Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2005 u.d.T.: Knoll, Heiko: Zur Dialektik von Theorie und Praxis bei Adorno

Habilitationsschrift, Freiburg i. B. / Bibliography: p. [257]-260.

Zugl.: Potsdam, Univ., Diss., 2008

English abstract: "The wealth of nothingness - On the (im)possibility of metaphysics in Adorno and Beckett": The subject of this paper is Theodor W. Adorno's reception of Samuel Beckett and its embedding in his philosophy. Based on an interpretation of Adorno's treatment of the problem of temporality, it is shown that for Adorno Beckett's work both marks the end of time in a bad infinity and at the same time prepares the turn into a fulfilled time. As the opening of a quasi- utopian temporality, it is argued that the engagement with Beckett represents for Adorno as much as the rescue of the possibility of metaphysics and critical theory through its impossibility, moving in the semantics of gift, promise, and gratitude. Keywords: dialectics, temporality, metaphysics, gift, utopia

Im Mittelpunkt steht das Thema: Welche Rolle spielen widersprüchliche Anforderungssituationen in unserem Leben? Sind solche Wiedersprüche allein der aktuellen Begrenztheit unseres Erkenntnisstandes geschuldet oder entwickelt sich die Welt inhärent widersprüchlich? In welchem Verhältnis stehen Kants Philosophie eines kategorischen Imperativs, Hegels Philosophie des Werdens und die TRIZ-Methodik zueinander und zur vernünftigen Gestaltung unseres Zusammenlebens?

Die hier vorgelegte Publikation reproduziert KdT-Lehrmaterial als eine der Kern-Publikation zu ProHEAL. TRIZ und ProHEAL werden beleuchtet, Vor- und Nachteile sowie Entwicklungen werden erforscht.

<p>Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling.</p><p>Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring.</p><p>Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.</p>

Die Arbeit beschreibt die humanistische Reform des 'Triviums', also der grammatischen, dialektischen (logisch-argumentativen) und rhetorischen Ausbildung, wie sie sich in dem Zeitraum von 1480 bis 1540 an Schulen und Universitäten durchsetzte. Die Arbeit ist dabei sowohl historisch wie systematisch angelegt, indem sie die Lehrinhalte der jeweiligen Kunst an ausgewählten Lehrbüchern darstellt, gleichzeitig aber unter ständigem Rückbezug auf die scholastisch-mittelalterliche Tradition die humanistischen Neuerungen davon abgrenzt. Im Zentrum stehen Werke von Lorenzo Valla, Rudolf Agricola, Erasmus, Juan Luis Vives und Philipp Melanchthon. Es stellt sich dabei heraus, daß die humanistischen Neuerungen in erster Linie die Praxisbezogenheit des Triviums betreffen, erst aus dieser ergeben sich dann die inhaltlichen Neuerungen. Unter Praxisbezogenheit ist dabei sowohl die Ableitung von Grammatik, Dialektik und Rhetorik aus der Beobachtung ihrer immer schon vorgängigen Anwendung zu verstehen, als auch ihre Anwendung zum Zweck der sprachlichen, argumentativ-logischen und rhetorischen Analyse. D.h. das grammatische, dialektische und rhetorische Regelwerk wird auf deskriptivem Wege gewonnen, um wiederum in der Analyse auf die Praxis zurückgewendet zu werden. Dieser Analyse werden dabei von alltäglichen Äußerungen, politischen, religiösen oder sonstigen sachlichen Texten bis hin zu literarischen Werken alles unterzogen. In einem letzten Teil stellt die Arbeit drei solcher Analysen vor und versucht sich schließlich selbst an einer dialektisch-rhetorischen Analyse dreier dramatischer Bearbeitungen der Parabel vom verlorenen Sohn.

Den här uppsatsen undersöker rollspel som metod i socialt arbete. Psykodrama och pedagogiska rollspel undersöks. Det betydelsefulla med rollspel har försökt förstås genom att studera litteratur och forskning som beskriver metoden, samt genom att intervjua tre praktiker, vilka alla använder rollspel i sitt dagliga arbete. Praktikerna beskriver hur de använder rollspel och varför de gör det. Svårigheter med metoden berörs och hur den anses bidra till personlig utveckling. Materialet har sammanförts utefter uppsatsens frågeställningar och analyserats utifrån ett symboliskt interaktionistiskt samt ett dialektiskt perspektiv. Inom den symboliska interaktionismen har speciellt Meads teoretiska begrepp, Jaget, ”I” och ”Me”, rolltagning och medvetenhet använts för att se hur rollspel kan möjliggöra personlig utveckling för deltagarna. Det dialektiska perspektivet har använts för att studera metoden i ett strukturellt perspektiv och för att se om intervjupersonernas beskrivningar visar på om metoden kan bidra till samhällelig förändring. Resultat och analys har visat att rollspelet i sin form pendlar mellan det inre och yttre, handling och reflektion. Detta möjliggör för individ som grupp att undersöka det egna ansvaret och de egna handlingarna, samt synliggöra yttre omständigheter och sammanhang som påverkar deras situation och beteenden. Rollspel sammanför både tanke, känsla och handling och ger plats åt fantasi och lek. Rollspel ger deltagarna en ökad frihet att testa verkligheten så att säga på prov, och härmed synliggörs handlingsalternativ. Empati och självkännedom kan utvecklas då rollbytet möjliggör för individen att i högre grad identifiera sig med den andre.

Few studies enlighten the problem associated with the dialectical relationship between adults and adolescents and how that affects the construction of identity for adolescent’s, in relation to two areas that are closely bordering to each other but differs socioeconomically whereas one area is much weaker on resources than the other. These two areas is Högberget and Haganäs, which are situated in a larger city in Sweden. For us to be able to enlighten this problem we have chosen to use an inductive research approach so that we can explain how adolescents construct their identity and how the organized spare time, in addition with the influence of adults, impacts on adolescents construction of their identity. Therefore we have used interviews as method, both group and individual, so it can regulate which theories that influence our study. The two theories that wires through the entire study are firstly Peter L. Bergman and Thomas Luckmanns theory on social construction where the idea is that the human being is an active social being that constructs its own reality. The secondary theory used in our study is Anthony Giddens theory on identity and modernity in a postmodern society that enlightens the construction of identity in addition to the reflective being in our modern society, and how that aid people in constructing our self-identity and identity. Some important aspects that are revealed during this study is how important it is for adolescents to get to experience some aspects of safety, solidarity, trust, influence et cetera. And how important these aspects are on creating a conjunction between adults and adolescents, the dialectical relationship where the relationship is mutual, which is so important for adolescent’s construction of identity in relation to their leisure time.