Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease that is increasing in the population worldwide. The disease can cause severe complications that affect patient health. An important part is to change unhealthy habits. Purpose: The aim was to describe the district nurse's experience of how they motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A qualitative approach with semistructured interviews were conducted and five district nurses were interviewed. The material was analyzed according to Graneheim and Lund's content analysis. Results: The study revealed that it was important that the district nurse created a good relationship with the patient to motivate lifestyle changes. Study participants highlighted the importance of support in the patient's environment by involving family and other patients. It also emerged that the participants motivated by being a good teacher and to work with other professionals. Personalized information and different kinds of pedagogical methods were used to increase the patient's motivation. Conclusion: To be able to motivate their patients to lifestyle changes the district nurse must provide information individually to their patients which can be done through various teaching methods. It´s also important to create a good relationship with their patients by establish trust.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste dödsorsaker och medför stora samhällskostnader. I västvärlden förutspås diabetes typ 2 att fortsätta öka. Diabetes typ 2 kan delvis härledas till livsstilsfaktorer och behandlingen går ut på att uppnå ett så normalt plasmaglukosvärde som möjligt genom egenvård. Sjuksköterskan har här en viktig handledande funktion. I takt med den ökade digitaliseringen har mobila applikationer som stöd för egenvården vid diabetes typ 2 blivit allt vanligare. Syfte Syftet var att undersöka effekterna av mobila applikationer som egenvårdsstöd hos personer med diabetes typ 2. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som innefattade 17 kvantitativa originalartiklar. Artiklarna är publicerade de senaste fem åren och har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Artikelsökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat För att lättare analysera effekterna i de valda artiklarna skapades två teman och ett antal subteman. Det första temat var effekter på glukosvärden med subtema HbA1c och fasteglukos. Det andra temat var egenvårdsbeteenden med subtema motionsvanor, kostvanor, frekvens av egenmätning av blodsocker, fotvård, läkemedelsföljsamhet och rökvanor. Från detta kunde utläsas att användandet av mobila applikationer kan kopplas till lägre fasteglukos, lägre HbA1c, bättre egenvårdsbeteende främst i form av nyttigare kostintag, mer frekvent mätande av glukosvärden samt bättre följsamhet till läkemedelsanvändning. Slutsats Resultatet av litteraturstudien tyder på att mobila applikationer kan vara ett värdefullt stöd för att förbättra egenvården vid diabetes typ 2. Studien visade att deltagarna åt nyttigare, fick bättre följsamhet till läkemedelsanvändningen samt testade sitt blodsocker mer frekvent. Fasteglukosvärden och HbA1c förbättrades. Följsamheten för användning av dessa mobila applikationer ser dock ut att minska med tiden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa mobila applikationer, så att de kan ge patienterna det stöd de efterfrågar i användandet av applikationerna. / Background Type 2 diabetes is one of the most common causes of death in the world and leads to large social costs. In the western world type 2 diabetes is predicted to continue to increase. Type 2 diabetes can partly be explained by lifestyle factors and the treatment is to achieve a plasma glucose level as close to normal as possible throughout self-care. The nurse has an important guiding function. Along with the digitalization growth, mobile applications to support self-care in type 2 diabetes has become more common. Aim The aim was to investigate the effects of mobile applications as self-care support for people with type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review that included 17 quantitative original articles. The articles have been published in the last five years and have been quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data. The article searches were done in CINAHL and PubMed. Resultat To more easily analyze the effects in the selected articles, two themes and a number of sub-themes were created. The first theme was effects on glucose values with the subtheme HbA1c and fasting glucose. The second theme was self-care behaviors with sub-themes: exercise habits, dietary habits, frequency of self-measurement of blood sugar, foot care, drug compliance and smoking habits. From this it could be deduced that the use of mobile applications can explain a lower fasting glucose, lower HbA1c, better self-care behavior mainly in the form of healthier dietary intake, more frequent measurement of glucose values and better drug compliance. Conclusion The results of the literature study suggest that mobile applications can be a valuable support for improving self-care in type 2 diabetes. The study showed that the participants ate healthier, gained better adherence to drug use and tested their blood sugar more frequently. Both fasting glucose values and HbA1c improved. However, compliance with the use of these mobile applications appears to be declining over time. It is important that the nurse has knowledge of these mobile applications, so that they can give the patients the support that they require in the use of the applications.

Bakgrund: Då en patient drabbas av långvarig sjukdom som Diabetes typ 2 uppstår ett behov av kunskap för att hantera sin sjukdom. Tidigare forskning visar att gruppundervisning till patienter med diabetes typ 2 sänker HbA1c vilket i sin tur minskar risken för komplikationer. Problemet är att alla inte erbjuds grupputbildning och ett annat problem är att en betydande andel tackar nej till erbjuden utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva uppfattningar om gruppundervisning hos patienter med diabetes typ 2 som valt att avstå erbjuden gruppundervisning. Metod: Nio semistruktuerade intervjuer analyserades med en fenomenografisk metod. Intervjuerna analyserades genom sju steg för att få fram uppfattningar om hur patienter med diabetes typ 2 som valt att avstå erbjuden gruppundervisning resonerar. Resultat: Analysen resulterade i två kvalitativt skilda beskrivningskategorier sett ur ett patientperspektiv: en möjlighet att dela erfarenheter med andra i samma situation men med risk att ”blotta” sig själv och sin sjukdom i en grupp med okända samt att formen för lärande och kunskap inte är anpassat till patientens specifika behov och prioriteras inte då sjukdomen inte uppfattas som allvarlig. Konklusion: En möjlig förståelse av resultatet är att gruppundervisning inte passar alla utan en variation av former för undervisning krävs så att patienter kan få den undervisning som de själva uppfattar som kunskapsgivande, i passande tid och form. / Background: When a patient suffers from long-term illness such as type 2 diabetes, there is a need for knowledge to deal with their illness. Earlier research shows that group education for patients with type 2 diabetes is of significance for, among other things, HbA1c, which in turn reduces the risk of complications. However, the main problem with group education is that not all patients are offered to participate and that a significant percentage of those that are invited to group education sessions decline the offer. Aim: The purpose was to describe perceptions of newly diagnosed patients with type 2 diabetes to refrain from offering group instruction. Method: Nine semi-structured interviews have been analysed by using a phenomenographic approach. The interviews were analysed through seven steps to unveil the perceptions of group education in people with type 2 diabetes which chose to renounce the offered group education. Results: The analysis resulted in two different categories of descriptions seen from a patient perspective: an opportunity to share experiences with others in the same situation but with the risk of “exposing” themselves and their illness in a group with unknown and the form of learning and knowledge is not adapted to the person´s specific needs and is not prioritized when the disease is not perceived as serious. Conclusion: A possible understanding of the result is that group education does not suit everyone but a verity of form of education are required so that the patients can get the education that themselves perceive as giving knowledge, in appropriate time and form.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett internationellt hälsoproblem och antal patienter som får diagnosen fortsätter att öka. Egenvård är en del av behandlingen där krav ställs på att patienten förändrar sina levnadsvanor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård relaterat till diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig i tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. En induktiv ansats har använts. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: I analysen framkom temat kampen i vardagen med subteman fysisk aktivitet och anpassad kost och temat stöd från omgivningen med subteman betydelsen av information och utbildning, betydelsen av att möta en engagerad sjuksköterska och familjen på gott och ont. Sjuksköterskans engagemang i patienter och dess diagnos var viktigt för egenvårdshanteringen och även stöd från familjen. Slutsatser: Förändringarna i matvanorna var det svåraste för patienter med diabetes typ 2. Patienterna sökte stöd hos familjen, religionen samt hälso- och sjukvården för bättre förutsättningar för en god egenvård.      Bristande kunskap om sjukdomen hos patienter bidrog till negativa erfarenheter i mötet med sjuksköterskan och läkaren. Vidare forskning behövs om hur patienter upplever sitt vardagliga liv, vilket kan öka kunskapen hos både sjuksköterskor och allmänheten om diabetes typ 2. / Background: Type 2-diabetes is an increasing international health problem. Self-care is part of the treatment where demands are made on the patient changing lifestyle. Aim: To describe patients' experiences of self-care related to type 2-diabetes. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. An inductive approach has used. Friberg's five-step model was used in the analysis process. Result: In the analysis, the theme of the struggle in everyday life emerged with subtitles physical activity and adapted diet and the theme of support from the environment with sub-information and the importance of information and education, the importance of meeting a committed nurse and family for good and evil. The nurse's involvement in patients and its diagnosis was important for self-care and family support. Conclusions: The changes in lifestyle were the most difficult for patients with type 2 diabetes. Patients sought support from the family, religion and healthcare to have better conditions for good self-care. Further research is needed on how patients experience their everyday lives, which can increase the knowledge of both nurses and the public about type 2-diabetes.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökat drastiskt under de senaste tre decennierna. De tre centrala faktorerna som bidrar till uppkomsten diabetes typ 2 är nedsatt fysisk aktivitet, fetma och har minskad förståelse kring kostens betydelse. Det finns begränsad kunskap kring beteenden av personer med nydebuterad diabetes typ 2 och hur väl de uppfattar given information om deras sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans information om egenvård till patienter med nydebuterad diabetes typ 2 och patientens upplevelse av informationen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom det att informationen inte är tillräckligt personcentrerad och att informationen bör anpassas till varje individ, detta på grund av att sjuksköterskan inte har tillräckligt med kunskap om vad sjukdomen innebär. I resultatet påvisas även olika metoder som finns för att informera på bästa möjliga sätt. Motivation är en central faktor till hur man hanterar livsstilsförändringar och sjukdomen. Det framkommer även hur skam är kopplat till fetma, dålig egenvård och därmed svårt att uttrycka de svårigheter som finns i sjukdomen detta till följd av brist på information. Hanteringen av sjukdomen påverkas även av sociala faktorer, gott socialt stöd såsom familj har bättre förutsättningar än de utan stöd. Däremot kan det förekomma hinder för familjen och deras villighet att vara anpassningsbara. Slutsats: Sjuksköterskan bör se patienten som en egen individ och därefter anpassa information för att främja hälsosamma levnadsvanor. Personcentrerat förhållningsätt uppmanar patienten att ta ställning till sin egen livsvärld och få motivation till livsstilsförändringar. / Background: Diabetes type 2 is a people's disease that has increased dramatically over the past three decades. The three key factors that contribute to the emergence of type 2 diabetes are impaired physical activity, obesity and reduced understanding of the importance of the diet. There is limited knowledge about behaviors and how well they perceive given information about their disease. Aim: The purpose of this literature study is to describe the nurse's information on self-care to patients with new-type diabetes type 2 and the patient's experience of the information. Method: Literature review based on 15 scientific articles Results: In the results of the literature review it appeared that teaching is not sufficiently person-centered and that the information should be adapted to everyone, this because the nurse does not have enough knowledge about what the disease means. The results also show various methods available for teaching in the best possible way. Motivation is a key factor in how to handle lifestyle changes and the disease. The studies also show how shame is linked to obesity, poor self-care and thus difficult to express the difficulties that are present in the disease as a result of lack of information. The management of the disease is also affected by social factors, good social support such as family has better conditions than those without support. However, there may be obstacles for the family and their willingness to be adaptable. Conclusion The nurse should see the patient as an individual and then adapt information to promote healthy living habits. Person-centered approach encourages the patient to assess his or her life and motivate lifestyle changes.

Background Type 2 Diabetes (T2D), one of the largest public disease, is rapidly increasing in the entire world. The disease causes increased morbidity and mortality. In case of illness in the T2D, lifestyle change has a crucial importance in the health and well-being of a person, just like diet changes and physical activity. To reduce the risk of severe complications self-care through lifestyle change are necessary. Aim The aim of this study was to describe experiences of lifestyle change in people with the T2D. Method A literature review was conducted with a qualitative approach. Nine qualitative studies were analyzed according to Fribergs five-step analysis, which resulted in three themes and eleven subthemes. Results The theme Experiences about physical activity described Obstacles to being physically active and Source of motivation and recovery. The theme Experiences around diet described Understanding of the importance of the diet and Changing diet - a challenge. The theme Self-care and own responsibility described Denial and rejection, Hope for the future, Struggle for a meaningful life, Powerlessness and Willingness to change. Conclusion Implementing lifestyle changes is a complex process that requires knowledge and motivation in people with DT2. The nurse needs to find appropriate ways to inform and transfer useful knowledge to the person. The persons need support to find their usefulresources to perform self-care and achieve the nursing goals. A preferable way to support the person is involving the family or relatives.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen. / BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. Resultat: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. Diskussion:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre. / Background: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.Purpose: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. Method: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.Result: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. Discussion: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten. Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att ju fler komplikationer i kombination med sin diabetes den äldre personen har, desto sämre upplevs livskvaliteten. Insulinbehandling visade sig påverka äldre personer med diabetes typ 2 och deras livskvalitet negativt, däremot visade studier att om den äldre personen själv får sköta sina insulininjektioner samt blodsockerkontroller påverkas livskvaliteten positivt. Föreliggande litteraturstudies resultat visade även att personer som får undervisning om sin diabetes och sin egenvård upplever en högre livskvalitet. Andra faktorer som påverkade upplevd livskvalitet var sociodemografiska faktorer som kön, ålder, utbildning och inkomst. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att information och utbildning till personer med diabetes typ 2, gällande sjukdomen och dess komplikationer, leder till att de upplever högre livskvalitet. / The aim of this study was to examine how quality of life was experienced by older people over the age of 65 with diabetes type 2. The method was a descriptive literature review. In total, 14 articles were reviewed. Articles were retrieved from PubMed and keywords used was type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life and the short form HRQoL.Three main categories were identified: physical, psychological and social impact on the quality of life. The result of this literature study showed that the more complications in combination with their diabetes the older person has, the worse the perceived health-related quality of life. Insulin treatment was found to affect older people with type 2 diabetes and their quality of life negatively, however, studies showed that if the older person can manage their insulin injections and their blood sugar monitoring affected the quality of life positively.The present literature study also showed that people who receive education about their diabetes and their self-care experience a higher quality of life. Other factors that affect the quality of life are the socio-demographic factors such as gender, age, education and income. The conclusion from this literature study shows that information and education to people with diabetes type 2, regarding the disease and its complications affects the quality of life positively.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som något patologiskt. Delaktighet och egenvård har nära samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvård är det också viktigt för hälso- och sjukvården att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvård. Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv beskriva upplevelser av främjande respektive hindrande faktorer i egenvården hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa artiklar insamlade från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nämnare i artiklarnas resultat och därefter skapades teman. Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades. I huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med andra beskrivs hur människor i patientens omgivning upplevs som främjande respektive hindrande för egenvården. Huvudtemat Främjande och hindrande faktorer i mötet med sig själv handlar om faktorer i relation till patienten själv och i det tredje huvudtemat, Främjande och hindrande faktorer i mötet med praktiska omständigheter, presenteras upplevelser av hur egenvården påverkas av praktiska faktorer. Diskussion: Resultatet visar sig gå i linje med tidigare forskning inom området. Centrala faktorer som visat sig påverka egenvården, såsom familj och vårdpersonal/vårdorganisation, diskuteras också utifrån hur de påverkar hälsan. I enlighet med andra studier visar resultatet även att vissa faktorer upplevs främjande/hindrande beroende på patienternas ursprung eller landet de bor i. / Background: The number of people living with diabetes type 2 increases. Perceptions of living with the disease differ; some sees it as a natural part of life whilst other sees it as pathological. Self-management and involvement in care are central for the patient’s opportunity adjusting to the new situation. Health care need knowledge about patients’ perceptions of self-management for being able to motivate them. Aim: The aim was to describe perceived facilitators and barriers to self-care by patients living with diabetes type 2. Method: A review was carried out, which included ten qualitative articles collected through the databases Cinahl and PubMed. The articles were analysed by identifying common denominators in the articles’ results. Themes were created. Results: Three head themes with associated subthemes were identified. Facilitators and barriers in the meeting with others focuses on how people in the patient’s environment are perceived as a facilitator and/or a barrier. Facilitators and barriers in the meeting with oneself, describes how the patient herself affects the self-management. In Facilitators and barriers in the meeting with practical circumstances, factors in relation to the patient’s practical environment are presented. Discussion: The result goes in line with previous research. Areas, which turned out to be central for the patients’ self-management, such as family and different aspects of health care, are also discussed in relation to health. Additionally, some perceived facilitators/barriers are in accordance to other studies shown to be more or less prominent depending on the patients’ origin or country they live in.