Elever utvecklas i alla ämnen genom ett gott ordförråd. Bristande ordförråd kan leda till att elever tappar kunskaper både i skolan och vardagen. Dialogisk högläsning erbjuder elever i alla åldrar möjlighet att diskutera och reflektera över texters innehåll. Syftet med denna studie är att belysa hur grundskollärare i årskurserna 1–3 förhåller sig till den dialogiska högläsningen. Data har samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserats med metoden tematisk analys. Denna studie har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Lärarna som intervjuades har olika lång bakgrund inom läraryrket, vilket ger studien olika perspektiv när det kommer till fenomenet dialogisk högläsning. Resultatet ger en inblick i hur den dialogiska högläsningen används för att öka elevernas förståelse för texters uppbyggnad och struktur. Respondenterna hade en varierad syn på hur och i vilken grad dialogisk högläsning bör användas och presenterar olika undervisningsmetoder när det gäller att utveckla elevers språk och ordförråd.   Slutsatsen visar på att dialogisk högläsning är något som används regelbundet bland majoriteten av lärarna och att det är något som lärarna anser bör prioriteras i undervisningen. Lärarna menar på att elevernas ordförråd utvecklas i och med att eleverna följer med i texten, ställer frågor, och får möjligheten att diskutera med varandra. Utifrån de intervjuade lärarna kan det konstateras att dialogisk högläsning är applicerbart under hela skoldagen, både som undervisningsform och som pausläsning. / Students develop in all subjects through a strong vocabulary. An inadequate vocabulary could result in students losing knowledge both in school and in everyday life. Dialogic reading offers students of all ages the opportunity to discuss and reflect on the content of texts. The purpose of this study is to highlight how elementary school teachers in grades 1-3 work with language development through dialogic reading. Data has been collected through qualitative semi-structured interviews and analysed using the method of thematic analysis. This study is rooted in the sociocultural theory. The interviewed teachers have varying backgrounds in the teaching professions, which provides the study with different perspectives on the phenomenon of dialogic reading aloud. The results generate insights into how dialogic reading is used in schools and the purpose of reading aloud is to create understanding of the structure and organization of texts among students. The respondents have varied views on the concept of dialogic reading and present diverse teaching methods when it comes to developing students' language and vocabulary. The conclusion of this study is that dialogic reading is actively used by most teachers and should be prioritized in teaching. The teachers believe that students' vocabulary develops as they follow along in the text, ask questions, and can discuss it among their peers. The teachers demonstrate that dialogic reading is applicable throughout the school day, both as a teaching method, and as a break activity.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling.  Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen.  Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen. / The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children about reading aloud, and that reading aloud occurs to a greater extent in those homes.

Studiens syfte är att studera lärares uppfattningar om betydelsen av dialogisk högläsning för elevers språkutveckling samt hur de tillämpar metoden i praktiken. En kvalitativ metod används i form av semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar på grundskolans årskurser F-3. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då teorin beskrivs som en social och interaktiv process mellan människor där människorna konstruerar sina kunskaper tillsammans. Resultatet visar att lärare anser att dialogisk högläsning är viktigt för elevers språkutveckling då det medför många positiva fördelar, exempelvis träning av elevernas arbetsminne och ökning av deras ordförråd genom verbalt uttryckande. De arbetar olika under lektionens gång. Några av lärarna arbetar med kooperativ lärande vilket innebär att man arbetar i par/ grupp, medan andra jobbar mer med uppgifter kopplat till boken. En utmaning som de flesta lärare uppgav med dialogisk högläsning är att det kan bli för uttjatat om man har dialogisk högläsning för ofta och svårt att få med alla elever i samtalen. / The purpose of the study is to examine teachers' perceptions of the importance of dialogic reading for students' language development, as well as how they apply the method in practice. A qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with teachers working in grades F-3 in primary school. The sociocultural perspective underlies the study as the theory describes a social and interactive process between people where people construct their knowledge together. The results show that teachers consider dialogic reading important for students' language development as it brings many positive benefits, for instans training students' working memory and increasing their vocabulary through verbal expression. They work differently during the lesson. Some teachers work with cooperative learning, which means working in pairs/groups, while others work more with tasks related to the book. A challenge that most teachers mentioned with dialogic reading is that it can become too repetitive if used too often and it can be difficult to engage all students in the conversation.