Människor i dagens samhälle utsätts för en mängd olika stressorer vilket kan ses som ett hot mot folkhälsan. Psykisk ohälsa i världen ökar och depression är idag en av våra vanligaste folksjukdomar med över 300 miljoner människor drabbade världen över. Bara i Sverige stod antidepressiva läkemedel för en total kostnad på cirka 607 miljoner kronor under 2017. Det finns omfattande forskning kring hälsovinsterna av fysisk aktivitet vid en rad olika sjukdomstillstånd och studierna kring fysisk aktivitet som behandlingsform är många. Syfte: Syftet med studien var att undersöka människors upplevelse av fysisk aktivitet i samband med depression. Metod: Studien grundar sig på analysen av kvalitativ forskning utifrån Fribergs analysmodell. Tio kvalitativa artiklar har analyserats för att finna patienters upplevelser. Resultat: Huvudfyndet i studien var att majoriteten av deltagarnas upplevelser av fysisk aktivitet i samband med depression kunde kopplas till en känsla av sammanhang, KASAM. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och nio underkategorier där huvudkategorierna är ”Begriplighet”, ”Hanterbarhet”, ”Meningsfullhet” och ”Barriärer”. Resultatet belyser bland annat vikten av att ta tillbaka kontrollen över livet, vikten av kunskap, att ta sig vidare samt hur detta kan tillämpas i vårdandet. Diskussion: Studien förstärker betydelsen av fysisk aktivitet som behandlingsform i både preventivt och behandlande syfte. I den hälsofrämjande vården bör detta tillämpas och prioriteras i den utsträckning det är möjligt för att nå en hållbar utveckling.

Bakgrunden till studien är att diabetes typ 2 är ett utbrett problem i samhället. Det kräver mycket resurser från vården och därför är det viktigt att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2. Förutom resurser från vården är det många patienter med diabetes typ 2 som upplever ohälsa och inte har motivation till livsstilsförändringar. Om patienter genomgår nödvändiga livsstilsförändringar och kan identifiera vad som får dem att uppleva hälsa bidrar det till bättre folkhälsa. Syftet är att undersöka vad som kan bidra till att stödja och stärka hälsoprocesser hos patienter som lever med typ 2 diabetes från sjuksköterskors och patienters perspektiv. Litteraturöversikten har fördjupat sig i forskningen hos patienter med diabetes typ 2 och de processer som främjar hälsa för att identifiera problem och möjligheter som finns i livsstilsförändringar. Artiklar söktes i olika databaser med olika sökord för att hitta passande information. Etiska överväganden och tankar på hållbar utveckling har även varit i fokus. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 är i behov av ett stöd för kunskap, motivation och hjälp i sina livsstilsförändringar. Resultatet formade två huvudteman, Betydelsen av kunskap och Vikten av en vårdande relation. Utifrån dessa formades fem subteman, Betydelsen av att dela kunskap om diabetes typ 2, Kunskap om livsstilens inverkan på hälsa, Kunskap om kost, Sjuksköterskors och vårdpersonalens betydelse och Stödja egenvård. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor kan bidra i patienters hälsoprocess med kunskap, stöd, motivation genom goda relationer samt tillämpa personcentrerad vård och främja delaktighet.

Bakgrund: Konst har genom alla tider använts av människor för att på olika sätt skänka glädje och förströelse. Den definieras både som ett mottagande, genom att se och lyssna, och som ett utövande genom ett eget skapande. Det har visat sig att konst kan användas i vården för att exempelvis minska oro och ångest eller som ett hjälpmedel för att skapa kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. För att främja ett gott vårdande som utgår från patienten, behöver patientens perspektiv tas i beaktning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av konst i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån likheter och skillnader. Meningsbärande enheter identifierades och bildade underlag för teman och underteman som presenterades i resultatet. Resultat: Patienters upplevelser av konst presenterades i två huvudteman. Upplevelser relaterade till sinnesstämning följs av underteman Glädje och lugn, Hopp och att blicka framåt samt Byta fokus från lidande. Upplevelser relaterade till meningsskapande följs av underteman Förmåga att uttrycka sig, Känsla av att vara en person samt Samhörighet med andra. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons teori om vårdandet, som ett sätt att ansa, leka och lära för att lindra lidande. Diskussionen berörde således aspekter som visade på att konst kunde vara vårdande och borde därför vara en del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Art has always been a way for human beings to experience joy and distraction. It can be defined as something one receives, through looking and listening, as well as something one practices, through creating. It has been shown that art can be used in health care to reduce anxiety and worry, or as a tool to create communication between patients and nurses. To foster caring that is beneficial and originated from the patient, it is necessary to take the patient’s perspective in consideration.     Aim: The aim was to describe patient’s experience of art in health care. Method: A literature overview has been carried out, where eleven scientific articles have been analyzed based on similarities and differences. Meaningful units were identified and created a foundation for themes and subthemes presented in the result. Results: Patients’ experiences of art were presented by two main themes. Experiences related to mood was followed by sub themes Joy and peace, Hope and look ahead, and Change of focus from suffering. Experiences related to create meaning was followed by sub themes Ability to express oneself, Feeling of being a person, and Affinity with others. Discussion: The result was discussed according to Katie Eriksson’s caring theory, through purging, playing and learning as a way to alleviate suffering. The discussion included therefore aspects of art as a way to care and ought to be a part of nurses’ caring function.