderingar. Resultatet visade att Införliva och Riskfyllt som subteman var de barriärer som uppkom flest gånger. Slutsats: Flertalet barriärer finns som sjuksköterskan kan rikta omvårdnadsarbetet mot för att stärka patienten i sin egenvård. Framtida forskning behöver särskilja perorala läkemedel och insulin inom följsamheten för tydligare resultat. / Background: Type 2 diabetes is a growing public disease that, if left untreated or mistreated, can result in complications and further diseases. It places high demands on the individual with their self-care. The nurse has an essential responsibility for the nursing care and can have an impact on the patient's compliance. Aim: The aim of this literature review is to explore patients' perceived barriers to self-administration of insulin in type 2 diabetes, in order to increase the quality of nursing care. Method: A general systematic literature review of qualitative articles with a thematic analysis method. Results: Two main themes were identified: Complexity and Fear, and five sub-themes, Incorporating, Cost, NeedlefearPerilous and Social values. The results showed that Incorporating and Perilous as a subtheme were the most mentioned barriers. Conclusions: There are several barriers that the nurse can direct the nursing care towards in order to strengthen the patient in their self-care. Future research needs to differentiate oral drugs and insulin within compliance for better results.

Bakgrund Patienter med diabetes typ 2 kan reducera riskerna för framtida komplikationer som till exempel hjärtsjukdomar och stroke med hjälp av egenvård. En förbättring av följsamhet till egenvård kan leda till ett minskat lidande hos patienten och bidra till en bättre livskvalitet. Syfte Syftet är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vilka faktorer som påverkar vuxna patienters följsamhet till egenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod Examensarbetet är en strukturerad litteraturstudie med en inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databasen Cinahl har använts i artikelsökningen där 14 artiklar analyserats. Resultat Följsamhet till egenvård påverkas av olika faktorer varav tre identifierades: Informationsförmedling till patient, telekommunikation som hjälpmedel samt personliga och sociala faktorer som alla bidrog till en god följsamhet till egenvårdsråd. Slutsats Det är betydelsefullt att försöka uppmärksamma individens förutsättningar för att utbildning, digitala tjänster och involvering av familj kan ske anpassad efter den enskilde individen. Att stärka självtilltien hos individen är dessutom en avgörande faktor för en god följsamhet. / Background Patients with diabetes type 2 can reduce the risks for further complications like for instance cardiovascular disease and stroke by self-care. By improving adherence to selfcare the suffering can be decreased and in the same time contribute to improve the health and quality of life for the patient. Aim The purpose of this literature review was to describe factors that can influence adult patient´s compliance to self-care in type 2 diabetes. Method The database Cinahl has been used to this literature review with 14 scientific articles included. Results Compliance to self-care is influated by different factors which are dissemination of information to the patient, telecommunications assistance and personal and social factors. These factors all contribute to better adherence to self-care. Conclusions To notice the characteristics of patients is an important factor to adjust education, digital services and the involvment of the family. Another key factor to improve compliance is to strenghten the patients self-efficacy.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom och ett växande globalt folkhälsoproblem. Behandlingen består till stor del av egenvård och kan innebära omfattande livsstilsförändringar. Sjuksköterskans ansvar är att ge stöd, motivation, förmedla anpassad information och utbildning med målet att reducera sjukdomens progress för att undvika komplikationer ochohälsa. Personernas erfarenheter är i sammanhanget nödvändiga för att sjuksköterskan ska kunna ge stöd och förbättra personernas förutsättningar för upplevt välbefinnande samt hälsa. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: Denna litteraturöversikt har framställts i enlighet med Friberg. Från Cinahl Complete och PubMed valdes tolv vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Tre teman identifierades som belyste personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2 och resulterade i rubrikerna: livslånga vanor med utmaningar och möjligheter, att finna styrka i sig själv med stöd av andra och vad är vad? Informationens värde. Slutsats: Erfarenheter av egenvård hos personer med diabetes typ 2 visade på likheter gällande upplevda utmaningar vid livsstilsförändringar oavsett lokalisation, bakgrund och genus. Utmaningar kunde handla om att erhålla anpassad information och få stöd vilket kunde orsaka minskad motivation till egenvård. Sjuksköterskan har en framträdande roll och ansvar för utbildning vid egenvård genom att kontinuerligt tillhandahålla stöd samt ge information anpassad efter personen där även familj eller andra närstående involveras. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a growing global public health problem. The treatment largely consists of self-care and can involve extensive lifestyle changes. The nurse's responsibility is to provide support, motivation, provide adapted information and education with the goal of reducing the progression of the disease to avoid complications and ill health. In this context, the persons 'experiences are necessary for the nurse to be able to provide support and improve the persons' conditions for perceived well-being and health. Aim: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes. Method: This literature review has been produced in accordance with Friberg. From Cinahl Complete and PubMed, twelve original scientific articles were selected which together formed the result. Results: Three themes were identified that highlighted individuals' experiences of self-care in type 2 diabetes and resulted in the headlines: lifelong habits with challenges and opportunities, finding strength in oneself with the support of others and what is what? The value of the information. Conclusion: Experiences of self-care in people with type 2 diabetes showed similarities regarding perceived challenges in lifestyle changes, regardless of location, background and gender. Challenges could be about withholding adapted information and receiving support required could cause reduced motivation for self-care. The nurse has a prominent role and responsibility for training in self-care by continuously offering support and providing information adapted to people where family or other close relatives are also involved.

Bakgrund: År 2040 beräknas det finnas 642 miljoner diabetespatienter i världen. Sjukdomen leder till många komplikationer som kan bli allvarliga och har en negativ effekt på livskvalitén hos diabetespatienterna. Den mest förekommande av alla diabetesformer är diabetes typ 2. Diabetes typ 2 är en sjukdomstillstånd där kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller reagerar inte kroppens vävnader på insulinet (insulinresistens), vilket medför till att det blir en förhöjd glukoshalt i blodet. Insulin är ett peptidhormon som gör att glukos kan transporteras in i en cell och ifall inte insulinet fungerar kommer ingen glukos in i cellen och kroppen får då ingen energi. Symtom som kan uppstå är trötthet, urinering och dimsyn. Riskfaktorer som kan leda till diabetes typ 2 är stillasittande livsstil, högt blodtryck och fetma. En av metoderna som används vid diagnos av diabetes är kontroll av HbA1c-värdet. HbA1c är en mätmetod som kontrollerar blodsockervärdet under längre tid. Det är andelen glukos som fastnar på hemoglobinet som HbA1c mäter. Skulle HbA1c-värdet vara ≥ 48mmol/mol har patienten diabetes. Eftersom detta är en allt vanligare sjukdom och det inte finns något läkemedel som botar diabetes finns det ett stort behov för nya effektivare läkemedel och det är ett stort forskningsområde. ”Dualpeptider” har visat positiva resultat i djurstudier, både vad gäller glykemisk kontroll samt viktminskning hos möss. Dualpeptiderna är en kombination av två inkretinhormoner: GLP-1R (glukagonliknande peptid-1-receptor) och GIP (glukosberoende insulinotrop peptid) agonister. De nya dualpeptiderna som undersöks kallas för: ‘’LY3298176’’ och ‘’RG7697’’. Syftet med litteraturstudien var att undersöka framtida behandlingsalternativ för patienter med diabetes typ 2. Metod: I denna litteraturstudie användes PubMed för att söka efter publicerade studier. Fyra studier uppfyllde de uppställda kriterierna och undersökte effekten av nya kombinationspeptider vid behandling av diabetes typ 2. Resultat: Dualpeptiderna RG7697 och LY3298176 visade kroppsviktreducering och minskade även HbA1c-värdet. Trots den korta studietiden och en liten studiepopulation sågs signifikanta skillnader. Den glykemiska kontrollen ökade vid behandling med dualpeptiderna jämfört med placebo. Slutsats: Båda dualpeptiderna visade på glykemisk kontroll och viktminskning för patienter med diabetes typ 2 och var effektiva i fas 2 studier. Inga allvarliga biverkningar förekom i någon av studierna. Dualpeptiderna anses kunna vara mer effektiva än metformin och GLP-1 agonisterna dulaglutid (Trulicity®) och liraglutid (Victoza®). / Background: By 2040, it is estimated that there will be 642 million diabetic patients worldwide. The disease leads to many complications that may have negative effects on the quality of life of patients with diabetes. The most common of all forms of diabetes is diabetes type 2. Diabetes type 2 is a disease state where the body doesn’t produce enough insulin or the body’s tissues don’t react to the insulin (insulinresistance), this leads to an elevated level of glucose in blood. Insulin is a peptide hormone that allows glucose to be transported into a cell. If this process does not work, glucose does not enter the cell and the cell will lack a source of energy. Symptoms that may occur are fatigue, urination and blurred vision. Risk factors that can lead to type 2 diabetes are sedentary lifestyle, high blood pressure and obesity. Measuring the HbA1c is one of the methods used in diagnosing diabetes. HbA1c is a measurement method that controlls the blood sugar level for a longer period of time. It is the percentage of glucose that sticks to the hemoglobin that HbA1c measures. The patient has diabetes type 2 if the HbA1c value is ≥ 48 mmol/mol. Since there is still no treatment that can cure diabetes and the number of patients increase, there is on-going research to discover new drugs to treat diabetes in the future. ‘’Dualpeptides’’ have shown positive results in animal studies. Dualpeptides increase glycemic control and weight loss in mice. The dualpeptides are a combination of two incretin hormones: GLP-1R (glucagon-like peptide-1) and GIP (glucose-dependent insulinotropic peptide). Both are receptor agonists. The new dual peptides being studied are called: ‘’LY3298176’’ and ‘’RG7697’’. Objective: The purpose of this literature study was to investigate the future treatment alternatives for patients with diabetes type 2. Method: In this literature study PubMed was used to search for published studies. Four studies met the set criteria and were examined. The effect of new dualpeptides in the treatment of type 2 diabetes was assessed. Results: The dual peptides RG7697 and LY3298176 showed a reduction in body weight and also reduced the HbA1c value. Despite the short study-time and a small study populations, significant differences were reported. Glycemic control increased during treatment with dualpeptides compared with placebo. Conclusion: Based on the results the following can be concluded, both dualpeptides showed glycemic control and weight loss in patients with type 2 diabetes, and were effective in phase 2 studies. No serious side effects were observed in any of the studies. The dualpeptides are considered to be more effective than metformin and the GLP-1 agonists dulaglutide (Trulicity®) and liraglutide (Victoza®).

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig dödsorsak världen över och diabetes typ 2 är den diabetesform som ökar mest i världen. Patientens förmåga att kunna använda ny tillförd hälsofrämjande kunskap är avgörande för egenvård vid diabetes. Låg hälsolitteracitet kan vara ett hinder för positiv hälsoutveckling. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan arbeta med hälsolitteracitet för att stödja egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En allmän litteratursökning utfördes genom systematiska sökningar i databaser. Resultatartiklarna granskades via kvalitativ innehållsanalys. Bärande begrepp och textenheter kodades och innehållet sorterades i huvudkategorier eller underkategorier. Resultat: Tio kvalitativa artiklar bearbetades. Två huvudkategorier samt fem underrubriker identifierades. Första huvudrubrik var “Patientens stödjande relationer”. Underkategorierna innefattade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samt det sociala nätverket som resurs. Andra huvudrubriken var: “Sjuksköterskans pedagogiska strategier”. Underkategorierna innefattade att tillgodose patientens behov av motivation, praktiska tillvägagångssätt för inlärning samt individanpassad information. Slutsats: Studien visar att strategier kan användas av sjuksköterskor för att stärka patientens hälsolitteracitet vid diabetes typ 2. När patientens hälsolitteracitet stärks främjas egenvården. / Background: Diabetes is a common cause of death worldwide and diabetes type 2 is the fastest growing form of diabetes in the world. The patient's ability to use new added health-promoting knowledge is crucial for self-care in diabetes. Low health literacy can be an obstacle to positive health outcomes. Aim: The aim was to illustrate how nurses can work with health literacy to support self-care in patients with diabetes type 2. Method: A general literature search was performed through systematic searches in databases. The result articles were reviewed through qualitative content analysis. Core concepts and text units were coded and sorted into main categories and subcategories. Results: Ten qualitative articles were processed. Two main categories and five subcategories were identified. The first main category was "The patient’s supportive relationships". The subcategories included the care relationship between patient and nurse and the social network as a resource. The second main category was: "Nurses pedagogical strategies". The subcategories included meeting the patient's needs for motivation, pedagogical strategies and customize information and education. Conclusion:The study shows that strategies can be used by nurses to strengthen health literacy in patients with type 2 diabetes. When the patient's health literacy increases, self-care improves.

Bakgrund: Det finns rapporterad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som används vid flera olika hälsotillstånd, bland dessa ingår dels diabetes typ 2, dels övervikt. Det saknas ett aktuellt översiktsarbete om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att hjälpa en person som har både diabetes typ 2 och övervikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan genomför för överviktiga personer med diabetes typ 2 samt att beskriva effekterna av dessa åtgärder. Metod: Studien gjordes genom att 13 originalartiklar analyserades med inspiration av en deduktiv innehållsanalys. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna listades tillsammans med indelningen i kategorier och subkategorier. Resultat: Totalt identifierades fyra kategorier gällande sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder; Goda råd, Meningsfull återkoppling, Kulturstrategier och Samordning av omvårdnad. Effekterna av omvårdnadsåtgärderna ledde ofta till viktminskning eller att diabetesvärden förbättrades. Slutsats: Data från 13 vetenskapliga originalartiklarna, analyserade med innehållsanalys och resulterade i fyra distinkta kategorier. Förklarade med hjälp av Fawcetts metabegrepp kring omvårdnadsåtgärder, ledde kategorierna till ny kunskap om att när kombinerade omvårdnadsåtgärder fokuseras på övervikt och diabetes typ 2 är den positiva effekten tydligt märkbar. Klinisk betydelse: Det är av vikt att sjuksköterskan fokuserar på omvårdnad kring sviktande hälsotillstånd såsom övervikt kombinerat med diabetes typ 2. Eftersom sjuksköterskans engagemang är av stor vikt för vården av patienter med denna typ av hälsotillstånd, är det betydelsefullt att undervisning kring dessa hälsotillstånd bör betonas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: There is knowledge up to date on which nursing interventions are used in a variety of conditions, including nursing interventions for treating type 2 diabetes and obesity. There is, however, no knowledge up to date in form of a review about the nursing interventions used in treating a person suffering from both type 2 and obesity. Aim: The purpose of this study was to describe nursing interventions that the nurse carries out aiming at overweight people with type 2 diabetes and to describe the effects of these interventions. Method: This study involved 13 original works analyzed with inspiration of a deductive content analysis. The effects of nursing measures were listed along with the categories and subcategories. Result: A total of four categories regarding nursing interventions were identified; Good advice, Meaningful feedback, Cultural strategies and Coordination of care. The effects of nursing interventions often led to weight loss or diabetes values improving Conclusion: Data from 13 scientific studies, analyzed with content analysis, resulted in four distinct categories. When explained with the help of Fawcett’s meta concepts related to nursing interventions, these categories led to new knowledge that when combined nursing interventions focus on obesity and type 2 diabetes, the positive effect is clearly noticeable. Clinical significance: It is important that the nurse focuses on nursing care around the fragile state of health such as obesity coupled with type 2 diabetes. Since the nurse's commitment is of great importance for the care of patients with this type of medical condition, it is important that teaching on these conditions should be emphasized in the nursing education.

Background: The elderly population is increasing, and the chronic disease type 2 diabetes is becoming more prevalent, and this affects their well-being. This results in high costs regarding managing the recommended healthy lifestyle. Patients experience both psychological and physical impact due to fear of disease complications and becoming multimorbid. Purpose: To describe elderly patients ́ experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature study with qualitative content analysis based on 12 original qualitative articles was conducted with focus on patients ‘experiences. Results: Three main categories and six sub-categories were emerged: Emotional experiences, Experiences of support and Need for diabetes education program. Subcategories were fear and frustration, hopelessness, Acceptance and social support, Attitudes towards the health careteam, lack of knowledge about T2D and experiences of low self-efficacy. Conclusion: Literature study has shown that patients have different experiences of living with type 2 diabetes and a more individualized diabetes care is needed. The nurse should also approach the patient from a holistic perspective by focusing on the whole person and not juston the disease. Implications: Further research is recommended to promote quality of life in elderly patients with type 2 diabetes. / Bakgrund: Den äldre befolkning ökar samtidigt som den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 bli alltmer förekommande vilket påverkar välbefinnandet. Detta resulterar i höga kostnader föratt hantera den rekommenderade hälsosamma livsstilen. Patienter upplever både psykologisk och fysisk påverkan på grund av rädsla för sjukdoms komplikationer och att bli multi-sjuka. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys grundad på 12 original kvalitativa artiklar som genomfördes med fokus på patienters upplevelser. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier formulerades. Huvudkategorier: Känslomässig erfarenhet, Upplevelser av stöd och Behov av diabetesutbildningsprogram. Subkategorier: Rädsla och frustration, Hopplöshet, Acceptans och socialt stöd, Attityder till hälso-sjukvård teamet, Brist på kunskap om T2D och Upplevelser av låg self-efficacy. Slutsats: Litteraturstudien har visat att patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ 2 och att det behövs en mer individanpassad diabetesvård. Sjuksköterskan bör också bemöta patienten utifrån en helhetssyn genom att fokusera på hela person och inte bara på sjukdomen. Implikationer: Vidare forskning rekommenderas med avseende att främja livskvalitet hos äldre patienter som drabbas av diabetes typ 2.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som idag klassas som en folksjukdom, och är starkt betingat med dåliga levnadsvanor. En del i behandlingen av sjukdomen är livsstilsförändringar, såsom kostförändringar. Genom kosten kan många personer få kontroll över sina blodsockernivåer, och därmed sker en klinisk förbättring. Syfte: Att belysa erfarenheter av kostförändringar hos vuxna personer med diabetes typ två. Metod: En kvalitativ litteraturstudie.Genom strukturerade sökningar med en PEO-modell genom PubMed och Cinahl har tio artiklar identifierats och kvalitetsgranskats genom SBU:s granskningsmall, och slutligen analyserats för litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra huvudteman identifierades – behov av kunskap ,motivation, tillgänglighet, och sociala sammanhang. Slutsats: Kostförändringar vid diabetes ärav stor betydelse för behandlingen av diabetes typ två, och följsamheten till dessa beror mycket på personliga faktorer i individens liv. Därför är det nödvändigt för sjuksköterskan, för att kunna ge god personcentrerad omvårdnad, att ha ett holistiskt perspektiv i det stödjande och hälsofrämjande arbetet. / Background: Type 2 diabetes is a disease that is currently classified as an epidemic and is strongly linked to poor lifestyle habits. Treating the disease involves making lifestyle changes, such as dietary modifications. Through diet, many individuals can gain control over their blood sugar levels, resulting in clinical improvement. Purpose: To highlight the experiences of dietary changes among adult individuals with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study. Ten articles were identified and subjected to quality assessment using the SBU review template through structured searches using a PEO model via Pubmed and Cinahl. The results were then analyzed for the findings of the literature study. Results: Four main themes were identified: the need for knowledge, motivation, availability, and social contexts. Conclusion: Dietary changes are crucial in the treatment of type 2 diabetes and adherence to these changes depends heavily on personal factors in an individual’s life. Therefore, it’s important for nurses to provide effective person-centered care and it is necessary to have a holistic perspective in their supportive and health-promoting work.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens vävnader blir insulinresistenta. Diabetes typ 2 är den vanligaste typen av diabetes som drabbar vuxna människor. Symtom vid diabetes typ 2 är ökad törst, stora urinmängder samt trötthet. Fysisk aktivitet och kostförändringar kan reglera blodsockret samt minska risken för kardiovaskulära komplikationer. Sjuksköterskans roll är att vårda, ge undervisning men också stödja personer med diabetes så att egenvården kan effektiviseras och förbättras.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinhal Complete. Artiklarna analyserades och teman sammanställdes.      Resultat: Genom dataanalysen hittades tre huvudteman: Förändringar i det dagliga livet, Stöd samt Kulturella aspekter. Resultatet visade hur dessa aspekter upplevs av personer med diabetes typ 2.       Sammanfattning: Kostförändringar är nödvändigt men kan komma i konflikt med tidigare vanor. Sociala situationer, rädsla, psykisk ohälsa, bristande motivation samt kultur kan utgöra ett hinder för egenvård. Egenvården gynnas av stöd men kan även försämras om den är bristande. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease which occurs when the body tissue becomes more insulin resistant. Type 2 Diabetes is the most common type of diabetes which mostly affects adults. Symptoms of Type 2 Diabetes are increased thirst, urination and fatigue. Physical activity and dietary changes can regulate blood sugar and reduce the risk of cardiovascular issues. The nurse’s role is to give care, education but also to support people with diabetes so the self-care can be more effective and improved.      Aim: To describe adult’s experiences of self-care in diabetes type 2      Method: A literature review based on ten qualitative articles acquired from the databases Pubmed and Cinhal Complete. The articles were analysed and themes were compiled.      Results: Through the data analysis three main themes were found: Changes in daily life, Support including Cultural aspects. The result showed how people with diabetes type 2 experienced these aspects.      Summary: Dietary changes are necessary but may conflict with old habits. Social situations, fear, mental illness, lack of motivation and culture can be barriers for self-management. Self-management benefits from support but it can also deteriorate if it is insufficient.