Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och forskning har visat på att diabetes typ 1 drabbar allt fler unga människor. Sjukdomen vänder upp och ner på familjens vardag och innebär att föräldern bevakar barnets blodglukosvärde under dygnets alla timmar. För att undvika komplikationer är det viktigt att föräldern stöttar barnet till en balans mellan kost, aktivitet och insulinbehandling.  Föräldrarna ansvarar för barnets egenvård och framtida hälsotillstånd. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes typ 1. Metod:En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ design. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Studierna analyserades inspirerade av Friberg. Resultat:Resultatet redovisas i tre teman: Att ha ansvar för sitt barns sjukdom, Att leva med ständig oro och Att förlora ett normalt liv. Diskussion:Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Att ha ett barn med diabetes mellitus typ 1 innebär att ansvara för barnets egenvård, dygnet runt samt att ta ansvaret för sjukdomen och uppleva oron för eventuella komplikationerna, påverkade förälderns fysiska och psykiska mående. Sjuksköterskan har en viktig roll att fånga upp förälderns mående och på så sätt förebygga att det påverkar behandlingen av sjukdomen. Slutsats:Resultatet har visat betydelsen av en helhetsvård och där varje individs situation beaktas.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen, den är kostnadskrävande och motsvarar 10% av alla hälsoutgifter. Sjukdomen leder till flera komplikationer och kan leda till döden om den inte behandlas. Vid behandlingen krävs det att patienter utför flera egenvårdsåtgärder och livsstilsförändringar. Patientutbildning i egenvård är viktigt för att patienten ska kunna påverka och medverka i sin egenvård. Under det senaste decenniet har användning av hälsoappar inom sjukvården ökat markant, dessa hälsoappar hjälper patienter att sköta sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med diabetes avseende egenvård med hälsoappar som hjälpmedel. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Studien består av elva vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo. Fem av artiklarna var kvalitativa, fyra var mixad-metod och två var kvantitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i tre huvudkategorier. Användarbarheten i vardagen, möjligheter till vägledning och motivation. Slutsats: Slutsatsen av litteraturstudien visar att patienters erfarenheter av hälsoappar som hjälpmedel vid egenvård av DM är god samt att appen underlättar egenvårdshanteringen och förbättrar egenvården. Utifrån patienters erfarenheter framkommer det att vissa funktioner i apparna är inom större vikt än andra.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Typ 1-diabetes är den vanligaste metabola sjukdomen hos barn och utgången är dödlig utan behandling. Behandlingen består av livslång insulintillförsel i kombination med blodsockerkontroll, kostberäkning och fysisk aktivitet. Trots utveckling av behandlingsregimen vid typ 1-diabetes finns det kvarstående betydande risker för långtidskomplikationer och psykisk ohälsa hos barnen som lever med sjukdomen. Familjerna och barnen utsätts för dagliga utmaningar samt den påfrestning det innebär att leva med en kronisk sjukdom. Syfte: Att undersöka hur barn med typ 1-diabetes upplever sin sjukdom samt hur de upplever att typ 1-diabetes påverkar deras liv. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarna genomfördes i PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 16 inkluderade vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Resultat: Barnens upplevelser av diabetes var framför allt negativa och mestadels kopplade till egenvården, som var tidskrävande, störande och smärtsam för barnen. Många barn hade blivit utsatta för stigmatisering, utanförskap och mobbning. Rädslan för att bli behandlad annorlunda av omgivningen gjorde att barnen ofta hemlighöll sin diabetes och i vissa fall struntade i behandlingen, särskilt i skolmiljön, som upplevdes dåligt anpassad efter barnens behov. Slutsats: Typ 1-diabetes påverkar barnen emotionellt och i synnerhet socialt där den mest utmanande tiden var i skolan. Barnsjuksköterskor har som ansvar att utefter barns behov stötta egenvård och självständighet och därigenom underlätta så att sjukdomen blir en del av livet för barnen.

Bakgrund: Det finns två olika typer av diabetes, dessa består av diabetes typ 1 och diabetes typ 2. I diabetes typ 1 insjuknar vanligtvis barn under 18 år. Diabetes typ 1 är en av de livshotande obotliga sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige. Varje år insjuknar cirka 900 barn av diabetes typ 1 i Sverige och i nuläget finns det cirka 8 000 barn som lever med sjukdomen. Själv-kontroll av blodsockernivå och att på egen hand sköta sin behandling är de viktigaste uppgifterna vid egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: En beskrivande litteraturstudie som utgjordes av 12 empiriska studier. För sökning av artiklar som besvarade syftet användes Cinahl med utvalda sökord. Resultat: Ungdomar fick erfara svårigheter med sin egenvård. Utifrån stöd från människor i närheten, hade flera ungdomar positiva erfarenheter medan några upplevde det motsatta. Social och kulturell påverkan begränsade ungdomar från vissa offentliga evenemang såsom skolresa, eftersom det krävdes särskild vård, mer än vad som vanligtvis behövs för barn. Detta påverkade också sociala interaktioner i allmänheten och det orsakade stigmatisering vid kontakt med vänner och samhälle. Slutsats: Utmaningar med att vänja sig med egenvård och att acceptera sin sjukdom var vanliga hos ungdomarna. Socialt och psykologiskt välbefinnande hos ungdomar som lever med diabetes typ 1 spelade en viktig roll för att kunna hantera sin sjukdom på rätt sätt. Stödet från familj och vänner erkändes av många ungdomar var en hörnsten som fortsatte att existera. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 1, Ungdomar, Erfarenhet, Att leva med

Bakgrund: 2017 hade omkring 542 000 barn diabetes mellitus typ 1 (DMT1) i världen. DMT1 är en autoimmun sjukdom som orsakar insulinbrist vilket således innebär att kroppens celler inte kan ta upp glukos som i sin tur leder till högt blodsocker. Behandlingen består av insulin och egenvård i form av motion och kost. Ungdomar har ett behov av att ha jämnåriga vänner och socialt utanförskap kan försämra psykiska måendet. Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa ungdomar med DMT1 att uppnå en god livskvalité genom att bland annat undervisa i sjukdomshantering.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1.   Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes på Cinahl och Medline via Pubmed som resulterade i 14 kvalitativa artiklar vilka resultatet baserades på. De involverade artiklarna har analyserats med tematisk metod.   Huvudresultat: Resultatet påvisade att ungdomar med DMT1 kände sig annorlunda jämfört med andra ungdomar och sjukdomen orsakade sociala begränsningar. Konstant tjat av föräldrar gällande egenvården medförde en känsla av otillräcklighet hos ungdomarna. Oro relaterat till DMT1 påverkade ungdomars psykiska hälsa negativt. Det framkom i resultatet att ungdomar upplevde brister i sjukdomsutbildning från sjukvården. Ungdomar upplevde att mer ansvar för egenvården medförde ökad självständighet.   Slutsats: Resultatet visade att ungdomar upplevde mycket negativa känslor av att leva med DMT1 i samband med den fysiska och psykiska utvecklingen som sker under ungdomstiden som i sin tur kan orsaka påfrestningar. För att individanpassa sjukvården och förbättra ungdomstiden behöver sjuksköterskor ökad kunskap om hur det är för ungdomar att leva med DMT1. / Background: About 542 000 children had diabetes mellitus type 1 (DMT1) in the world year 2017. DMT1 is an autoimmune disease which causes lack of insulin which leads to that the body´s cells cannot absorb glucose which leads to high blood glucose. The treatment consists of insulin and self-care like diet and exercise. Adolescents have a need of having friends in same age and exclusion can impair their psychological health. The nurse´s role is to help adolescents with DMT1 achieve good quality of life by teach them in disease management.   Aim: The purpose of this litterature study was to describe adolescents´ experiences of living with diabetes mellitus type 1. Method: Literature study with descriptive design. Cinahl and Medline via Pubmed were used, 14 qualitative articles were selected which the results were based on. The included articles were analyzed with thematic method.   Main result: The results showed that adolescents with DMT1 felt different than their peers and the disease caused social limits. Parent´s nagging regarding the self-care gave the adolescent a feeling of being inadequate. DMT1 related worries affected the adolescents psychological health negatively. The adolescents experienced lack of education regarding the disease from health care. More responsibility for self-care gave them more independence.   Conclusion: The results emerged that the adolescents had a lot of negative feeling about living with DMT1 during the adolescence when the physical and psychological development takes place that also causes stress. To individualize the health care and improve the adolescence nurses need more knowlegde about adolescents experiences of living with DMT1.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som är vanligt förekommande hos barn och ungdomar och som kräver att de måste ställa om livet på grund av sjukdomen. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i elva vetenskapliga artiklar som sedan analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att livet begränsas av sjukdomen, Att ha svårt för att acceptera ansvaret med sin sjukdom, Att lära sig ta hand om en svår sjukdom, Att känna trygghet och tillit till andra och Att känna sig kontrollerad och ifrågasatt av andra. Med sjukdom kommer ansvar med en förändrad livsstil, vilket ungdomarna upplevde var svårt att acceptera. Livet blev mer begränsande. Familj, vänner och professionell vårdpersonal fick en mer betydande roll i ungdomens liv. De måste därför ha kunskap om diabetes för att ungdomen skulle känna sig trygg och bli motiverad till att upprätthålla det arbete som sjukdomen krävde. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att ungdomar upplevde att diabetes typ 1 var en svår sjukdom men att de kunde leva ett bra liv med sjukdomen när de accepterat den som helhet.

Bakgrund: ​Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste typen av diabetes hos barn. Barn med kronisk sjukdom upplever att de inte har möjlighet att delta i aktiviteter på grund av sitt hälsotillstånd. Barn är ofta rädda när de får sin diagnos eftersom de inte vet vad diabetes är.  Syfte: ​Att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: ​En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Inklusionskriterierna var “peer reviewed”, årsintervall 2009-2019, artiklar skrivna på svenska, engelska eller översatta till engelska och barn under 18 år som har diabetes mellitus typ 1. Dataanalysen grundades på Evans analysmetod där tre teman och sju subteman framkom. Resultat:​ Diabetes mellitus typ 1 gav nya utmaningar och känslor hos barnen. Sjukdomen innebar en förändrad livsstil som var svår att anpassa sig till och kunde upplevas som orättvis. Sjukdomen gjorde att andra såg dem som annorlunda och de var själva rädda för att inte passa in. Socialt stöd var viktig och bidrog till positiva upplevelser och stärkte barnens självkänsla.  Slutsats: ​Barnen upplever att de är annorlunda och hamnar utanför på grund av sin sjukdom. Genom att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad vård där barnets livsvärld är i fokus kan vården formas efter barnets behov. Att träffa andra barn med DM1 kan troligen hjälpa barnen att känna sig mindre ensamma. / Background: Diabetes mellitus type 1 is the most common type of diabetes in children. Children with chronic illness feel that they are unable to participate in activities because of their health condition. Children are often scared when they are diagnosed because they do not know what diabetes is. Purpose: To describe children's experiences of living with type 1 diabetes mellitus. Method: A qualitative literature study with inductive approach. The inclusion criteria were “peer reviewed”, annual interval 2009-2019, articles written in Swedish, English or translated into English and children under 18 who have diabetes mellitus type 1. The data analysis was based on Evans's method of analysis where three themes and seven sub themes emerged. Results: Diabetes mellitus type 1 brought new challenges and emotions in the children. The disease meant a changed lifestyle that was difficult to adapt to and could be perceived as unfair. The disease caused others to see them as different and they were afraid not to fit in. Social support was important and contributed to positive experiences and strengthened children's self-esteem. Conclusion: The children feel that they are different and are excluded because of their illness. Because the nurse is based on individualized care where the child's lifeworld is in focus, care can be shaped according to the child's needs. Meeting other children with DM1 can help children feel less alone.

Bakgrund Varje dag insjuknar cirka två barn i diabetes mellitus typ 1 (T1DM) i Sverige. När ett barn blir sjukt är det föräldrarna till barnet som ansvarar för omvårdnaden vardagen. Omvårdnadsansvaret läggs på föräldrarna och för en del kan detta leda till stress och i värsta fall till utbrändhet. Syfte Syftet var att beskriva hur föräldrar upplever och hanterar att deras barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Sju föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 från Stockholm och Uppsala intervjuades. Samtlig insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat De kategorier som framkom under resultatanalysen var; att hantera sitt barns sjukdom, det stora tunga ansvaret, sjukdomens påverkan i det dagliga livet och behov av stöd. Föräldrar upplevde deras barns insjuknande i T1DM som traumatiskt och något som påverkar hela familjens liv. Samtliga föräldrar som deltog i studien uttryckte ett behov av stöd i olika former. Att känna sig ensamma utan stöd från varken anhöriga eller hälso- och sjukvården är en vardag för dessa föräldrar. Stödet som hälso- och sjukvården erbjöd upplevdes bristfälligt och med flera förbättringsområden. Flertalet föräldrar uppgav att de lider av sömnbrist, vilket försvårar det dagliga livet på många sätt. Slutsats Föräldrar till barn med T1DM lär sig, över tid hantera omvårdnaden som sjukdomen medför, men det finns svårigheter kring hanteringen av ansvaret, sorgen och oron. Föräldrarna upplever brister i det långsiktiga stödet som hälso- och sjukvården erbjuder och önskar mer avlastning för att minska riskerna att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. Vi anser att hälso och sjukvården måste erbjuda ett utökat stöd till dessa föräldrar för att tillgodose deras behov innan de riskerar att drabbas av utbrändhet.

The aim of this literature study has been to investigate the general nurse's knowledge of diabetes type 1 and its complications. The questions were: What does the general nurse need to know about diabetes type 1? What does the general nurse know about diabetes type 1? To answer these questions, a literature study has been done of 8 scientific articles. The theoretical reference study on which the study has been based is Gustafsson's SAUK Model for affirmative nursing care. The result shows that the nurse lacks knowledge in the nursing care of diabetes patients and this reflects the fact that little research has been done on diabetes mellitus type 1 in recent years. The result also shows that guidelines for diabetes serve as a useful implement for keeping knowledge alive and for performing good nursing care. / Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på allmänsjuksköterskans kunskaper om diabetes mellitus typ 1 och dess komplikationer. Frågeställningarna är: Vad behöver allmänsjuksköterskan veta om diabetes typ 1? Vad vet allmänsjuksköterskan om diabetes typ 1? För att besvara dessa frågeställningar görs en litteraturstudie med hjälp av 8 vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensram som ligger till grund för studien är Gustafssons SAUK- modell för bekräftande omvårdnad. Resultatet visar på att det finns brist på kunskap hos sjuksköterskan inom omvårdnad av patienter med diabetes. I resultatet speglas att det finns lite forskning gjord på diabetes mellitus typ 1 de senaste åren. Den visar även på att riktlinjer för diabetes är ett bra redskap för att hålla kunskaper vid liv och bedriva en god omvårdnad.