Syftet med detta arbete är att kartlägga hur programmering i matematikundervisning framställs i några svenska facktidskrifter. Fokus ligger på matematiska förmågor, centralt innehåll samt strategier och konkreta resurser för arbete med programmering i matematikundervisning. Metoden bygger på två delar; dels en innehållsanalys av tidningsartiklar, samt en sekundär analys av de första resultaten med hjälp av ramverket TPACK. Resultaten visar att problemlösning är den dominerande matematiska förmågan, och att centralt innehåll- och strategier även kopplas samman med problemlösning. Slutsatser som dras är att tidningsartiklarna till stor del behandlar pedagogiska-, teknologiska- och matematiska aspekter av undervisning vilket är sådan information som efterfrågats av forskning. Exempel på sådant stöd som förekommer i artiklarna är undervisningsexempel- och modeller, samtidigt som andra efterfrågade stöd som utvärderingsmodeller sakna

Detta examensarbete är gjort utifrån syftet att undersöka lärares och elevers syn på religionskunskap utifrån klassrumsundervisning. För att få svar på våra frågeställningar utifrån syftet ställer vi frågor i enkäter om religionsundervisningen till både elever och lärare. Det finns en del forskning om antingen lärare eller elevers syn på ämnet, men sällan har man jämfört dessa. Att jämföra dessa två perspektiv anser vi vara en viktig del i arbetet och det blev snabbt vår utgångspunkt. I dagens mångkulturella klassrum är religionskunskap viktigt och att det länge betraktats som ett relativt förbisett ämne i skolan,  som dock är på väg att åter stärkas kan man tydligt se i senare tids forskning

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att vara flerspråkig är inget ovanligt. Att ha goda grunder inom läsförståelse är en förutsättning för att kunna bli en delaktig samhällsmedborgare.  I detta examensarbete undersöks fyra olika lärares syn på vad de anser som framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse. Empirin består därmed av intervjuerna av de fyra lärarna.  Resultatet illustrerar att de intervjuade lärarna anser att elevernas olika språk ska inkluderas i undervisningen, att det görs anpassningar, användandet av arbetssätt som högläsning och genrepedagogik samt att samarbeta med hemmen, och med studiehandledare och modersmålslärare som behärskar elevernas modersmål, är framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse.

I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.

No description available.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur sex lärare, tre som arbetar på SFI och tre ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan har för attityder kring flerspråkighet och om det ges möjlighet till en flerspråkig undervisning i deras klassrum. I studien diskuteras synen på flerspråkighet, det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande och modersmålsundervisning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via dem kunde frågeställningarna, lärarnas attityder till flerspråkighet, hur de skapar ett flerspråkigt klassrum och hur de arbetar språk-och kunskapsutvecklande besvaras. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till flerspråkighet och att andraspråkinlärarna gärna får använda sina modersmål i undervisningen, både för att utveckla det svenska språket samt ta till sig nya kunskaper. Lärarna tycker också att det är svårt att planera undervisningen efter elevernas modersmål då lärarna inte kan de olika språken och alla sex arbetade lite olika för att utveckla elevernas språk- och kunskaper. Sammanfattningsvis tyckte deltagarna att det är det svenska språket som ska läras ut och att eleverna ska utsättas för svenskan, men att modersmålet och andra språk som eleverna kan är en resurs och ett hjälpmedel för att lyckas med det.

The aim of this sociolinguistic study was to investigate relationships between the use of language, attitudes, and school practice. The first method of collecting data was by using speech recordings. 24 students between the ages of 18-19 were recorded. These recordings were subsequently transcribed and  analyzed  in order to establish to what extent the students speech contained 4 selected geographically specific dialectal variables. The second method of collecting data was by using a questionnaire answered by 40 students ages 17-18. The results obtained from this study highlight that the students in the town of Örnsköldsvik realize the 4 investigated dialectal variables, but in a lesser degree than its ́ counterparts in the northern part of Sweden and that there was little difference regarding dialects between boys and girls.  Furthermore,  the study showed that boys have a more positive attitude towards the local dialect than girls and that there is a correlation between attitude and willingness to move from Örnsköldsvik. In addition to this the students also answered that they did not believe that use of dialect affects teachers ́ grading during oral exams.

Studien sammanställer forskningsresultat kring textsamtal i läsförståelseundervisning och fokuserar på grundskolans F-3. Genom textsamtal samspelar elever med varandra och därför kan en gemensam förståelse skapas för texten. Ett centralt begrepp i uppsatsen är elevcentrerade textsamtal, vilket innebär att elever är aktiva i samtalen och deras tankar står i centrum. Syftet med studien är att belysa textsamtalets betydelse för elevers läsförståelse och att klargöra hur textsamtalets strukturer kan stödja elevers läsförståelseutveckling. Det material som analyserats och sammanfattats är vetenskapliga artiklar, en rapport och en doktorsavhandling. Materialets utgångspunkt har varit strategier för textsamtal och dess betydelse för läsförståelse. Resultatet visar att elevcentrerade textsamtal gynnar elevers läsförståelse eftersom elever får möjlighet att dela tankar och idéer med varandra. Det visar även att läraren behöver använda modellering och stödstrukturer för att lärande ska ske. En annan viktig aspekt som framkom var att lärare behöver göra medvetna val av frågor i samtalen, frågor som är anpassade efter elevens lärande. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som kännetecknas av att lärande sker genom samspel med andra och att lärande sker inom den proximala utvecklingzonen. I diskussionen presenteras slutsatsen att läraren har en ytterst betydande roll i textsamtal även om samtalen är elevcentrerade och att undervisningen bör struktureras inom elevernas proximala utvecklingszon.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.